Jump to content

Joël Andrianomearisoa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Joël Andrianomearisoa
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịMadagascar Dezie
Aha enyereJoël Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1977 Dezie
Ebe ọmụmụAntananarivo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaStudio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

 

Joël Andrianomearisoa bụ omenkà Malagasy, amụrụ na 1977 na Antananarivo, Madagascar . Ọ na-ebi ma na-arụ ọrụ n'etiti Paris na ebe amụrụ ya.

Gụsịrị akwụkwọ na architecture, ọ na-arụ ọrụ dị iche iche maka ihe okike ya. Amara maka nnukwu ọrụ ya dị ka echefuru m abalị, ntinye dị mkpa nke akwụkwọ silk ojii ewepụtara na Venice Biennale na 2019, ma ọ bụ na ihe ngosi Brise du rouge soleil na ụlọ elu na ramparts nke Aigues-Mortes n'oge ememe. Oge Africa 2020. [1] N'afọ 2022, o gosipụtara ọrụ ya The Africa Continents of All Our Desires na Zeitz Museum of Contemporary Art Africa na Cape Town. A na-emekarị ihe ndị o kere site na textiles, akwụkwọ, mgbe ụfọdụ osisi, mineral, ma ọ bụ ihe ndị a na-atụghị anya ya (enyo, senti, wdg). [2] [3]

Dịka akụkụ nke ọsụ ụzọ mbụ a nke ndị na-ese ihe n'Africa nke oge a, ọ na-ekerekwa òkè na mmepe ọdịbendị na nka nke Madagascar, yana ndị ọzọ, ememme ejiji Manja (1998), ememme ịgba egwu Sanga 3 (2003), ememme Photoana. (2005), ọrụ nkeonwe (2007), 30 et Presque-Songes (2011), Parlez-moi (2016) na Madagascar Pavilion na Venice Biennale. [3] [4] [5]

Kemgbe nraranye ya na 2020, ọ bụ onye isi nka nke Hakanto Contemporary, ụlọ ọrụ nka nke 300m ² na-akwụghị ụgwọ na Antananarivo maka nkwado nke ndị na-ese ihe na Malagasy na mkparịta ụka ọdịnala. [6] [7]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Joël Andrianomearisoa ma tolite na Antananarivo, wee biri n'oge mgbanwe mmekọrịta ọha na eze nke ọchịagha Didier Ratsiraka na-edu, nke a makwaara dị ka " Red Admiral ". [3] Nna nna ya bụ onye gụrụ akwụkwọ "onye na-agbachitere asụsụ Malagasy". N'ịbụ onye a zụlitere na ezinụlọ bourgeois, n'ime ebe omenala na ebullition zuru oke, ihe osise na-adọrọ mmasị ya ngwa ngwa. Onye edemede Malagasy Élie Rajaonarison kpaliri ya. O mere nzọụkwụ mbụ ya dị ka onye na-ese ihe n'etiti 90s mgbe ọ dị afọ 18. Site na mmalite, ọrụ ya bụ ihe ngosi nke mere ka ọ nweta mkpuchi nke Revue Noire Madagascar na 1998. [2] Ọ tụlekwara ọtụtụ ọzụzụ dịka ejiji, imewe, vidiyo, foto, ihe nkiri, ihe owuwu ụlọ, nrụnye na nka anya. [3]

Na 1997, mgbe ọ dị afọ 20, ọ banyere École Spéciale d'Architecture nke Paris, mgbe ọ kwụsịrị n'etiti nkà ọma na ụlọ akwụkwọ imewe. Na 2005, ọ gụsịrị akwụkwọ dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, na-egosi ọrụ eserese na textile kpamkpam, nke dị anya site na usoro ihe owuwu oge ochie na onye nduzi nyocha ya, Odile Decq kwadoro. [3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ihe owuwu, e gosipụtara ọrụ Joël Andrianomearisoa n'ọtụtụ ụlọ ọrụ ọdịnala a ma ama dị ka MAXXI na Rome, Hamburger Bahnhof na Berlin, Smithsonian na Washington, Center Pompidou na Paris, Palais de Tokyo (Paris), Zeitz Museum of Contemporary Art Africa (Cape Town) ma ọ bụ Maccal (Marrakech). [3] [8]

