Kuk language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kuk
Spoken in: Cameroon
Total speakers: 3,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Benue–Congo
   Southern Bantoid
    Grassfields
     Ring
      Center
       Kuk
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: kfn

Kuk bụ asụsụ Grassfields Bantu nke Cameroon.

Asụsụ Kumfutu a tụrụ aro ya[dezie | dezie ebe o si]

Na ngwụcha afọ 1980s na mmalite afọ 1990s, ụfọdụ ndị si n'obodo Kumfutu (nke bụ obodo Kuk) enweghị afọ ojuju n'ochichi Kuk ma guzobe otu Kumfutu Student Association n'ihi ya. Ndị obodo Kumfutu chọrọ ịnwere onwe ha puo na Kuk, ya mere, ha tụpụtara asụsụ "Kumfutu" ọhụrụ. Otú ọ dị, ka ọ na-erule afọ 2010, ndị Kumfutu adighizi emegide ochichi Kuk.[1]

Nkọwa Kumfutu Kuk
fufu Khambál/kə́bán/kə́banə́́́́ Kịba
biya ọka N'ime obodo, ọ bụ n'ime obodo Kaŋ
mmanya raffia ndzéí-sə̀ viébə́-sə́ (manyụ ọcha) N'ihi ya, ọ bụ mmanya ọcha
akwụkwọ Khammaʼs Kọntaktị
nne nôː nə̂ː
nwa wéí wāī
ahịa bə́kə́́́́í bə́kə́n
ka anyị gaa nwô na ŋwô
gị (na ekele) gha (ọtụtụ) wu (otu)
ụra (na ekele) bilə be na ya

Ihe banyere Kumfutu bu ihe atụ nke otú mgbanwe asụsụ na Africa na-ejikọtakari na mkpa maka ọdịiche agbụrụ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Good, Jeff. 2021. Individual-level lexical variation in the Bantu homeland and its implications for the development of Benue-Congo. Diedrich Westermann-Workshop (West-central African linguistic history between Macro-Sudan Belt and Niger-Congo: commemorating Diedrich Westermann’s legacy and the 100th anniversary of the Berlin professorship for African languages), 4-6 November 2021, Humboldt University of Berlin.

Àtụ:Grassfields Bantu languages