Lagos Treaty of Cession

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Lagos Treaty of Cession
treaty

The Treaty of Cession, 6 August 1861 ma ọ bụ Lagos Treaty of Cestion bụ nkwekọrịta dị n'etiti Alaeze Ukwu Britain na Oba Dosunmu nke Lagos (nke a na-asụ 'Docemo' na akwụkwọ Bekee) ebe Dosunmu, n'okpuru egwu nke bọmbụ ndị agha, nyere Lagos Island na Britain, ebe ọ na-ejigide aha na ike nke Oba, n'agbaso iwu Bekee.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Na mmalite ọgụ Britain na senchiri nke iri na itoolu megide ahia ohu nke Atlantic, West Africa Squadron ma ọ bụ Preventative Squadron dị ka a makwaara ya, gara n'ihu na-achụ ụgbọ mmiri ndị ohu Portuguese, American, French na Cuban ma na-etinye nkwekọrịta mgbochi ịgba ohu na ndị isi ndị isi osimiri West Africa na-agbasi mbọ ike nke na ha mepụtara ọnụnọ siri ike n'ụsọ oké osimiri West Africa site na Sierra Leone ruo Niger Delta (Nigeria taa) na ndịda Congo.[1] N'afọ 1849, Britain họpụtara John Beecroft dị ka onye nnọchi anya Bights nke Benin na Biafra, ọkwá o nwere (ya na gọvanọ ya nke Fernando Po) ruo mgbe ọ nwụrụ na 1854. A họpụtara John Duncan ka ọ bụrụ osote onye nnọchi anya ma nọrọ na Wydah. N'oge a họpụtara Beecroft, alaeze Lagos (n'okpuru Oba Kosoko) dị n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Consulate nke Bights nke Benin na Biafra ma bụrụkwa ọdụ ụgbọ mmiri ahịa ohu. N'afọ 1851 na nrụgide sitere n'aka ndị ohu a tọhapụrụ bụ ndị nwere mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị na azụmaahịa ugbu a, Britain batara na Lagos n'ihe a maara ugbu a dị ka Reduction of Lagos nke dugara n'ịtinye Oba Akitoye (na ịchụpụ Oba Kosoko) bụ ndị bịanyere aka na Nkwekọrịta n'etiti Great Britain na Lagos, 1 Jenụwarị 1852. Ịbịanye aka na nkwekọrịta 1852 butere oge Consular na akụkọ ihe mere eme nke Lagos ebe Britain nyere nchebe agha na Lagos.[2]

Nkwekọrịta nke Cession[dezie | dezie ebe o si]

N'ịgbaso egwu sitere n'aka Kosoko na ndị France nọ na Wydah, Lord Palmerston (Prime Minista Britain) mere mkpebi nke kwuru na "ọ dị mma nke ịghara igbu oge n'ịnọ na-eche nkwuputa mpaghara ọchịchị Lagos".[3] William McCoskry, onye nnọchi anya na Lagos na Commander Bedingfield kpọkọtara nzukọ ya na Oba Dosunmu na July 30, 1861, n'ụgbọ HMS Prometheus ebe akọwapụtara ebumnuche Britain na nzaghachi maka okwu ndị ahụ chọrọ site na August 1861. Dosunmu guzogidere usoro nkwekọrịta ahụ mana n'okpuru egwu nke ịtụ bọmbụ na Lagos site n'aka Commander Bedingfield, Dosunmu kwetara ma bịanye aka na nkwekọrịtaەکە.[4]

Ihe odide nkwekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

A na-edepụta ederede nke Lagos Treaty of Cession n'okpuru ebe a:[5]

Nkwekọrịta dị n'etiti Norman B. Bedingfeld, Commander of Her Majesty's ship Prometheus, na Senior Officer of the Bights Division, na William McCoskry, Esquire, Her Britannic Majestyáz Acting Consul, n'akụkụ nke Her Majesty the Queen of Great Britain, na Docemo, King of Lagos, n'aka ya na Chiefs.

