Jump to content

Lokoja

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Map nke ebe Lokoja-Naijiria

Lokoja bụ obodo dị n'ebe ugwu nke etiti Naịjirịa . [1] Ọ dị na njikọ nke osimiri Niger na Benue ma bụrụ isi obodo nke Kogi Steeti.[2] Ọ bụ ezie na ndị Yoruba (Oworo) , Bassa Nge na Nupe bụ ụmụ amaala mpaghara ahụ, agbụrụ ndị ọzọ, gụnyere Kupa-Nupe, Hausa, Ebira, Igala, Igbo, Bini / Edo, na Tiv guzobere onwe ha n'oge na-adịbeghị anya.[3] A na-atụ anya na Lokoja ga-abụ obodo nke atọ na-eto ngwa ngwa na kọntinent Afrịka n'etiti afọ 2020 na 2025, na-enwe uto 5p.acenti ise mara irí iteghete na atọ [4][5] E depụtara ya dị ka Obodo nke abụọ site na iwu obodo nke afọ 1917 nke nchịkwa ọchịchị, na-egosi na Lokoja bụ obodo ochie.[6]

Okwu mmalite

[dezie | dezie ebe o si]

Agbụrụ dị iche iche na-azọrọ na ha nyere obodo ahụ aha.

  • E dere aha obodo ahụ ka ọ sitere na okwu Yoruba (Oworo); Ilu Oke Oja ("Obodo ahịa / ebe obibi dị n'elu ugwu"). [7]
  • Ndị Hausa kwenyere na aha ahụ sitere na Loko Ja ("A red corner") nakwa na ọ bụ eze Zazzau nyere obodo ahụ aha.   [citation needed]
  • Ndị Nupes kwenyere na aha ahụ sitere na Patti Lukongi ("Ugwu nduru").   [citation needed]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmadụ si n'agbụrụ dị iche iche ebiela n'ógbè ahụ nke ga-aghọ Lokoja ruo ọtụtụ narị afọ tupu ndị Europe abịarute. Mgbanwe nke ìgwè ndị a na mpaghara ahụ nwere ike ịbụ n'akụkụ ụfọdụ n'ihi ịdị nso ya n'akụkụ osimiri Niger na Benue. Ụfọdụ n'ime ìgwè ndị mbụ biri na Lokoja bụ ndị Oworo / Yoruba si Ile-Ife. Ìgwè Nupe dị ka Kupa na Kakanda kwuru na ha si n'obodo Baro na akụkụ ndị ọzọ nke Steeti Niger nke oge a kwaga n'ebe osimiri Niger na Benue na-agbakọta mgbe e mesịrị.[5] Mpaghara a mesịrị ghọọ ebe azụmahịa.[8]

Osimiri Niger na Lokoja

Ndị eze Nupe na Zazzau họpụtara ndị Hausa dị ka ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ebe ndị Nupe mejupụtara ọnọdụ onye ndú okpukpe dị ka onye isi imam nke Lokoja. Ọ bụ Maigari nke Lokoja Hamza, Dauda, Musa, Muhammadu Maikarfi chịrị Lokoja. Ndị Britain wee tinye onye Alakụba a na-akpọ Bukar nke a na-ebu ụzọ kpọọ Abigel, onye họpụtara ebe obibi ya na Yaragi Madabo Junction nke Lokoja dị ka obí eze ọhụrụ nke Lokoja. Ka oge na-aga, ọnwụ ahụ dara n'aka Alhaji Yahaya Muhammadu Maikarfi, mgbe ọ nwụsịrị, Alhaji Kabiru, nwa ya nwoke, nọchiri ya. Ndị mmadụ na-akwado onwe ha site n'ịrụ ọrụ ugbo na ịchụ nta na ugwu Agbaja. Lokoja nwere ọtụtụ ugwu ndị a ma ama maka ịchụ nta. Na Ugwu Patti ("Patti" bụ okwu Nupe maka ugwu), e nwere osisi ebe edere aha ndị na-achụ nta na Ajami na ederede Latin. Mgbe Dr William Balfour Baikie rutere na Lokoja na 1854 ma mesịa na 1857, o keere òkè n'ịgba ndị mmadụ ume ka ha si n'ebe obibi ha dị n'ugwu. O mere nke a site n'inwe mmetụta na Muhammadu Maikarfi, mgbe ahụ Maigari nke Lokoja. Abigel nọchiri Muhammudu Maikarfi (onye ghọrọ onye Alakụba ma kpọgharịa ya Bukar), onye a na-ahụkarị dị ka onye isi nke ndị Britain.[9]

