Lalla Essaydi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Lalla Assia Essaydi (Àtụ:Lang-ar; born 1956) bu onye na ese foto amara maka ịse foto na steeji onke ụmụ nwanyị Arab na ǹkà di ugbua ọhụrụ ọhụrụ ọ rụrụ ọrụ na Boston

nmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Essaydi na Marrakech, Morocco n'afọ otu puku narị itoolu iri ise na isii. Ọ hapụrụ ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Paris mgbe ọ dị afọ iri na isii. Ọ lụrụ di mgbe ọ laghachiri Moroko wee kwaga Saudi Arabia ebe ọ mụrụ ụmụ abụọ ma gbaa alụkwaghịm. Essaydi laghachiri Paris na mbido afọ otu puku narị itoolu na iri itoolu iji gaa École nationale supérieure des Beaux-Arts . [1] Ọ kwagara Boston na otu puku narị itoolu iri itoolu na isii wee nweta BFA ya na Mahadum Tufts na 1999 na MFA ya na eserese na foto site na uloakwukwo nke ngosi nka nke eserese na afo puku abụọ na atọ.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Usòrò:Bullets Revisited -3.jpg
Mgbọ Revisited #3 (2012), National Museum of Women in the Arts, Washington, D.C.

N'ịbụ onye ahụmahụ ya na-etolite na Morocco na Saudi Arabia metụtara, Essaydi na-enyocha ụzọ e si ede okike na ike na ahụ ụmụ nwanyị Alakụba na oghere ha bi. O kwuru na ọrụ ya bụ akụkọ ndụ onwe onye [3] nakwa na ọdịiche ọ hụrụ na ndụ ụmụ nwanyị na Unaited steeti na Moroko, n'ihe gbasara nnwere onwe na njirimara, kpaliri ya. [4] Ọ na-enyocha echiche dịgasị iche iche, gụnyere nsogbu nke diaspora, njirimara, na ebe a tụrụ anya ya site na ụlọ ọrụ ya na Boston.[5] Mmụọ maka ọtụtụ ọrụ ya sitere na nwata ya, n'ebe a na-ahụ anya ebe e zigara ya, dị ka nwa agbọghọ, mgbe ọ nupụrụ isi. Ọ gbapụrụ n'èzí oghere omume a na-ekwe ka ọ bụrụ, dịka omenala Morokan si kọwaa.[6] Essaydi kwuru na oghere ndị ọ bi na ya dị ka nwatakịrị ga-enye ọrụ ya nsogbu.[7]

Ọtụtụ akụkụ nke ọrụ ya (gụnyere Ogbe na-agbakọta) jikọtara henna, nke a na-ejikarị eme ihe ịchọ mma aka na ụkwụ nke ndị na-alụ nwanyị ọhụrụ, na kalligraphi Arabik, omume nwoke.[8] Ọ bụ ezie na ọ na-eji henna tinye kalligraphi n'ahụ ụmụ nwanyị ya, okwu ndị ahụ enweghị ike ịghọta na mgbalị ịjụ ikike na ihe ọ pụtara.[1][8]

A na-anọchite anya ụmụ nwanyị ndị e gosipụtara na ihe ngosi foto ya, Les Femmes du Maroc, dị ka ihe ịchọ mma ma bụrụ ndị nkà nke henna.[9] N'ụzọ dị otú a, Essaydi na-etinye isiokwu ya n'ụzọ na-egosipụta echiche ọha na eze banyere ụmụ nwanyị dị ka ndị a kara aka maka ịma mma. Otú ọ dị, Henna bụ ihe nnọchianya nke ukwuu, karịsịa maka ụmụ nwanyị Moroko. Ọ bụ njikọ na ememe ezinụlọ nke nwa agbọghọ na-eru n'oge uto ma na-agbanwe ghọọ nwanyị tozuru etozu. Ojiji nke henna n'ọrụ ya na-emepụta ọnọdụ dị jụụ nke ụmụ nwanyị "na-ekwu okwu" na ibe ha site na àgwà nke ịbụ nwanyị. Ọ bụ usoro ihe osise ebe ụmụ nwanyị a na-akụda mmụọ ịrụ ọrụ n'èzí ụlọ na-achọta ọrụ bara uru n'itinye ihe yiri egbugbu.[1] E wezụga ịmepụta ihe ndị dị ike na-agba gburugburu nka nke henna, Essaydi gụnyere nkọwa nke ihe ọdịnala Morokan, gụnyere akwa akwa na-achọ ahụ ụmụ nwanyị mma, mosaic, tiles, na ihe owuwu alakuba.[10]

Ógbè Ndị Na-agbakọta[dezie | dezie ebe o si]

Malite na mbido afọ puku abụọ, usoro foto nke Essaydi bụ mgbakọ ogbe na-ejide ụmụ nwanyị yi uwe ọcha, kpuchie ya na kalligraphi Arabik nke e ji henna dee, nke dị n'ime oghere ụlọ ọdịnala Morokan. Dị ka a na-akụziri ụmụ nwoke calligraphy nke Islam, Essaydi, onye na-akụzikwara onwe ya calligrapher, gosipụtara ederede a na isiokwu ya iji nabata ọrụ nwoke na nwanyị nke ihe nketa ọdịbendị ya.[11] Ihe nkiri ndị e gosipụtara bụ ụdị dị iche iche nke nguzogide, na-enye ụmụ nwanyị e gosipụtara ohere ịsị na oghere ndị ahụ bụ nke ha ma degharịa akụkọ nke ahụmịhe ha. Usoro nke Essaydi na-etinye n'ụzọ ziri ezi na-agụnye ọtụtụ awa nke iji aka na-ese ihe osise henna na ihe ndị ọ na-ese na gburugburu ha.[12] Ihe oyiyi ndị a na-enweta na "Mbakọ Ogbe" bụ nkatọ nke usoro ndị nna ochie mgbe ha na-eme emume ike na ntachi obi nke ụmụ nwanyị Arab.[13] E gosipụtara Ogbe ni na-agbakọta na New Britain Ebe ngosi nka, nka Amerika, Joel Soroka Galari,