Isiokwu nke Mbụ Iji mee ka Eze Nwanyị nke England nwee ike ịbụ onye kachasị mma inyere aka, chebe, ma chekwabs ndị bi na Lagos, na ịkwụsị Azụmaahịa Ohu na mpaghara ndị gbara ya gburugburu, na iji gbochie agha mbibi nke Dahomey na ndị ọzọ na-eme ugboro ugboro maka ijide ndị ohu, m, Docemo, na nkwenye na ndụmọdụ nke Kansụl m, na-eme nke a site na onyinye ndị a na-enye ma kwado ya, ndị nketa ya, na ndị nọchiri ya ruo mgbe ebighị ebi, na alaeze niile, Lagos na alaeze ya, na ala ya, na agwaetiti niile, na ala dị ka ọ ga-erite, na ala niile, na-erite ya, na-enweta, na ala ọma, na ala ọzọ, na ala. Ana m eme ọgbụgba ndụ ma nye ya na ihe dị jụụ na nke udo ga-eji ọsọ niile enwere ike, nyefee ya n'efu na nke ọma nye Eze Nwanyị nke Great Britain, ma ọ bụ onye dị ka Eze Ukwu ga-ahọpụta maka ojiji ya na arụmọrụ nke onyinye a; ndị bi n'àgwàetiti na mpaghara a, dị ka ndị Eze Nwanyi na-achị, na n'okpuru ọbụbụeze ya, okpueze, ikike, na gọọmentị, ka na-ata ahụhụ ibi ebe ahụ iji biri ebe ahụ;

Akụkụ nke Abụọ: Docemo ga-ekwe ka o jiri utu aha Eze mee ihe n'ihe ọ pụtara n'Afrịka, a ga-ekwe ya ka o kpebie esemokwu dị n'etiti ụmụ amaala Lagos na nkwenye ha, dabere na ịrịọ arịrịọ maka iwu ndị Britain.

Isiokwu nke Atọ Na mbufe nke ala, stampụ Docemo nke a na-etinye na akwụkwọ ahụ ga-abụ ihe akaebe na ọ nweghị ihe ọ bụla ọzọ a na-ekwu na ya, maka ebumnuche a, a ga-ekwe ka o jiri ya mee ihe dị ka ọ dị ugbu a. N'iburu n'uche nke ọdụ ụgbọ mmiri na agwaetiti na mpaghara Lagos, ndị nnọchi anya Eze Nwanyị nke Great Britain na-ekwe nkwa, dabere na nkwenye nke Eze Nwanyi, na Docemo ga-enweta ezumike nká kwa afọ site n'aka Eze Nwanyị nke Great Britain nke hà ka ego ọ na-enweta kwa afọ; ezumike nkwe dị otú ahụ a ga-akwụ n'oge ndị dị otú ahụ na n'ụdị dị ka a ga-ekpebi mgbe nke ahụ gasịrị

LAGOS, August 6, 1861 bịanyere aka na DOCEMO TELAKE OBALEKOW NORMAN B. BEDINGFIELD Her Majestyãos ship Prometheus, Senior Officer, Bights Division W. McCOSKRY, Acting Consul

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Smith (January 1979). The Lagos Consulate 1851–1861. Macmillan. ISBN 9780520037465. 
  2. Geary [1927] (2013-12-19). Nigeria Under British Rule (in en). Routledge, 25–27. ISBN 978-1-136-96294-3. 
  3. Smith (January 1979). The Lagos Consulate 1851–1861. Macmillan, 121. ISBN 9780520037465. 
  4. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies: A Colossus of Victorian Lagos. Kachifo Limited/Prestige, 143–145. ISBN 9789785205763. 
  5. Smith (January 1979). The Lagos Consulate 1851–1861. Macmillan, 140–141 Appendix C. ISBN 9780520037465.