Karnataka State Consumer Disputes Redressal Commission

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Karnataka State Consumer Disputes Redressal Commission bụ ụlọ ọrụ kwụụrụ onwe ya, iwu na usoro iwu hibere dị ka otu ụlọ ikpe na Karnataka n'okpuru ngalaba 24-B nke Iwu nchekwa ndị ọrụ, 1986 iji chebe ikike nke ndị ọrụ .  Ọ bụ usoro ngbanwe dị n'etiti ndị na-ese okwu n'oge usoro ahia .  Gọọmenti steeti na-abụ onye isi oche nke kọmitii na-ahụ maka ndị ọrụ steeti na onye ọkaikpe nke ọkwa steeti na-akparịta ụka

Akụkọ na ebumnobi[dezie | dezie ebe o si]

[1]Karnataka State Consumer Consumer Redressal Commission e hibere iji kwalite na chekwa ikike nke ndị na-azụ dị ka Iwu Nchedo Ndị Ahịa 1986 si dị. [2] [3] [4]

Ihe mejupụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-esonụ ga-abụ nhazi nke Karnataka State Consumer Consumer Redressal Commission: [5] [6]

2. Ọ bụghị ihe na-erughị mmadụ abụọ ma ọ bụghị karịa nke edepụtara n'akwụkwọ iwu steeti.

Gọọmenti steeti ga- foto onye isi ala site n'aka onye ọka nke steeti High Court na-akpa ikpe.  Ntozu maka onye isi ala bụ na ọ ga-eje ozi ma ọ bụ bụrụ onye ọka ikpe n'ihe ike ikpe dị elu ọ àlà.  Ndị otu kwesịrị ịbụ nke 1. Ọ bụghị ihe na- ụmụaka 35 afọ na 2. nzere a ma ama 3. Na ezi ikike, iguzosi ike n'ezi ihe na guzo na proficient ozi nke 10 afọ na ihe na-eduzi  nke Accountancy, iwu, azụmahịa, akwụkwọ, ụlọ ọrụ, መደበኛ na nsogbu okwu na idozi ike n'otu.

Ọzọkwa, ọ bụghị ihe sitere na isiokwu iri ise nke ndị otu kọmitii kwesịrị ịbụ ndị sitere na ngalaba ikpe.

Ọkwa na ikike[dezie | dezie ebe o si]

Karnataka State Consumer Disputes Redressal Commission hibere maka ịkwalite na ichekwa ikike ndị ahịa site na ọkwa atọ nwere ikike ndị a kpọtụrụ aha n'okpuru: [7] [8] [9] [10]

  • Kọmịshọna mpaghara (nke a na-akpọbu District Forum ) nwere ike ịnakwere mkpesa sitere n'aka ndị na-azụ ahịa ma ọ bụrụ na uru ngwaahịa ma ọ bụ ọrụ ruru 1 crore (Oke mbụ bụ ₹ 20 lakh). [11] [12]
  • Kọmịshọna steeti nwere ike ịnakwere mkpesa sitere n'aka ndị na-azụ ahịa ma ọ bụrụ na uru ngwaahịa ma ọ bụ ọrụ karịrị 1 crore mana ọ na-erughị 1 crores (oke mbụ dị n'etiti ₹ 20 lakh na ₹ 1 crore). [13]
  • National Commission nwere ike ịnakwere mkpesa sitere n'aka ndị na-azụ ahịa ma ọ bụrụ na uru ngwaahịa ma ọ bụ ọrụ karịrị crores iri.

Usoro ịgba akwụkwọ mkpesa[dezie | dezie ebe o si]

Karnataka State Consumer Consumer Redressing Commission debere n'okpuru usoro ntinye akwụkwọ na idozi mkpesa: [14] [15] [16]

