Julie Okoh

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Julie Okoh
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha ọmụmụJuliana Omonukpon Omoifo Dezie
Aha enyereJulie Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Ọgọọst 1947 Dezie
Ebe ọmụmụUbiaja Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, educator Dezie
ụdị ọrụ yatheatre Dezie
onye were ọrụMahadum nke ọdụ ụgbọ mmiri-harcourt Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2004 Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Juliana (Julie) Omonukpon Omoifo Okoh (onye amụrụ na Ubiaja, n'abalị ise nke ọnwa Ọgọọst, n'afọ 1947) bụ onye Naijiria na-ede egwuregwu, onye nkuzi na onye na -akwado ụmụ nwanyị bụ onye prọfesọ nke usoro ihe nkiri na Mahadum Port Harcourt site n'afọ 2004 ruo afọ 2017. N'ịgbasa okwu gbasara ụmụ nwanyị na ọha mmadụ, ihe ejije ya gụnyere The Mannequins (1997), Edewede (2000) na Emechiri ụzọ (2007). [1] [2] [3] Ọ bụ onye ọkà mmụta Fulbright,n'afọ 2011, O nwetara onyinye mmeri ndụ site na Society of Nigerian Theater Artists (SONTA)

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ ya na Ubiaja na steeti Edo dị na ndịda Naijiria, Juliana Omonukpon Omoifo bụ ada Augustine Azamuoisa Omoifo, onye nkuzi na ode akwụkwọ ụlọikpe na nwunye ya, onye na- akwa akwa na onye njikwa ụlọ ahịa. N'ịbụ onye a zụlitere n'ezinụlọ dị obi umeala, ọ bụ onye nke ise n'ezinụlọ nwere ụmụ asatọ. Nne na nna ya gbasiri ukwu ike na omenaala: nna ya hụrụ egwu n'anya ma na-akpọ ụbọ mgbe nne ya bụ onye na-akọ akụkọ ọdịnala bụ onye so na egwu ejije Ikhio. [4] [5] Ọ lụrụ Joseph Donatus Okoh (amụrụ n'afọ 1941), onye prọfesọ ọkachamara na agụmakwụkwọ na Mahadum Port Harcourt. [6] Ha nwere ụmụ anọ. [4]

Mgbe Juliana Omoifo gụchara akwụkwọ praịmarị na Ubiaja, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Our Lady of Lourdes na Uromi. O wee nweta ọrụ na Ministry of External Affairs na Legọs ebe ọ gara ule GCE na ọkwa nkịtị na ọkwa dị elu. N'ihi rizọọt ya pụtara ìhè, ọ nwere ike ịga nkuzi afọ atọ na ọzụzụ dịka odeakwụkwọ asụsụ abụọ na Federal Training Center. N'afọ 1972, enyere ya ohere ịbanye na Mahadum Loyola Chicago ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na French na English Literature n'afọ 1976. Ọ gara n'ihu nweta akara ugo mmụta mastas na French Literature na Mahadum Alberta (1979). O mechara gaa Mahadum Bordeaux III ka ọ mụọ ihe nkiri French na English, na-enweta nzere masta na 1989 yana PhD na 1991. [4]

N'afọ 2000 na 2001, Okoh nọ na United States ebe ọ bụ onye ọkaibe Fulbright na Smith College, na-ewere ọrụ dịka onye nkuzi ọbịa na North Carolina State University na University of Massachusetts na Amherst . N'afọ 2004, ọ malitere ogologo ọrụ dịka prọfesọ nke usoro ihe nkiri na nkatọ na Mahadum Port Harcourt. [4]

Julie Okoh lara ezumike nka n'afọ 2017. [7]

N'okwu nkuzi akpọrọ "Towards Feminist Theater in Nigeria", nke O gosipụtara na October 2012, Okoh kwubiri: [8]

Echiche nke ịha nhatanha nke nwoke na nwanyị gbadoro anya na ikike ụmụ nwanyị abịala ogologo oge, akwụkwọ gbasara nwanyị ekerewokwa oke n'iweta mgbanwe n'omume n'ebe ụmụ nwanyị nọ. N'agbanyeghị nke ahụ, ogologo agha ka dị n'ihu, n'ihi na ọ ga-ewe ogologo oge tupu ịha nhatanha nwoke na nwanyị na ọrụ ụmụ nwanyị n'ime ọha mmadụ ka a ghọta nke ọma ma nabata ya n'echiche ziri ezi. . . Ọ bụrụ maka mụ onwe m, ahọpụtara m ebe a na-eme ihe nkiri ka ọ bụrụ ebe a na-ekwu okwu, maka nke ahụ. Agbalịrị m ịgakwuru ụwa site na omume ihe nkiri m dabere na ụkpụrụ na usoro nwanyị.

