Kathleen Coleman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kathleen Coleman
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereKathleen, M. Dezie
aha ezinụlọ yaColeman Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1953 Dezie
Ebe ọmụmụHarare Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụclassical philologist, university teacher, classical scholar Dezie
onye were ọrụHarvard University, University of Cape Town Dezie
Ọkwá o jiPresident of the Society for Classical Studies Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town, University of Zimbabwe, Lady Margaret Hall Dezie
Onye òtù nkeBavarian Academy of Sciences and Humanities Dezie
Ihe nriteAusonius Award, Fellow of the British Academy Dezie

  Kathleen M. Coleman FBA bụ onye nkuzi na onye edemede bụ James Loeb Prọfesọ nke Classics na Mahadum Harvard. Ihe nchọpụta ya gụnyere Akwụkwọ Latin, akụkọ ihe mere eme na ọdịbendị na mmalite Alaeze Ukwu Rom, na ihe ngosi ámá egwuregwu. Ọkachamara ya na mpaghara nke ikpeazụ mere ka a họpụta ya dị ka Chief Academic Consultant maka ihe nkiri Gladiator nke afọ 2000.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Coleman ma zụlite ya na Zimbabwe. [1] natara BA ya na Mahadum Cape Town na 1973, BA Hons na Mahadim Rhodesia na 1975 na DPhil na Oxford na 1979. Ọ kụziri na Mahadum Cape Town site na 1979 ruo 1993 ma nwee oche Latin na Trinity College, Dublin site na 1993 ruo 1998. Kemgbe afọ 1998 ọ bụ prọfesọ na Mahadum Harvard. N'afọ 2009, a họpụtara Coleman ka ọ bụrụ onye otu Society for the Promotion of Roman Studies na n'afọ 2012 ka ọ bụrụkwa onye otu Bayerische Akademie der Wissenschaften (Bavarian Academy of Sciences and Humanities). Coleman bụ onye otu Wissenschaftskolleg zu Berlin na Alexander von Humboldt-Stiftung. N'afọ 2005, e nyere ya Joseph R. Levenson Teaching Prize for Senior Faculty site na Undergraduate Council nke Harvard College, na 2011 ọ jere ozi dị ka onye isi oche nke American Philological Association (nke bụzi Society for Classical Studies). Coleman bụ onye otu nchịkọta akụkọ nke The American Journal of Philology, Eirene, Exemplaria Classica, Mnemosine na Mnemosyne Supplements, na Rivista di Filologia na Istruzione Classica.   [citation needed]

N'ihi ihe ọmụma ya dị ukwuu banyere ọgụ ọnwụ na akụkọ ihe mere eme ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka Chief Academic Consultant na edemede nke Ridley Scott's Gladiator . [2] Prọfesọ Coleman kwuru [3] ọrụ ya dị ka onye ndụmọdụ akụkọ ihe mere eme enwechaghị mmetụta nke na ọ rịọrọ ka edepụta ya na ihe nrite n'ekwughị banyere ọrụ ya. Kemgbe ahụ, o nyere aka na edemede akpọrọ "The Pedant Goes to Hollywood: The Role of the Academic Consultant" na nchịkọta edemede Martin Winkler na isiokwu ahụ.   [citation needed]

A họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya nke British Academy na 2020. [4] [5]'afọ 2021, a họpụtara ya na American Philosophical Society . [1]