Site na Mee ruo Nọvemba 2019, ọ na-anọchite anya Madagascar maka pavilion mbụ Malagasy na 58th Venice Biennale na oru ya "Echefuru m abalị". [3] N'otu afọ ahụ, a na-akpọkwa ya "Chevalier des Arts et des Lettres" site na Malagasy Minister of Culture and Communication, Lalatiana Rakotondrazafy Andriatongarivo. [4]

Ihe osise dị egwu[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ ọrụ nke onye na-ese ihe na-eji njirimara ha dị egwu na uri dị ka Labyrinth nke agụụ, diptych nke nwere nnukwu mpempe akwụkwọ silk na-acha ọcha na nwa nke Joël Andrianomarisoa ghọrọ onye mbụ na-abụghị onye Spanish na-ese ihe na-enweta na 2016 Arco Madrid. Audemars Piguet ihe nrite ma ọ bụ Echefuru m abalị maka Pavilion nke Madagascar na Venice Biennale . [9]

Ruo ọtụtụ ọnwa, nnukwu neon nke onye na-ese ihe mere kpuchiri ozi ya "Lee, anyị na-ebu nrọ nke ụwa" n'ihu Palais de Tokyo na Paris . [10]

Na 2021, ọ na-emeghe n'obodo nna ya bụ Antananarivo, ọmarịcha ihe ọkpụkpụ n'okporo ụzọ nke nnwere onwe. Ihe ọkpụkpụ a bụ nke mbụ n'ime usoro nke onye na-ese ihe ga-anwale n'ọtụtụ mpaghara. [11]

Na 2022, dị ka akụkụ nke Mondes Nouveaux, onye na-ese ihe na-ekpughe Au rythme de nos désirs dansons sur la vague du temp, ihe akpụrụ akpụ nke emere maka ọdịnihu Cité Internationale de la Francophonie na Château de Villers-Cotterêts, nke onye minista na-ahụ maka omenala french mebere., Roselyne Bachelot . [12]

Textiles na eserese[dezie | dezie ebe o si]

Usoro ọkacha mmasị Joël Andrianomearisoa gụnyere textiles na eserese. [3]

Na 2022 na Milan na na Château de Chaumont, na Les herbes folles du vieux logis, Joël Andrianomearisoa na-eme ka onye na-ede uri Malagasy bụ Maurice Ramarozaka, onye ọ na-enweta aha nke nchịkọta uri maka usoro ihe osise pastel, buru ibu. eserese textile na obere atụmatụ dabere na mgbakọ nke eri silk ọla edo. [8] [13]

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Na 2019, Dior kpọrọ ya ka ọ mepụta ụdị nke akpa Lady Dior nke ya, nke, maka oge a, were aha Lady Dior Art. Ọ rụrụ ọrụ na gburugburu ebe obibi nke Lady Dior Art, site na mkpuchi ya ruo na nkwakọ ngwaahịa ya. Ọ na-ekwu na ya ekepụtala ụdị abụọ nke ihe ọ ga-akpọ "Labyrinth of Lady Dior". [14]

N'ịga n'ihu nke ihe ngosi ha na Musée des Arts Décoratifs na Paris, a kpọrọ Joël Andrianomearisoa ka ọ sonye na ngosi mbụ nke Dior na Middle East, na M7 na Doha (Qatar), Christian Dior . : Onye na [15] emepụta nrọ ", site n'ịghọta ihe osise nke ịchafụ nke ụlọ na-egbutu na dụkọta na mgbidi 20 mita x 10 site na iji dị ka ịchafụ nke ụlọ.