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Okoh edeela ma duzie ihe karịrị egwuregwu iri atọ, ọtụtụ n'ime ha ebipụtala, ya na edemede dị egwu na akụkọ n'asụsụ French na Bekee gbasara ihe nkiri, omenala na okike. [4]

Otu n'ime ihe nkiri ya kacha aga nke ọma bụ Ewedede nke e mere na mahadum Port Harcourt n'afọ 1998. Ebumnuche ya bụ ime ka ụmụ nwanyị Naịjirịa kwenye na mpụpụ bụ omenala ekwesịrị ịzere, na-egosi ya dịka omume ọjọọ. Ejije na-agụnye egwu ọdịnala na egwu ụmụ nwanyị, mgbe ụfọdụ na-emebi emebi. Iji ogologo iku ume mmekọahụ dị ka ngwaọrụ, ụmụ nwanyị na-atụ vootu machibido mpụpụ. Mpụpụ bụkwa isiokwu nke oge zuru oke, nke a na-agba ndị na-ege ntị ume isonye na ntuli aka ma ọ bụ n'abụ na ịkụ aka. [9]

Ejije ya gụnyere: [1]

  • 1997: Nkpuchi: Egwuregwu maka ụlọ akwụkwọ na kọleji [10]
  • 1997: Ndị Mannequins [11]
  • 2000: Ewedede: The Dawn of a New Day [12]
  • 2000: N'oge zuru oke [13]
  • 2002: Ònye nwere ike ịlụso Chineke ọgụ? [14]
  • 2005: Aisha [15]
  • 2007: Ọnụ ụzọ mechiri emechi [16]
  • 2008: Ọnwụnwa [17]
  • 2009: Ihe nkiri gara aga: Ihe nkiri [18]
  • 2010: Nwunye anyi ebighebi: Drama [19]
  • 2014: Tie mkpu maka ọchịchị onye kwuo uche ya [20]
  • 2018: Ụzọ ogwu [21]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Enyere Okoh ọtụtụ ego nyemaka ịga akwụkwọ na ihe nrite. Ha gụnyere: [4]

  • 2000: Ọkà mmụta Fulbright Senior
  • 2011: Nrite mmeri nke ndụ site na Society of Nigerian Theatre Artists (SONTA)

Edemede gbasara ọrụ Julie Okoh[dezie | dezie ebe o si]