Ọ rụrụ ọrụ dị ka Prọfesọ na-ahụ maka Intercollegiate Center of Classical Studies (ICCS) maka oge mgbụsị akwụkwọ 2021 na oge opupu ihe ubi 2022.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Statius, Silvae IV: Text, Translation, and Commentary, Oxford University Press, 1988. . 
  • (ed., ya na J. Diggle, J. B. Hall, na H. D. Jocelyn) F. R. D. Goodyear. Akwụkwọ gbasara akwụkwọ Latin. London: Duckworth, 1992.
  • Martial, Liber Spectaculorum: Text, Translation, and Commentary, Oxford University Press, 2006.   ISBN 9780198144816
  • (ed., na Jocelyne Nelis-Clément) Nhazi nke ihe ngosi na ụwa ndị Rom. Nhazi nke ihe nkiri n'ụwa Rom. Ajụjụ ọnụ banyere Antiquité Classique Tome LVIII. Ihe osise: Fondation Hardt, 2012.
  • (ed.) Ogige n'oge ochie . Ajụjụ ọnụ banyere Antiquité Classique Tome LX. Vandoeuvres: Fondation Hardt, 2014.
  • (ed.) Albert's Anthology. Loeb Classical Monographs 17. Cambridge, MA: Ngalaba nke Classics, Mahadum Harvard, 2017.
  • (ed.) Foto maka ndị Classicists. Loeb Classical Monographs 15. Cambridge, MA: Ngalaba nke Classics, Mahadum Harvard, 2015.
  • "Vergil, Aeneid 1, 200-1." Proceedings of the African Classical Associations 13 (1975): 9-10.
  • "Siluae 4.9: a Statian name-game." Proceedings of the African Classical Associations 14 (1978): 9-10.
  • "The persona of Catullus" phaselus." Greece & Rome 28 (1981): 68-72.
  • "Tanta licentia, tanta legum contemptio" Akroterion 26 (1981): 4-17 (ya na T. W. Bennett; repr. site na South African Law Journal).
  • "Vibius Maximus na ederede nke akụkọ ihe mere eme". Proceedings of the African Classical Associations 16 (1982): 25-27.
  • "Manilius" anụ ọhịa." Hermes 111 (1983): 226-32.
  • "Onye Afrịka na Rom: Statius Siluae 4.5." Proceedings of the African Classical Associations 17 (1983): 85-99.
  • "Art in the daily life of the Romans". Lantern 33.1 (1984): 35-40.
  • "Emperor Domitian and literature". Na Aufstieg und Niedergang der römischen Welt II 32.5, de. site n'aka Wolfgang Haase, 3087-15. Berlin; New York: De Gruyter, 1986.
  • "Fatal charades: igbu ọchụ ndị Rom dị ka akụkọ ifo". Journal of Roman Studies 80 (1990): 44-73.
  • "Tiresias the judge: Ovid, Met. 3. 321-38." Classical Quarterly n.s. 40 (1990): 571-77.
  • "Ịmalite n'akụkọ ihe mere eme: ngosipụta mmiri na mmalite Alaeze Ukwu. " Journal of Roman Studies 83 (1993): 48-74.
  • 'The infegion of the throng': absorbing violence in the Roman world. " The European Review 5 (1997): 401-17, re-ebipụtaghachi na mpempe akwụkwọ ndị ọzọ na Hermathena 164 (1998): 65-88.
  • "Martial Book 8 na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke AD 93." Proceedings of the Leeds International Latin Seminar 10 (1998): 337-57.
  • "Akwụkwọ Latin mgbe AD 96 gasịrị: mgbanwe ma ọ bụ ịga n'ihu?" American Journal of Ancient History 15 (1990 [2000]): 19-39.
  • "Onye na-eme ihe nkiri na-aga Hollywood: ọrụ onye ndụmọdụ agụmakwụkwọ. " Na Gladiator: Film and History, ed. site n'aka Martin Winkler, 45-52. Oxford: Blackwell, 2004 Mgbasawanye nke Swedish mbụ = "Pedanten åker till Hollywood.
  • "Okwu Apollo tupu agha nke Actium: Propertius 4.6.37-54." Na Literature, Art, History: Studies on Classical Antiquity and Tradition in Honour of W. J. Henderson, ed. site n'aka A. F. Basson na W. J. Dominik, 37-45. Frankfurt: Peter Lang, 2003.
  • "Stones in the forest: epigraphic allusion in the Siluae". Na The Poetry of Statius, ed. site na J. J. L. Smolenaars, H.-J. van Dam, na R. R. Nauta, 19-43. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • "C. P. Cavafy na Douglas Livingstone: ihe nketa Africa. " Na "Imagination and Logos": Essays on C. P. Cavay, ed. site na Panagiotis Roilos, 107-20. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • "Ịkwado ndị ọzọ n'ogige ndị na-alụ ọgụ ọnwụ". Na Valuing Others, ed. site n'aka Ralph M. Rosen na Ineke Sluiter, 419-45. Penn-Leiden Colloquium on Ancient Values V. Leiden: Brill, 2010.
  • "Asụsụ bureaucratic na akwụkwọ ozi dị n'etiti Pliny na Trajan." Transactions of the American Philological Association 142.2 (2012): 189-23.
  • "N'okpuru ụda oge ochie: ụda olu oge ochie na uri nke Douglas Livingstone. "Na South Africa, Gris, Rome: Classical Confrontations, ed. site n'aka Grant Parker, 410-41. Cambridge: Cambridge University Press, 2017.
  • "Nkebi nke ihe akaebe: ịta ahụhụ na Rom oge ochie. " In Confronting Torture: Essays on the Ethics, Legality, History, and Psychology of Torture Today, ed. site n'aka Scott A. Anderson na Martha C. Nussbaum, 105-19. Chicago: Mahadum nke Chicago Press, 2018.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Kathleen Coleman (en). scholar.harvard.edu.
  2. "The Roman Theater of Cruelty", Harvard Magazine, 1 September 2000. (in en)
  3. Allen M. Ward, "Gladiator in Historical Perspective" in Winkler, Martin, M. Gladiator: Film and History (Oxford: Blackwell, 2004) p. 31
  4. Professor Kathleen Coleman FBA. British Academy. Retrieved on 9 October 2020.
  5. The American Philosophical Society Welcomes New Members for 2021.