Jump to content

Kojo Laing

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

B. Kojo Laing ma ọ bụ Bernard Kojo Laing (1 Julaị 1946 - 20 Eprel 2017) [1] bụ Onye Ghana na-ede akwụkwọ akụkọ na onye na-ede uri, onye ederede ya bụ ngwakọta ya, ebe ọ na-eji Ghanaian Pidgin English na asụsụ obodo ya n'akụkụ ọkọlọtọ Bekee. [2] Akwụkwọ akụkọ abụọ mbụ ya karịsịa - Search Sweet Country (1986) na Woman of the Aeroplanes (1988) - ka a na-eto maka asụsụ ha, akwụkwọ abụọ ahụ gụnyere glossaries nke gosipụtara okwu ọhụrụ nke onye edemede yana okwu Ghana.[3]

Mbido ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Laing na Kumasi, isi obodo nke mpaghara Ashanti nke Ghana, [4] nwa mbụ na nke anọ n'ime ụmụ isii nke George Ekyem Ferguson Laing (onye ụkọchukwu Anglican nke ghọrọ onye isi Africa mbụ nke Anglican Theological College na Ashanti) na Darling Egan. [5] E mere ya baptizim dị ka Bernard Ebenezer, o mechara kwụsị iji aha Ndị Kraịst Bekee ya, na-akwado njirimara Africa ya.[6] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Accra, Laing na 1957 gara n'ihu na agụmakwụkwọ praịmarị na sekọndrị ya na Scotland, na-aga Bonhill Primary School na Vale of Leven Academy na Alexandria, Dunbartonshire . [2][5]

Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Glasgow na 1968 na nzere masta, tupu ya na nwunye ya onye Scotland Josephine na ụmụ ha atọ laghachi Ghana.[7] Ọ sonyeere ọrụ gọọmentị, ọ nọgidere n'ebe ahụ ruo 1979. O mechara rụọ ọrụ afọ ise dị ka odeakwụkwọ nchịkwa nke Institute of African Studies na Mahadum Ghana, Legon, na 1984 ọ ghọrọ onye isi nke Saint Anthony's School na Accra, [1] nke nne ya guzobere.[6][7]

Ide ihe[dezie | dezie ebe o si]

Laing pụtara dị ka onye na-ede uri na1970s, na ọrụ. Mgbe ụfọdụ na-ese na usoro nke surrealism Ma natara nlebara anya dị ịrịba ama naanị site na ọdịdị akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Search Sweet Country nke e bipụtara na 1986 maka otuto dị oke mkpa ma merie ihe nrite gụnyere Valco Award na onyinye akwụkwọ Ghana [8] [9] [10]. [5]

Ọ bụ McSweeney wepụtara Search Sweet Country ọzọ na 2012, ya na Binyavanga Wainaina. N ya na The Slate Book Review, "-link" data-linkid="94" href="./Uzodinma_Iweala" id="mwRw" rel="mw:WikiLink" title="Uzodinma Iweala">Uzodinma Iweala dere, sị: "Ịgụ Search Sweet Country dị ka ịgụ nrọ, n'ezie mgbe ụfọdụ ọ na-adị ka ọmarịcha ala nke ndị edemede dị ka onye Naijiria Ben Okri ma ọ bụ onye Mozambican Mia Couto. Peeji ọ bụla na-enye nnukwu ihe oyiyi doro anya, ụwa nke ala na-abịa na ndụ mgbe ihe ndị na-adịghị ndụ na-enweta njirimara.... ma ọ bụrụ onye na-achọkarị ka ọ dị mma, na-achọsi ike, na-agụ akwụkwọ akụkọ ọhụrụ.[11][12][13]

E bipụtara akwụkwọ akụkọ nke abụọ nke Laing, Woman of the Aeroplanes, n'afọ 1988, ma jiri ya tụnyere ọrụ Ayi Kwei Armah.[5] Laing bipụtara akwụkwọ akụkọ abụọ ọzọ: Major Gentl na Achimota Wars (1992), nke nwetakwara Valco Award na 1993, [1] na Big Bishop Roko and the Altar Gangsters (2006).

E bipụtara nchịkọta abụ ya, Godhorse na 1989. Laing dekwara obere akụkọ, nke - oghere maka Post of Jesus Christ - gụnyere n'akwụkwọ Heinemann nke Contemporary African Stories (1992'editedby chinua achebe na c. L na es) ma kọwaa ya dị ka ihe magburu onwe ya, surreal mpempe allegorical sayensị fantasy. , [5] [14]

Laing biri na Accra ma, site na 2005, tinye onwe ya oge niile n'ide akwụkwọ.[15]

Ọ nwụrụ na Ghana mgbe ọ dị afọ 70 na 20 Eprel 2017, nwunye mbụ ya na ụmụ itoolu na nwunye ya nke abụọ na ụmụ atọ.[7] Tributes na The Johannesburg Review of Books kwuru na Laing "na-eleda anya n'ụzọ dị mwute n'oge ndụ ya" ma kpọọ ya "otu n'ime ndị dike a na-amaghị ama nke akụkọ ifo Africa".[14]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 1976: Ihe nrite National Poetry Valco
  • 1985: National Novel Prize, Ghana Association of Writers
  • 1993: Ihe nrite Valco