  • Enwere ike ịgba akwụkwọ mkpesa na eletrọnịkị yana a na-eme nyocha nke ndị na-ese okwu site na nnọkọ vidiyo nke gụnyere ịnụ ihe na/ma ọ bụ nyocha site na ụdị ọ bụla ọzọ.
  • A ga-edozi mkpesa ozugbo enwere ike. Oge oge maka idozi esemokwu ma ọ bụrụ na mkpesa ahụ achọghị nyocha na nnwale nke ogo ngwaahịa bụ ọnwa 3 site na ụbọchị nnata ọkwa nke ndị ọzọ. Agbanyeghị, ọ bụrụ na mkpesa chọrọ nyocha ma ọ bụ nnwale nke ogo ngwaahịa, oke oge maka idozi esemokwu bụ n'ime ọnwa 5.
  • Enwere ike ịgba akwụkwọ mkpesa site na iji E-Daakhil Portal nke na-enweghị nsogbu, ngwa ngwa yana akụrụngwa ma mee ka ọ dị mma maka ndị na-azụ ahịa ịbịarute ọgbakọ ndị ahịa dị iche iche. Ọ na-ezere mkpa nke ndị na-azụ ahịa na-eme njem na ịdị na-ahụ anya na kọmitii ahụ.
  • E-Daakhil Portal etinyela njiri mara dị ka izipu ozi-e, nbudata njikọ akwụkwọ ikpe, inye njikọ maka ịnụ oku vidiyo, ntinye nzaghachi na ederede site na ndị ọzọ, ntinye akwụkwọ nke onye na-eme mkpesa na izipu sms na ozi email.
  • Ugbu a ndị ọrụ 43,000 edebanyela aha na Portal E-Daakhil ebe a na-agba akwụkwọ ikpe 10,000.

Ntaramahụhụ na nga[dezie | dezie ebe o si]

  • A na-ama ndị nrụpụta na ndị na-eweta ọrụ ntaramahụhụ dịka mmejọ mpụ maka inye ozi na-eduhie eduhie ma ọ bụ maka mgbasa ozi ngwaahịa na-ezighi ezi. [17]
  • Ntaramahụhụ nwere ike ịgụnye nra nke Rs 10 lakhs ma ọ bụ nga mkpọrọ afọ 2 ma ọ bụ ha abụọ.

Ụlọ ọrụ nyocha[dezie | dezie ebe o si]

  • A na-enyocha mmebi nke ikike ndị ahịa ma ọ bụ omume azụmaahịa na-ezighi ezi site na ngalaba nyocha nke ọkwa ọkwa Director General na Central Consumer Protection Authority (CCPA) na-eduzi.

Okwu ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-esonụ bụ okwu ndị dị mkpa na Kọmishọna na-emezi esemokwu ndị ahịa Karnataka steeti: [18] [19] [20]

  • Dị ka iwu "Goods" pụtara ihe ọ bụla nke ndị na-azụ ahịa zụrụ ma ọ bụ n'ahịa ahịa ma ọ bụ n'ùkwù n'aka ndị na-ere ahịa ma ọ bụ ndị na-ere ahịa. Enwere ike imepụta ma ọ bụ rụpụta ha.
  • Dị ka iwu "ọrụ" pụtara ndị dị n'ụdị " ụgbọ njem, ekwentị, ọkụ eletrik, ụlọ, ụlọ akụ, mkpuchi, ọgwụ ọgwụgwọ wdg".
  • Dị ka iwu onye ahịa pụtara "onye ọ bụla zụtara ngwongwo ọ bụla ma ọ bụ na-akwụ ụgwọ ma ọ bụ nweta ọrụ ọ bụla maka nleba anya nke akwụgorogoro ma ọ bụ kwe nkwa ma ọ bụ kwụọ ụgwọ na akụkụ nke kwere nkwa ma ọ bụ n'okpuru usoro ọ bụla nke ịkwụ ụgwọ echere."
  • Onye na-agụnye onye ọ bụla na-azụta ngwongwo, ma ọ bụ site na usoro ntanetị ma ọ bụ kpọmkwem ma ọ bụ na-anọghị n'ịntanetị, site na teleshopping, ma ọ bụ site na ụdị eletrọnịkị gụnyere ire ere ozugbo ma ọ bụ n'ahịa ọtụtụ ọkwa.
  • Onye ahịa anaghị agụnye onye na-azụta ma ọ bụ na-enye ngwaahịa ma ọ bụ ọrụ maka ire ere ma ọ bụ maka ebumnuche azụmahịa ọ bụla ọzọ.
  • Maka ebumnuche inye ọrụ, a na-ezo aka na okwu ndị a na Nchedo Ndị Ahịa'2019 .

