Joyce Newton-Thompson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Joyce Newton-Thompson
Mayor of Cape Town
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byJohn Orville Billingham
Succeeded byAlfred Honikman
Personal details
Born
Joyce Nettelfold

9 March 1893
London, England
Died22 Ọktoba 1978(1978-10-22) (aged 85)
Pinelands, Cape Town
NationalityBritish, South African
Spouse(s)Cyril Newton-Thompson
RelationsLucy Nettlefold (sister)
ChildrenChristopher Newton Thompson
Oswald Newton-Thompson
Alma materLondon School of Economics (Diploma, 1914)
OccupationPolitician, community organizer, author
Known forFirst woman elected mayor of Cape Town

Joyce Newton-Thompson (née ; 9 Machị, na afọ 1893, 22 Ọktoba na afọ 1978) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa a mụrụ na Britain, onye nhazi obodo na onye edemede.[1] N'ịbụ onye tolitere na London, England, ọ na-arụsi ọrụ ike na mmegharị ụmụ nwanyị Britain. Mgbe ya na di ya kwagara Cape Town, South Africa na afọ 1919, Newton-Thompson sonyere n'ịhazi atụmatụ obodo dị ka nri n'efu maka ụmụaka ụlọ akwụkwọ na ụlọ ọgwụ mbụ na-egbochi ọmụmụ n'obodo ahụ.

N'afọ 1951, a họpụtara Newton-Thompson ka ọ bụrụ onye kansụl obodo, n'afọ 1959 ọ ghọrọ nwanyị mbụ bụ onyeisi obodo Cape Town. Ọ kwadoro atụmatụ ndị na-eme emume ndị Europe na-achị South Africa, kamakwa ọ katọrọ obodo ndị South Africa dị ka Bloemfontein nke na-eme ka ịkpa ókè agbụrụ nke ụmụaka na iwu oche agbụrụ na ememme ọha na eze.

Newton-Thompson dere akwụkwọ abụọ: Gwelo Goodman, onye na-ese ihe na South Africa (1951) na The story of a house (1968). Ọ natara LL nsọpụrụ.D degree site na Mahadum nke Cape Town na 1971.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Joyce Nettelfold na 1893 na London, England. N'afọ 1914, ọ gụsịrị diplọma na sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nchịkwa site na London School of Economics, na-agụsị akwụkwọ na ọdịiche.[2] Nettelfold na-arụsi ọrụ ike n'òtù ụmụ nwanyị Britain, otu n'ime ọrụ ya gụnyere ichebe onye ndú suffragette Christabel Pankhurst dị ka onye na-eche onwe ya nche.: 209 Ọ rụrụ ọrụ dị ka nọọsụ n'oge Agha Ụwa Mbụ, na-enye nkwado na Ụlọ Ọgwụ Ndị Agha Endell Street.[2][2]

N'afọ 1917, Nettelfold lụrụ onye ọka iwu Cyril Newton-Thompson, ha abụọ kwagara Cape Town, South Africa, afọ abụọ ka e mesịrị. Ha nwere ụmụ nwoke atọ. Otu n'ime ha, Oswald, ga-aga n'ihu ịghọ onye omeiwu.[2]

Ọrụ na ọrụ obodo[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1924, Joyce Newton-Thompson duziri ihe okike nke mmemme nri nri n'efu mbụ maka ụmụ akwụkwọ, nke gọọmentị kwadoro ruo oge ụfọdụ tupu ebufee ọrụ ahụ na nzukọ ndị ọrụ afọ ofufo.[3] N'afọ 1931, Newton-Thompson sonyeere ụmụ nwanyị isii ndị ọzọ wee guzobe Kọmitii Ọgwụ Nne nke bụ ụlọ ọrụ mbụ na-egbochi ọmụmụ na Cape Town. Ndị guzobere ya bụ Ursula Scott, Sallie Woodrow, Beatrice Newton, Adele Bell, Birch Reynardson na Isabel Haddon.: 197-198 Ha guzobere ụlọ ọgwụ na-egbochi ọmụmụ na Observatory, nke na-ejere ọnụ ọgụgụ hà nhata nke ụmụ nwanyị ọcha na ndị isi ojii ozi mana ha nọgidere na-eme ka ụkpụrụ nkewa agbụrụ dị na nnyefe ọrụ ya.: 202[4]

N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, Newton-Thompson bụ onye guzobere South African Women Auxiliary Services.[2] Ụmụ ya nwoke atọ niile jere ozi n'agha ma nata onyinye maka obi ike, nwa mbụ ya nwoke, Hugh Markham, nwụrụ n'agha na Tobruk na afọ 1942.[3][2]

N'afọ 1951, a họpụtara Newton-Thompson ka ọ bụrụ onye kansụl obodo.[2] N'afọ sochirinụ, o kwupụtara nkwado ya maka emume Van Riebeeck nke mba na-eme emume akụkọ ihe mere eme nke ndị bi na Europe na South Africa, na-eme nke ọma na-eme ka kansụl ahụ nye onyinye £ 75,000 maka ọrụ ahụ.[5] Ọ bụ onye isi obodo Cape Town site na afo 1959 ruo n'afọ 1961, nwanyị mbụ nwere ọrụ ahụ.[2][3][6][2] N'afọ 1960, ọ gara emume na Bloemfontein iji mee emume ncheta afọ iri ise nke Union of South Africa, mana ọ katọrọ emume ahụ na-eme ka a mata ịkpa ókè agbụrụ nke ụmụaka na enweghị oche maka ndị na-abụghị ndị ọcha.[7] Mgbe ọ gachara dịka onye isi obodo, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye kansụl obodo ruo n'afọ 1968.[2]

Newton-Thompson dere ọtụtụ isiokwu kemgbe ọtụtụ afọ ma dee akwụkwọ abụọ: Gwelo Goodman, onye na-ese ihe na South Africa (1951) na The story of a house (1968). Ọ natara LL nsọpụrụ.D degree site na Mahadum nke Cape Town na afọ 1971.[2]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. GISA (2006). South African Genealogies: Vol 13. Stellenbosch: Genealogical Institute of South Africa, 178. ISBN 0-7969-0370-0. OCLC 18051341. 
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 Fonds BC643 - Joyce Newton Thompson Collection. AtoM@UCT. University of Cape Town (2013).
  3. 3.0 3.1 3.2 Waldorf. "Capetown at the Crossroads", Oakland Tribune, 1962-05-02, pp. 85. Retrieved on 2021-01-02.
  4. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :2
  5. Witz (2003). Apartheid's Festival: Contesting South Africa's National Pasts (in en). Indiana University Press, 125–126. ISBN 978-0-253-21613-7. 
  6. "S. Africa to Solve Own Problem, Speaker Feels", Albuquerque Journal, 1962-04-05, pp. 25. Retrieved on 2021-01-02.
  7. Uys. "Africa's Sombre Anniversary", Star-Phoenix, 1960-06-09, pp. 15. Retrieved on 2021-01-03.