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Adewale Maja-Pearce, "Interview with Kojo Laing", na Wasafiri, Vol. 3, Mbipụta 6 & 7, Spring 1987, peeji nke 27-29.    doi:10.1080/02690058708574150
  • "More Hope More Dust" - uri nke Kojo Laing. Ntọala uri.
  • Otosirieze Obi-Young, "Ọ bụ Onye Ukwu na-emepụta Asụsụ nke African Literature?", Brittle Paper, 10 Mee 2017.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Brenda Cooper, Magical Reading in West African Fiction: Seeing with a Third Eye, London: Routledge, 1998.
  • Pietro Deandrea, " 'New worlds, new wholes': Kojo Laing's Narrative Quest for a Social Renewal", African Literature Today no. 20, 1996, peeji nke 158-178.
  • Pietro Deandrea, " 'Akụkọ ihe mere eme anaghị aga ebe a, ọ na-aga n'akụkụ ọ bụla': Carnival na Magic na Novels of Kojo Laing na Mia Couto", na E. Linguanti, F.M. Casotti na C. Concilio (ed), Coterminous Worlds: Magical Realism na Contemporary Post-colonial Literature in English, Amsterdam/New York: Rodopi, 1999, pp. 209-225, isbn 9042004487.
  • Pietro Deandrea, Fertile Crossings: Metamorphoses of Genre in Anglophone West African Literature, Amsterdam/New York: Rodopi, 2002, peeji nke 71-79 na 92-108, isbn 9789042014787.
  • Arlene A. Elder, Myth, Humor and History in the Fiction of Ben Okri, B. Kojo Laing and Yvonne Vera, Boydell & Brewer, 2009.
  • Hankinson, Joseph (2023) Kojo Laing, Robert Browning na Affiliative Literature. doi:10.1007/978-3-031-18776-6. ISBN 978-3-031-18775-9. S2CID 254625651.
  • Moussa Issifou, "Beyond the Language Debate in Postcolonial Literature: Linguistic Hybridity in Kojo B. Laing's Woman of the Aeroplanes", The Journal of Pan African Studies, vol. 6, nke 5, Ọktoba 2013, peeji nke 46-62. 
  • M. E. Kropp Dakubu, "Ihe ngosi na Mgbanwe na Fiction nke Kojo Laing: 'Asụsụ nke Ezi Ịdị' Revisited", Connotations, Vol. 8.3 (1998/99): 357–61.
  • Francis Ngaboh-Smart, Beyond Empire and Nation. Karịa Alaeze Ukwu na Mba. Arụmụka Postnational na akụkọ ifo nke Nuruddin Farah na B. Kojo Laing. Amsterdam/New York, NY, 2004, XXI, 168 peeji.
  • Francis Ngaboh-Smart, "Sayensị na nnọchiteanya nke njirimara Afrịka na Major Gentl na Achimota Wars", Connotations 7.1 (1997/98): 57-79.
  • Mary Rohrberger, "Woman of the Aeroplanes", na Frank N. Magill (ed.), Magill's Literary Annual 1991, Englewood Cliffs, NJ: Salem Press, 1991, 2:914-18.
  1. "Writers pay tribute to Kojo Laing: 'Africa’s best novelist, by far' – Binyavanga Wainaina", The Reading List, 24 April 2017.
  2. Moussa Issifou, "Beyond the Language Debate in Postcolonial Literature: Linguistic Hybridity in Kojo B. Laing’s Woman of the Aeroplanes", The Journal of Pan African Studies, vol. 6, no. 5, October 2013, p. 47.
  3. Hankinson (2023). Kojo Laing, Robert Browning and Affiliative Literature. DOI:10.1007/978-3-031-18776-6. ISBN 978-3-031-18775-9. 
  4. Maureen Abotsi, "B. Kojo Laing", Ghana Nation, 13 September 2013.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 Onyekan Owomoyela, "Laing, B. (Bernard Ebenezer) Kojo", The Columbia Guide to West African Literature in English Since 1945, Columbia University Press, 2008, pp. 124–125.
  6. 6.0 6.1 "B. Kojo Laing", Ghana Visions.
  7. 7.0 7.1 7.2 "Ghanaian Poet And Writer Kojo Laing Dies, Aged 70", The Voice, 1 May 2017.
  8. Kojo Laing biography at Poetry Foundation.
  9. "Kojo Laing", Dictionary of Literary Biography.
  10. "Search Sweet Country by Kojo Laing", The Complete Review.
  11. Uzodinma Iweala, Àtụ:"'I Only Want a Little Authenticity!' A lost classic of African literature—chaotic, dreamlike, and funny—finally gets its due", The Slate Book Review, 29 June 2012.
  12. "Search Sweet Country", Publishers Weekly, 11 June 2012.
  13. Mona Moraru, "Kojo Laing's 'Search Sweet Country': A glorious Ghana-rama", Pittsburgh Post-Gazette, 23 September 2012.
  14. 14.0 14.1 "Rest in Power, Pa Kojo: Paying tribute to Kojo Laing", The Johannesburg Review of Books, 1 May 2017.
  15. Authors, Africa Writes.. Archived from the original on 22 February 2014. Retrieved on 17 February 2014.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]