Ndị Bassa-Nges kwenyere na ha biri n'ala ala Ugwu Patti mgbe ha batara na Lokoja, tupu ha emesịa kwaga ọzọ ma kwaga biri gafee Benue, n'ebe ugwu nke Igalas. N'agbanyeghị ihe ọ bụla ikpe ahụ nwere ike ịbụ, ọ na-esiri ike ikwu n'ụzọ doro anya n'usoro nke ọ bụla ma ọ bụ nke ọ bụla n'ime ìgwè ndị a bịara mgbe ndị Oworos biri n'obodo Lokoja. Ìgwè ndị a dị iche iche bi n'akụkụ dị iche iche nke obodo ahụ mana ha nwere njikọ chiri anya na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ha na-emekọrịta ihe n'enweghị ihe mgbochi ma na-anabata ibe ha. Ọ bụ Maigari (onye isi) nke Lokoja, na ndị Hakimi iri na abụọ ya ndị isi na-achị Lokoja taa. Otú ọ dị, ọ dị mkpa iburu n'uche na otu ọ bụla nwere ụkpụrụ mpaghara nke ya: dịka ọmụmaatụ, Maigari enweghị ikike n'elu Olu nke Oworo onye ikike ọdịnala ya na-amalite site na Felele, mana o nwere ikike n'ebe Ganaja, Kwakware, Sarkin Numa, Adankolo, ngalaba A na mpaghara E na obodo nta ndị ọzọ nke obodo ukwu Lokoja.

Obodo Lokoja n'afọ 1911

Ebe obibi nke oge a dị ugbu a na Lokoja bụ nke onye nchọpụta Britain bụ William Baikie guzobere n'afọ1857 n'ebe a na-arụ ọrụ ugbo mbụ e wuru n'oge njem njem Niger nke dara n'afọ 1841. Lokoja bụ isi obodo nke Nchekwa Ugwu British Naijiria, na onye isi nke Lokoja n'oge ahụ bụ Alhaji Muhammadu Maikarfi. Lokoja nọgidere bụrụ obodo nchịkwa dị mma maka gọọmentị Britain mgbe Njikọ nke ndị ugwu na nke ndị ndịda ọwụwa anyanwụ na Naijiria n'afo 1914. [10] Gọvanọ-Jenal mbụ, Sir Frederick Lugard, chịrị mba ọhụrụ nke Naịjirịa site na Lokoja. Ndị ọzọ biri n'obodo ahụ gụnyere ndị Yoruba ndị isi, ndị Igala, ndị Ebira Ebira Tao na Igbira Koto, na ndị Bassa-Nge. Otú ọ dị, e nwere ìgwè ndị ọzọ ma e wezụga ndị a kpọtụrụ aha n'elu mana a na-ekewa ha dị ka ndị ọbịa nwa oge na ndị na-abụghị ụmụ amaala. Ndị a gụnyere Igbo, Tiv, Edo, wdg.

Ndị bi n'obodo ahụ amụbaala ruo ihe karịrị mmadụ puku iri iteghete.[11] Ọ bụ ebe azụmahịa n'ihe gbasara ngwaahịa ugbo ya; nke a bụ n'ihi na ọ dị na njikọ nke osimiri Niger na Benue, ma dị nso na isi obodo gọọmentị Naịjirịa na Abuja. Ọ bụkwa ebe obibi nke Kogi Steeti Polytechnic na Federal University Lokoja e guzobere ọhụrụ.[12] A na-eme atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị bi na Lokoja karịrị mmadụ puku narị abụọ na iri isii nà ise, dị ka ọ dị n'afọ 2022.[13]