Ihe ịma aka[dezie | dezie ebe o si]

  • Kọmishọna mpaghara, steeti na mba na-eche ihe ịma aka nke enweghị ọrụ ma ọ bụ enweghị mmezu nke ohere n'oge. [21] [4] [22]
  • Akụkọ nke onye ọka iwu kwadoro na ntụziaka nke Ụlọikpe Kasị Elu nke India chọpụtara ọtụtụ adịghị ike n'ụlọ ọrụ nke mpaghara na ndị na-ahụ maka ndị ahịa na steeti n'ọtụtụ steeti India. Ndị a gụnyere enweghị ụlọ nchekwa maka faịlụ ikpe, enweghị ụlọ ndị otu maka ịdị mma nke ndị otu na-anụ mkpesa, enweghị ụlọ ikpe na ụlọ ịsa ahụ n'okwu ikpe. [3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Consumer Protection Act, 2019: Meaning and Key Features", Jagranjosh, 23 July 2020. Retrieved on 29 January 2022.
  2. "Consumer commission vacancies: SC warns of imposing exemplary costs on state govts for non-compliance | India News - Times of India", The Times of India, 10 November 2021. Retrieved on 28 January 2022. (in en)
  3. 3.0 3.1 "No chambers or even staff washrooms — bleak state of India's consumer courts reaches SC", ThePrint, 14 December 2021. Retrieved on 27 January 2022. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "scd ref8" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 "Consumer cases in district levels drop 26% in 2020", thehindubusinessline.com, 8 December 2021. Retrieved on 27 January 2022. (in en) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "scd ref5" defined multiple times with different content
  5. "The Role Of Consumer Dispute Redressal Agencies - Academike", lawctopus.com, 14 February 2015. Retrieved on 27 January 2022.
  6. "Consumer Protection Act and Medical Profession - Consumer Disputes Redressal Agencies", medindia.net. Retrieved on 27 January 2022.
  7. "Government notifies new rules for consumer commissions; national body's jurisdiction enhanced", The Economic Times, 30 December 2021. Retrieved on 27 January 2022.
  8. "District Consumer Forum is now District Commission; will hear cases of value up to ₹1 crore", Hindustan Times, 16 September 2020. Retrieved on 27 January 2022. (in en)
  9. "NCDRC's ambit widened for faster disposal of plaints | India News - Times of India", The Times of India, 31 December 2021. Retrieved on 27 January 2022. (in en)
  10. "Central govt notifies new rules for enhancing consumer protection", Business Standard India, 31 December 2021. Retrieved on 27 January 2022.
  11. Peter. "Karnataka: Woman sues KSRTC for not halting at stop, wins Rs 8,000 | Bengaluru News - Times of India", The Times of India, 3 September 2021. Retrieved on 28 February 2022. (in en)
  12. "Karnataka transport corp told to pay Rs 1,000 for failure to pick up passenger", OnManorama, 15 November 2021. Retrieved on 28 February 2022.
  13. Peter. "Dead cockroach in jamun bowl: Hotel ordered to pay Rs 55,000 to Bengaluru man | Bengaluru News - Times of India", The Times of India, 6 October 2021. Retrieved on 28 February 2022. (in en)
  14. "New rules for consumer commissions: Government issues notification - All you need to know", Zee Business, 30 December 2021. Retrieved on 27 January 2022.
  15. "The State Commission, Under Consumer Protection Act", legalserviceindia.com. Retrieved on 27 January 2022.
  16. "Be it defective saree or tawa, consumers getting speedy justice via e-Daakhil: CCPA", The Economic Times, 26 November 2021. Retrieved on 28 January 2022.
  17. "Ripped off at a shop? The law can help you", Deccan Herald, 23 December 2021. Retrieved on 28 February 2022. (in en)
  18. "Changes in India's Consumer Protection Act 2019", Lawyer Monthly | Legal News Magazine, 31 January 2020. Retrieved on 27 January 2022.
  19. "State Commission Under Consumer Protection Act - Composition and Powers | Law column", lawcolumn.in, 20 June 2021. Retrieved on 27 January 2022.
  20. "National Consumer Disputes Redressal Commission - NCDRC", legalserviceindia.com. Retrieved on 29 January 2022.
  21. "4 of 28 state consumer bodies at full strength, SC told, court says 'completely unacceptable'", ThePrint, 16 August 2021. Retrieved on 27 January 2022.
  22. (2017) "THREE TIER MECHANISM OF CONSUMER DISPUTES REDRESSAL IN INDIA WITH SPECIAL REFERENCE TO THEIR FUNCTIONING" (in en). ResearchGate 4 (4). Retrieved on 31 January 2022.