Gaa na ọdịnaya

Jessica Ware

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jessica Ware
photo of Jessica Ware
A mụrụ ya
Jessica Lee Ware

Alma mater 
  • Mahadum nke British Columbia
  • Mahadum Rutgers
A maara ya maka 
  • Ọrụ na phylogenomics nke evolushọn ụmụ ahụhụ
Ọrụ sayensị
Ubi
  • Nnyocha ụmụ ahụhụ
  • Ihe ndị dị ndụ na-agbanwe agbanwe
Ụlọ ọrụ
  • Ebe Ngosi Ihe Ochie nke America
  • Mahadum Rutgers

Jessica Lee Ware bụ ọkà mmụta ihe banyere evolushọn nke onye Canada na Amerịka.[1][2] Ọ bụ onye nlekọta na onye isi oche nke Division of invertebrate zoology na American Museum of Natural History na New York City.[3][4] Na mgbakwunye, ọ bụ onye nyocha isi na Institute for Comparative Genomics na prọfesọ maka Richard Gilder Graduate School.

Ware jere ozi dị ka onye isi oche nke Entomological Society of America, [1] na onye isi oche nke Worldwide Dragonfly Association.[2] Ọ bụ onye isi ugbu a nke Society of Systematic Biologists. Ọ na-amụ banyere evolushọn nke ụmụ ahụhụ physiology na omume, karịsịa dragonflies na Dictyoptera (ọkpa ọchị, terites na mantises), yana biogeography ha (nkesa ala).[3] Ware bụ onye nyere aka na nyocha dị ukwuu nke phylogenomics nke evolushọn ụmụ ahụhụ, [4] wee mepụta molecular phylogeny nke Hexapoda (otu nke nwere ụmụ ahụhụ na springtails, na ndị ọzọ).[5] Ware na-adọ aka ná ntị maka mfu dị ize ndụ na-eme na taxonomies ụmụ ahụhụ, nke a na-akọ ihe ruru 80%.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Jessica Lee Ware na 1977 na Montreal, Quebec, ma nwee nwanne ejima, onye na-ese ihe na onye na-akwado Syrus Marcus Ware . [1] Ware ekwuola na ya nwere mmasị na bayoloji n'ihi na nne na nna ya ochie, Gwen na Harold Irons, nọ n'ebe ugwu Canada gbara ya ume ịnakọta agwọ, ụmụ ahụhụ, na frogs. [2] Ware gara Mahadum nke Toronto Schools (UTS) maka akararị 7-13. [1]

Ware nwetara nzere bachelọ nke sayensị na zoology invertebrate sitere na Mahadum British Columbia na Vancouver na 2001. [1] Ọ na-agbaso entomology mgbe ọ gụsịrị ọrụ ọmụmụ ihe na Spencer Entomological Museum na UBC, [3] nke nyere aka ịkwado ya n'oge ọmụmụ ya. [1]

Mgbe Ware gụsịrị akwụkwọ, ọ gara Costa Rica ka ya na Diane Srivastava rụkọọ ọrụ maka semester. Ọ na-akọ na oge ya na Costa Rica kpaliri ya ịchụso nyocha dị ka ọrụ, na ọ bụkwa ahụmahụ mbụ ya nke ịrụ ọrụ na ndị ọkà mmụta sayensị ndị ọzọ nke agba. [1]

Ware gara ozugbo na nzere bachelọ ya gaa na mmemme doctoral na Mahadum Rutgers . [1] Enyere ya akara ugo mmụta PhD na 2008, na akwụkwọ edemede akpọrọ, Molecular and morphological systematics of Libelluloidea (Odonata: Anisoptera) na Dictyoptera, [4] nyocha nke akụkọ ntolite evolushọn nke Libelluloidea superfamily of dragonflies . [5]

Ezinụlọ nne nke Ware si England mana ha ebiela na Canada kemgbe mmalite narị afọ nke 20. Ezinụlọ nna Ware si na ndịda United States. Ware nwere nwa amaala abụọ. [ a chọrọ nkọwa ]

Ware lụrụ onye ọzọ na-ahụ maka ọrịa anụ ahụ, agbanyeghị, ha kewapụrụ ugbu a na ọ bụ nne naanị ya nwere ụmụ abụọ. [1] [2] Ware bụ nwoke na nwanyị . [6]

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Riddick (2015). Memoirs of Black Entomologists: Reflections on Childhood, University, and Career Experiences. Entomological Society of America, 120–121. ISBN 9780977620999. 
  2. 2.0 2.1 Jessica Ware – Untamed Science. Untamed Science. Retrieved on 4 June 2017.
  3. Contributor Highlight: Jessica Ware (en). The 500 QS Reader (8 March 2021). Archived from the original on 29 October 2022. Retrieved on 29 October 2022.
  4. Ware (2008). Molecular and morphological systematics of Libelluloidea (Odonata: Anisoptera) and Dictyoptera. New Brunswick: Rutgers The State University of New Jersey. Retrieved on 4 June 2017. 
  5. Prévost-Manuel. "Entomologist Jessica Ware Weighs in on Impactful Insects' Frightening Decline", American Association for the Advancement of Science, October 27, 2022. Retrieved on 29 October 2022. (in en)
  6. Jessica Ware.