Ihe ngoari[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ọrụ ya na Nationaaris Eve ngosi nka Colombus[14][15] N'afọ puku abụọlariri ise, Ebe ngosi nka Sariiego guzobere ihe ngosi ahụ, Lalla Essaydi: eserese foto . [16] E gosipụtara ọrụ Essaydi na ngosi puku abụọ na iri asaa, ntụgharị, na National Museum of Women in the Arts, na Washington, DC.[17]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

A na-anọchite anya ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta, gụnyere institut nka nke Chikago; [18] Ebe ngosi nka mba ise; [19] Ebe ngosi nka San Diego; Ebe ngosi nka eserese Cornell, [20] Winter Park, Ebe ngosi nka Florida Fries na Leeuwarden, The Netherlands; Ebe ngosi nka eserese, Boston; [21] Mba ébé ngosi nka nke ụmụ nwanyị nọ na nka; [3] na Williams Koleji ebe ngosi nka nke n

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

A kpọrọ ya aha dị ka # 18 na Charchub's "Ndị elu iri abụo dị ugbua etiti ọwụwa anyanwụ ndị na ese ihe afọ puku abụọ na iri abụọ ruo puku abụọ na iri anọ".[22]

N'afọ puku abụọ na iri abụo, ọ natara ihe nrite nrite site na Ụlọ akwụkwọ ngosi nka ne eserese, na Boston.[4]

Ebe mụ si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Brown. "Challenging the fantasies of the harem", Washington Post, May 6, 2012.
  2. Lalla Essaydi. brooklynmuseum.org. Brooklyn Museum. Retrieved on 21 February 2015.
  3. Lalla Essaydi on Boston's art scene. The Boston Globe (20 May 2012). Archived from the original on 26 July 2012. Retrieved on 9 March 2015.
  4. 4.0 4.1 Nassar, Nelida (31 May 2012). Lalla Essaydi SMFA 2012 Award Recipient Dispels Orientalists Western Prejudices. Berkshire Fine Arts. Retrieved on 9 March 2015.
  5. (2009) in Monem: Contemporary Art in the Middle East, Artworld. London: Black Dog Publishing, 78. ISBN 978-1-906155-56-8. 
  6. Waterhouse (2009). "Lalla Essaydi: An Interview" (in en). Nka: Journal of Contemporary African Art 24 (1): 144–149. DOI:10.1215/10757163-24-1-144. ISSN 2152-7792. 
  7. Brown. "Artist Lalla Essaydi challenges stereotypes of women in Islamic cultures", Washington Post, 2012-05-05. Retrieved on 2021-05-05. (in en-US)
  8. 8.0 8.1 Errazzouki, Samia (16 May 2012). Artistic Depictions of Arab Women: An Interview with Artist Lalla Essaydi. Jadaliyya. Retrieved on 9 March 2015.
  9. Essaydi (2005). Converging Territories. New York: PowerHouse Books, 26–29. ISBN 9781576872567. 
  10. Rocca (Fall 2014). "In Search of Beauty in Space: Interview with Lalla Essaydi" (in en). Dalhousie French Studies 103 (Women from the Maghreb: Looking Back and Moving Forward): 119–127. 
  11. Art Through Time: A Global View. Annenberg Learner. Retrieved on 24 May 2023.
  12. Essayai (March 1, 2013). "Disrupting the Odalisque". World Literature Today: 62–67. 
  13. Lalla Essaydi: Converging Territories, January 6 - February 25, 2006 (en). Jackson Fine Art. Retrieved on 2023-05-24.
  14. Cheers (May 9, 2012). Q&A: Lalla Essaydi Challenges Muslim, Gender Stereotypes at Museum of African Art. PBS NewsHour.
  15. Lalla Essaydi Revisions: Introduction. National Museum of African Art. Retrieved on 2023-05-31.
  16. Chute, James (1 July 2015). Making eye contact. The San Diego Union Tribune. Retrieved on 3 February 2016.
  17. Returning the Gaze: Lalla Essaydi. National Museum of Women in the Arts (July 25, 2017). Retrieved on March 25, 2023.
  18. Lalla Assia Essaydi (en). The Art Institute of Chicago (1956). Retrieved on 2023-05-31.
  19. Sammlung Südwestasien und Nordafrika (de). Museum Fünf Kontinente. Retrieved on 2023-05-31.
  20. The Alfond Collection of Contemporary Art at Rollins College. Archived from the original on March 18, 2015. Retrieved on March 9, 2015.
  21. Converging Territories #29. MFA Boston.
  22. Ehsani. Middle Eastern Titans: Top 20 Contemporary Middle Eastern Artists in 2012-2014. Charchub. Archived from the original on 31 May 2016. Retrieved on 7 February 2015.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Authority control (arts)njikọta ikike