Karin Barber

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Karin Barber
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereKarin, Judith Dezie
aha ezinụlọ yaBarber Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya2 Julaị 1949 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụanthropologist Dezie
ụdị ọrụ yaNdi Yoruba Dezie
onye were ọrụMahadum Obafemi Awolowo, University of Birmingham, London School of Economics and Political Science Dezie
ebe agụmakwụkwọLawnswood High School, Girton College, University College London, Mahadum Obafemi Awolowo Dezie
Ihe nriteFellow of the British Academy, Dame Commander of the Order of the British Empire, ASA Best Book Prize Dezie

  Dame Karin Judith Barber, DBE, FBA (amụrụ na 2 Julaị 1949) bụ onye na-ahụ maka ọdịbendị na agụmakwụkwọ na Britain, onye ọkachamara na mpaghara Yoruba nke Naịjirịa. Site na 1999 ruo 2017, ọ bụ Prọfesọ nke African Cultural Anthropology na Mahadum Birmingham. Tupu ọ banye na Centre of West African Studies nke Mahadum Birmingham, ọ bụ onye nkuzi na Mahadum Ife na Naijiria. Kemgbe afọ 2018, ọ bụ Centennial Professor of Anthropology na London School of Economics.

Barber edeela akwụkwọ nkuzi abụọ maka Asụsụ Yoruba, na ọtụtụ akwụkwọ gbasara ọdịbendị Yoruba. E nyela ya ọtụtụ ihe nrite maka akwụkwọ ya, ndị ọgbọ ya na gọọmentị Britain anabatala ya maka onyinye ya na agụmakwụkwọ.

[1] mụrụ Barber na 2 Julaị 1949 na Charles na Barbara Barber. Ọ gụrụ akwụkwọ na Lawnswood High School, ụlọ akwụkwọ grammar nke ụmụ nwanyị niile dị na Lawns Wood, Leeds . [1] Ọ gụrụ Bekee na Girton College, Cambridge, ma gụsịrị akwụkwọ na Klas mbụ nke Bachelor of Arts (BA); dịka omenala si dị, a kwalitere BA ya ka ọ bụrụ Master of Arts (MA Cantab).[1][2]

Barber gbanwere ntụziaka wee mụọ nkà mmụta mmekọrịta mmadụ [1] ibe ya na Mahadum College London, mezue diplọma gụsịrị akwụkwọ. [2] mechara mee nchọpụta na Mahadum Ife na Naịjirịa, ebe ọ gụsịrị nzere Doctor of Philosophy (PhD). [1] Nnyocha [2] metụtara "ọrụ nke okwu uri na ndụ kwa ụbọchị" na Okuku, Osun State, Nigeria.

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Site [1] 1977 ruo 1984, Barber bụ onye nkuzi na Ngalaba Asụsụ Africa na Akwụkwọ na Mahadum Ife na Naịjirịa. [3][2]Yoruba, nke ọ mụtara n'oge ọ na-agụ akwụkwọ doctorate, e ji mee ihe dị ka ihe na-akụzi ihe. N'afọ 1985, ọ laghachiri na United Kingdom wee sonye na Centre of West African Studies nke Mahadum Birmingham . [1] [1] bụ onye nkuzi site na 1985 ruo 1993, Onye nkuzi dị elu site na 1993 ruo 1997, wee bụrụ onye na-agụ akwụkwọ site na 1997 ruo 1999. Site na 1998 ruo 2001, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Centre of West African Studies . [1] [4][1]'afọ 1999, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ nke Anthropology nke Ọdịbendị Africa. [5] lara ezumike nká na Birmingham na 2017, a họpụtara ya dịka prọfesọ emeritus. [6] afọ 2018, ọ bụ Centennial Professor of Anthropology na London School of Economics . [1]

Na mgbakwunye na ọkwa agụmakwụkwọ ya oge niile, Barber enweela ọtụtụ nhọpụta nleta. [2]'afọ agụmakwụkwọ 1993/1994 ọ bụ Onye nkuzi nke Institute of Advanced Study and Research na African Humanities na Mahadum Northwestern na Illinois, United States. [7]'afọ 1999, ọ bụ Melville Herskovits Distinguished Visiting Professor na Mahadum Northwestern . [1] [2]Na 2014, ọ bụ Mellon Foundation Distinguished Visiting Scholar na Mahadum Witwatersrand, South Africa.[1]

Barber ejirila ọkwa dị elu na British Academy, ụlọ akwụkwọ mba United Kingdom maka Humanities na Social Sciences. Ọ bụ onye otu kansụl site na 2007 ruo 2008, ma bụrụkwa . [4]. [2]

Barber bụ onye na-ahụ maka ọdịbendị mmadụ, onye nyocha ya nọgidere na-elekwasị anya n'ime mpaghara ọ mere doctorate ya. [4] bụ ọkachamara na "ebe na-asụ Yoruba nke Naịjirịa" (Ndị Yoruba), na ọdịbendị ha, Okpukpe, na akwụkwọ a na-ekwu na nke edere ede. [2] na-elebakwa anya na "omenala a ma ama n'ofe ndịda Sahara Africa" ma nyochaa "iji agụ na ide eme ihe n'ebe ndị Africa na-achị".