  • Abah, Okwute J. "Prognosis for the Nigerian University System in the 21st Century: A Study of Julie Okoh's Who Can Fight the Gods? na Ojo Rasak Bakare's Once On a Tower ." Mahadum Naijiria na narị afọ nke 21: Okwu na echiche 1 (2007): 135ff.
  • Asen, Rosemary. " Nrụrụ aka n'ime obodo Naijiria: nkuzi sitere n'aka JULIE OKOH ONYE GA -ELU CHINEKE ." Akwụkwọ akụkọ nke Arts/Humanities Mpịakọta 1, mba. 1 (2018).
  • Asen, Rosemary. " Mmekọahụ Mmekọahụ na Ịhaghị nhatanha Gender: nkuzi sitere na Okoh's The Mannequins (1997)." Ngwakọ akwụkwọ akụkọ nke akwụkwọ na omenala 2, mba. 3 (2020): 27-36.
  • Asiegbu, Nkechi. "Ọrụ ụmụ nwanyị na-edo onwe ha n'okpuru ụmụ nwanyị: Ụmụ nwanyị ochie na Julie Okoh ahọpụtara egwuregwu." Nshịkọ: Akwụkwọ akụkọ nke Ụlọ ihe nkiri na Media Arts 9 (2014): 33-47.
  • Ejiofor, B. Asodionye. "Ememme ndị Livaị nke di ha nwụrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nhọrọ na Julie Okoh nwunye anyị ruo mgbe ebighị ebi ." AFRREV IJAH: Akwụkwọ akụkọ International nke Arts na Humanities 8, no. 2 (2019): 60-70.
  • Ifeanyichukwu, Frank. "Nleghara anya omenala dịka isi ihe na-akpata iyi ọha egwu na Naịjirịa: Ọmụmụ Julie Okoh's Anyị bụ Rivers ." Mmepe 9, mba. 1 (2019).
  • Imo, Edward Egbo. "Ndị "Chauvinistic" nke Julie Okoh: Ndị na-akpagbu Feminist Bias. Akwụkwọ akụkọ okike na ike 10, mba. 2 (2018): 53-71.
  • Iyav, Ben Due. Marxist Aesthetics na Marxist Feminist Aesthetics na Egwuregwu ahọpụtara nke Olu Obafemi na Julie Okoh. PhD afọ, 2014.
  • Nutsukpo, Margaret Fafa. 2020. Ụmụ nwanyị, mkpesa na mgbanwe mmekọrịta ọha na eze na Julie Okoh's Edewede . AFRREV LALIGENS: Akwụkwọ akụkọ International nke Asụsụ, Akwụkwọ na Ọmụmụ Gender 9.1:28-40.
  • Nwafor, Friday. "Ihe nkiri dị ka ngwá ọrụ maka mkpọsa megide ibibi ụmụ nwanyị: Juliana Okoh's Edewede dị ka Paradigm." Nyocha nyocha nke Africa 13, mba. 1 (2019): 86-92.
  • Ojediran, Oludolapo. "Nyocha nke nsogbu ndị ụmụ nwanyị na-eme na Julie Okoh's The Mannequins ." (2017).
  • Okolocha, H. Oby, na Sophia I. Akhuemokhan. Mmebi ihe ndị ruuru ụmụ nwanyị: Usoro mgbanwe na Julie Okoh's Edewede na Stella Dia Oyedepo's Brain enweghị Gender. Akwụkwọ akụkọ Rupkatha na Interdisciplinary Studies in Humanities 4, mba. 2 (2012).
  • Ojediran, Oludolapo. "Ibi úgwù ụmụ nwanyị: enweghị nkọwa na mfu na Julie Okoh's Edewede. " Na okike na mmepe n'Africa na ndị bi na ya, p. 49-55. Akwụkwọ ntuziaka, 2018.
  • Yeseibo, John Ebimobowei. "N'ebe a feminist nkiri na Nigeria: Julie Okoh si mechiri ọnụ ụzọ enyocha." Akwụkwọ akụkọ okike na ike r 10, mba. 2 (2018): 9-24.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Ohoh, Julie (Prof). Directory of Nigerian Female Authors. Archived from the original on 22 April 2016. Retrieved on 13 May 2020.
  2. Imo, Edward Egbo (2018). The "Chauvinistic" Men of Julie Ohoh: Victins of Feminist Bias. Journal of Gender and Power, Vol. 10, No. 2. Retrieved on 13 May 2020.
  3. Fasoranti, Abiola Olubunmi, Abiola (2011). A Study of Julie Okoh as a Nigerian Female Playwright-Director 58–66. The Performer, Vol. 13. Retrieved on 13 May 2020.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Ekeikhomen Ejeke, Philomena (30 October 2012). Citation on Professor Juliana Omonukpon Omoifo Okoh in Towards Feminist Theatre in Nigeria. University of Port Harcourt. Retrieved on 13 May 2020.
  5. (Jr.) (2019). Representing Africa in the Motherland and the Diaspora: Essays on Theatre, Dance, Music and Cinema. Cambridge Scholars Publishing, 53–. ISBN 978-1-5275-2606-8. 
  6. Celebrating our teacher & mentor @ 70 : essays in honour of Professor Joseph Donatus Okoh. WorldCat. Retrieved on 14 May 2020.
  7. Ajeluorou, Anote (25 March 2018). Why Gabriel Okara Literary Festival Will Not Hold This Year. The Guardian (Nigeria). Retrieved on 14 May 2020.
  8. Okoh, Juliana Omonukpon Omoifo (30 October 2012). Towards Feminist Theatre in Nigeria. University of Port Harcourt. Retrieved on 14 May 2020.
  9. Zabus (2007). Between Rites and Rights: Excision in Women’s Experiential Texts and Human Contexts. Stanford University Press, 255–. ISBN 978-0-8047-6837-5. 
  10. Okoh (1988). Mask: A Play for Schools and Colleges. Totan Publishers Limited. ISBN 978-978-2449-45-0. 
  11. Okoh (1997). The Mannequins. Springfield Publishers. ISBN 978-978-34320-2-4. 
  12. Okoh (2000). Edewede: The Dawn of a New Day. Totan Publishers Limited. ISBN 978-978-2048-65-3. 
  13. Okoh (2000). In the Fullness of Time. Totan Publishers. ISBN 978-978-2048-74-5. 
  14. Okoh (2002). Who Can Fight the Gods?. Pearl Publishers. 
  15. Okoh (2005). Aisha. Pearl Publishers. ISBN 978-978-37424-9-9. 
  16. Okoh (2007). Closed Doors. Pearl Publishers. ISBN 9789780804831. 
  17. Okoh (2008). The Trials. Pearl Publishers. ISBN 9789784830928. 
  18. Okoh (2009). A Haunting Past: Drama. Kraftgriots. ISBN 978-978-49543-2-7. 
  19. Okoh (2010). Our Wife Forever: Drama. Kraftgriots. ISBN 978-978-8425-40-3. 
  20. Okoh (2014). Cry for Democracy: Drama. Kraft Books. ISBN 978-978-918-197-1. 
  21. Okoh (2018). Closed Doors. Krafy Books. ISBN 9789789181971.