Na 2021, Joël Andrianomearisoa ghọrọ onye nkwado nka nke asaa nke AS Velasca. [16] [17] N'otu afọ ahụ, na ụlọ na-esi ísì ụtọ Diptyque, dị ka akụkụ nke 60th ncheta nke ika ahụ, o jikọrọ aka na Olivia Giacobetti, imi nke ika ahụ, na-esi ísì ụtọ ma na-akwụ ụtụ maka obodo Paris na ọnụ ọgụgụ 34 nke 34. Boulevard Saint-Germain, ebe amụrụ ụlọ. [18]

Na 2022, o sonyere na mbipụta nke akwụkwọ ndetu Moleskine . [19]

Ngwaahịa mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

Iji ruo ọha na eze, Joël Andrianomearisoa kere Sentimental Products, "ihe echiche" na-agwakọta nkà, imewe na ejiji, ihe ndị e kere eke, ihe ndị dị njikere, ihe na-ebu n'ime ha "isi nke ụbọchị ọ bụla". Onye na-ese ihe na-atụrụ ime ụdị nke ọ na-eme ka mmetụta uche kwuo okwu. Ọ na-emeso isiokwu nke mmetụta, melancholy, mwute ma ọ bụ ọchịchọ: "Ndị a bụ nnọọ mgbagwoju anya ihe ndị dị anyị n'obi, nke na-adịghị palpable ma zuru ụwa ọnụ. M mgbe niile na a na-adịgide adịgide ọchịchọ maka materialization nke mmetụta uche." [20] [3] [21]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Brise du Rouge Soleil, Carte blanche à Joël Andrianomearisoa. aigues-mortes-monument.fr (17 October 2021). Archived from the original on 30 March 2023.
  2. 2.0 2.1 Marin La Meslée (13 February 2022). Art – Joël Andrianomearisoa, tisseur de rêves. lepoint.fr.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 Boko (13 March 2019). À Venise, Joël Andrianomearisoa veut mettre Madagascar en lumière. france24.com.
  4. 4.0 4.1 Joël Andrianomearisoa suspend la nuit au Domaine de Chaumont-sur-Loire. onart.media (30 July 2020).
  5. « Brise du rouge soleil », Joël Andrianomearisoa propose un voyage infini aux Tours et Remparts d'Aigues-Mortes. onart.media (23 June 2021).
  6. Seymour (11 February 2022). 'We are under the water, but we can dream': Inside Madagascar's first contemporary art centre.
  7. Hakanto Contemporary. hakantocontemporary.org.
  8. 8.0 8.1 Joël Andrianomearisoa. artfacts.net.
  9. JOËL ANDRIANOMEARISOA "LES HERBES FOLLES DU VIEUX LOGIS". domaine-chaumont.fr (2021).
  10. Airaud (6 December 2021). Six expositions du Palais de Tokyo nous embarquent vers les imaginaires africains d'aujourd'hui. francetvinfo.fr.
  11. L'oeuvre de Joël Andrianomearisoa, une structure en métal, érigée en plein coeur de la capitale invite au rêve et appelle à rêver. 2424.mg (10 October 2021).
  12. Discours de Roselyne Bachelot-Narquin, ministre de la Culture, prononcé à l'occasion de l'inauguration de l'œuvre Au rythme de nos désirs dansons sur la vague de Joël Andrianomearisoa. culture.gouv.fr (17 March 2022).
  13. Montée de sève. artactif.com (August 2021).
  14. Dansoko Touré (30 December 2020). Le sac Lady Dior revisité par l'artiste malgache Joël Andrianomearisoa. jeuneafrique.com.
  15. Doha, la mode comme pensée. lesechos.fr (2 December 2021).
  16. Des maillots recouverts de brins d'herbes pour l'AS Velasca (27 October 2021).
  17. De nouveaux maillots WTF signés du club italien AS Velasca.
  18. Corolleur (27 September 2021). Diptyque organise sa première exposition à la Poste du Louvre. admagazine.fr.
  19. Des carnets de notes Moleskine transformés en œuvres d'art s'exposent à Paris. numero.com (25 January 2022).
  20. Sentimental products.
  21. JOËL ANDRIANOMEARISOA – ART. revuenoire.com.