Jump to content

Kobena Mercer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kobena Mercer
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
aha ezinụlọ yaMercer Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1960 Dezie
Ebe ọmụmụLondon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian, art theorist, university teacher Dezie
ụdị ọrụ yaart history, art theory, visual culture Dezie
ebe agụmakwụkwọRoyal College of Art Dezie

Kobena Mercer (amụrụ 1960) [1] bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka nke Britain na onye ode akwụkwọ na nka na ọdịnala nke oge a. A kọwawo ihe odide ya na Robert Mapplethorpe na Rotimi Fani-Kayode dị ka "n'etiti ndị na-akpali akpali (ma na-atọ ụtọ ịgụ) nkatọ nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mfe nke dabeere na njirimara na ngalaba ọmụmụ omenala." [2]

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mercer na London na 1960. Ọ gụrụ akwụkwọ na Ghana na England wee gụchaa nzere bachelọ na Fine Art na Saint Martins School of Art . O nwetara nzere doctorate ya site na imecha PhD na Goldsmiths College na 1990. [3]

Ọtụtụ n'ime ihe odide Mercer lekwasịrị anya n'ọrụ na ọdịbendị nke ndị na-ese oji Britain, gụnyere monographs maka Keith Piper, Rotimi Fani-Kayode na Hew Locke [4] - yana na nka na nka nke oge a na nke oge a nke African Diaspora karịa. [5] O tinyela edemede n'ọtụtụ akụkọ ọdịnala na ngalaba ọmụmụ omenala na nka nke oge a, gụnyere nke ya, olu na-agbapụta agbagọ, Nabata na Jungle: Ọnọdụ Ọhụrụ na Ọmụmụ Ọdịbendị Oji, nke e bipụtara na 1994. [6] Enyere Mercer ọrụ inye aka "Ụdị Omume Ọhụrụ, njirimara Ọhụrụ: Hybridity na ijikọ ụwa ọnụ," isi nke mmechi na usoro akụkọ The Image of the Black in Western Art, Mpịakọta V, The Twentieth Century (Harvard University Press, 2014). [5]

N'afọ 2006, Mercer nwetara ihe nrite Clark nke mbụ maka ọkacha mma na ide nka. [7] N'akụkụ ọrụ ya dị ka onye edemede, Mercer nwekwara ọrụ mba dị iche iche dị ka agụmakwụkwọ, na-akụzi na mbụ na Mahadum Middlesex na, na nso nso a, dịka Prọfesọ nke History of Art and African American Studies na Yale . [3] A mara ọkwa na February 2021 na Bard College họpụtara Mercer na Charles P. Stevenson oche na Art History na Humanities, na ọ ga-ewere ọnọdụ na ọdịda 2021. [8]

Na 2023, Mercer natara PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award maka Alain Locke & The Visual Arts (Yale University Press, 2022).

Akwụkwọ ọgụgụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

ọrụ mba dị iche iche dị ka agụmakwụkwọ, na-akụzi na mbụ na Mahadum Middlesex na, na nso nso a, dịka Prọfesọ nke History of Art and African

  1. "Kobena Mercer - Writer", Iniva.
  2. Tinkcom, M. & Villarejo, A., 2001. Keyframes: Popular Cinema and Cultural Studies, pp. 24, Psychology Press.
  3. 3.0 3.1 Durden, M., 2013. Fifty Key Writers on Photography, Routledge.
  4. Mercer, K., 2011. Hew Locke: Stranger in Paradise, Black Dog Publishing.
  5. 5.0 5.1 Kobena Mercer page on Yale website. Archived from the original on 7 June 2014. Retrieved on 24 March 2014.
  6. Walcott, R., 1996. Book Review: Welcome to the Jungle: New Positions in Black Cultural Studies, by Kobena Mercer, New York: Routledge, 1994. Critical Sociology, 22(2), pp. 141–144.
  7. 2006 Clark Prize winners. The Clark. Retrieved on 8 April 2021.
  8. Kobena Mercer Joins Bard College Faculty. Bard News. Bard (17 February 2021). Retrieved on 8 April 2021.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]