[2] ka akụkụ nke mmasị nyocha sara mbara, Barber na-akụzi ihe ọmụmụ undergraduate na postgraduate na omenala a ma ama nke Africa, okpukpe na ememe Africa, ma na-akpụtakwa asụsụ Yoruba na ọkwa mbido.

onye mmekọ Barber bụ Paulo Fernando de Moraes Farias . [1] [8] bụ ọkọ akụkọ ihe mere eme nke oge ochie West Africa . [1]

[4]'N'afọ 2003, a họpụtara Barber ka ọ bụrụ onye otu nke British Academy (FBA), ụlọ akwụkwọ mba United Kingdom maka Humanities na Social Sayensị.a. họpụtara ya ka ọ bụrụ Commander of the Order of the British Empire (CBE) na 2012 New Year Honours maka ọrụ maka ọmụmụ Africa [1] na Dame Commander of The Order of the Britain Empire (DBE) na 2021 New Year Honneurs maka ọrụ na ọmụmụ nke ọdịbendị Africa.

[9]'Na 1991, Barber nwetara ihe nrite nke Amaury Talbot Prize for African Anthropology site n'aka Royal Anthropological Institute for I Can Can Speak ruo Echi: Oriki, Women and the Past in a Yoruba Town, ya . [10]'afọ 2001, e nyere ya "Melville J. Herskovits Award" site n'aka African Studies Association maka The Generation of Plays: Yoruba Popular Life in Theatre . [1] [11]'afọ 2009, e nyere ya "Susanne K. Langer Award for Outstanding Scholarship in the Ecology of Symbolic Form" site na Media Ecology Association for The Anthropology of Texts, Persons and Publics . [1] [12]'2013, e nyere ya ihe nrite “Paul Hair Prize” site n'aka otu African Studies Association for Print Culture na akwụkwọ akụkọ Yoruba mbụ.. [1]

  • Barber (1985). Yorùbá Dùn ún So: a beginners' course in Yorùbá, 1st, New Haven: Yale University Press. ISBN 978-0300029581. 
  • (1989) in Barber: Discourse and its Disguises: the Interpretation of African Oral Texts. Birmingham: Birmingham University African Studies Series. ISBN 978-0704410428. 
  • (1990) in Barber: Self-assertion and Brokerage: Early Cultural Nationalism in West Africa. Birmingham: Birmingham University African Studies Series. ISBN 978-0704410961. 
  • Barber (1991). I Could Speak until Tomorrow: Oriki, Women, and the Past in a Yoruba Town. Washington, D.C.: Smithsonian Institution Press. ISBN 978-1560980438. 
  • Barber (1997). West African popular theatre. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0852552452. 
  • (1997) in Barber: Readings in African popular culture. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0253332943. 
  • Barber (2000). The Generation of Plays: Yoruba Popular Life in Theater. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0253338075. 
  • Barber (2000). Yorùbá Dùn ún So: A Beginners' Course in Yorùbá (Part 2). Ibadan: New Horn Press. ISBN 978-2266329. 
  • (2006) in Barber: Africa's hidden histories: everyday literacy and making the self. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0253347299. 
  • Barber (2007). The Anthropology of Texts, Persons and Publics: Oral and Written Culture in Africa and Beyond. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0521837873. 
  • (2012) in Barber: Print culture and the first Yoruba novel: I.B. Thomas's 'Life story of me, Sẹgilọla' and other texts. Leiden: Brill. ISBN 978-9004229150. 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 BARBER, Prof. Karin Judith. Who's Who 2017. Oxford University Press (November 2016). Retrieved on 6 February 2017.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 Professor Karin Barber PhD FBA. Department of African Studies and Anthropology. University of Birmingham. Retrieved on 6 February 2017.
  3. Undergraduate Studies. Obafemi Awolowo University. Archived from the original on 27 January 2017. Retrieved on 15 February 2017.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Professor Karin Barber. The British Academy. Retrieved on 6 February 2017.
  5. Barber, Prof. Karin Judith (en). Who's Who 2020. Oxford University Press (1 December 2019). DOI:10.1093/ww/9780199540884.013.U4000395. Retrieved on 5 April 2020.
  6. Professor Karin Barber. London School of Economics and Political Science. Retrieved on 5 April 2020.
  7. Karin Barber. The Heyman Center for the Humanities. Columbia University. Retrieved on 6 February 2017.
  8. Professor Paulo Fernando de Moraes Farias. Department of African Studies and Anthropology. University of Birmingham. Retrieved on 6 February 2017.
  9. Amaury Talbot Prize for African Anthropology Past Recipients. The RAI. Royal Anthropological Institute. Retrieved on 6 February 2017.
  10. Herskovits Award Winners. African Studies Association (13 December 2016). Archived from the original on 4 February 2017. Retrieved on 6 February 2017.
  11. The 2009 MEA Awards. MEA (2009). Retrieved on 6 February 2017.
  12. Paul Hair Prize. African Studies Association (15 December 2016). Retrieved on 6 February 2017.