Ọnọdụ ihu igwe

[dezie | dezie ebe o si]
Climate data for Lokoja
Month Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Year
Record high °C (°F) 38.9
(102.0)
38.9
(102.0)
40.0
(104.0)
38.9
(102.0)
38.3
(100.9)
38.9
(102.0)
37.2
(99.0)
36.7
(98.1)
37.2
(99.0)
37.2
(99.0)
37.2
(99.0)
37.8
(100.0)
40.0
(104.0)
Average high °C (°F) 33.2
(91.8)
35.2
(95.4)
35.5
(95.9)
34.3
(93.7)
32.5
(90.5)
31.2
(88.2)
30.2
(86.4)
29.7
(85.5)
30.1
(86.2)
31.3
(88.3)
33.0
(91.4)
32.9
(91.2)
32.4
(90.3)
Daily mean °C (°F) 26.9
(80.4)
28.8
(83.8)
29.9
(85.8)
29.2
(84.6)
28.0
(82.4)
26.8
(80.2)
26.4
(79.5)
25.8
(78.4)
25.9
(78.6)
26.6
(79.9)
26.9
(80.4)
25.8
(78.4)
27.3
(81.1)
Average low °C (°F) 20.8
(69.4)
23.0
(73.4)
25.0
(77.0)
24.8
(76.6)
23.8
(74.8)
23.1
(73.6)
22.7
(72.9)
22.6
(72.7)
22.5
(72.5)
22.5
(72.5)
21.5
(70.7)
19.9
(67.8)
22.7
(72.9)
Record low °C (°F) 6.1
(43.0)
12.8
(55.0)
11.1
(52.0)
16.1
(61.0)
15.0
(59.0)
12.8
(55.0)
17.2
(63.0)
17.2
(63.0)
14.4
(57.9)
15.6
(60.1)
15.0
(59.0)
10.6
(51.1)
6.1
(43.0)
Average precipitation mm (inches) 4.6
(0.18)
12.8
(0.50)
43.5
(1.71)
95.0
(3.74)
151.0
(5.94)
158.8
(6.25)
172.6
(6.80)
165.8
(6.53)
208.8
(8.22)
137.7
(5.42)
14.4
(0.57)
2.0
(0.08)
1,167.1
(45.95)
Average precipitation days (≥ 0.3 mm) 0.8 1.0 3.2 6.0 9.5 10.2 12.7 12.8 15.2 9.5 1.2 0.3 82.4
Average relative humidity (%) 63 61 65 71 76 80 82 82 83 82 75 70 74
Mean monthly sunshine hours 229.4 237.3 226.3 198.0 217.0 192.0 164.3 124.0 147.0 210.8 252.0 257.3 2,455.4
Mean daily sunshine hours 7.4 8.4 7.3 6.6 7.0 6.4 5.3 4.0 4.9 6.8 8.4 8.3 6.7
Source: Deutscher Wetterdienst[14]

Ọdịdị ala

[dezie | dezie ebe o si]
Lokoja Vegetation
Ahịhịa Lokoja
Ahịhịa na osisi dịna Lokoja

Lokoja dị ihe dị ka puku asaa mara narị asatọ nà iri abuo° ugwu nke ọkara na puku isii mara puku asaa narị atọ nà iri atọ na atọ°. E n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Meridian.[15] Ọ dị ihe dị ka kilomita otu narị na iri isii na ise n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ nke Abuja ka ugoloọma na-efe efe, na kilomita narị atọ nà iri isii n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Lagos n'otu ụzọ ahụ.   Mpaghara obibi dịgasị iche iche, obodo ahụ nwekwara mpaghara dị iche iche dị ka Felele, Adankolo, Otokiti na Ganaja. Obodo a dị na mpaghara okpomọkụ Wet and Dry savanna nke Naijiria, okpomọkụ na-anọgide na-ekpo ọkụ n'afọ niile. Mmiri ozuzo na-amalite na Mee ma na-agwụkarị n'ọnwa Ọktoba. Lokoja nwere oke okpomọkụ nke ihe dị ka 37.9 °C n'etiti Disemba na Eprel, nkezi mmiri ozuzo kwa afọ nke ihe dị na 1000mm na nkezi iru mmiri nke ihe dị iche na 60% n'oge oge mmiri ozuzo.[16]

Okpukpe na omenala

[dezie | dezie ebe o si]

N'iburu n'uche ọdịdị agbụrụ dị iche iche nke obodo ahụ, enwere ememme dị iche iche, ihe omume na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dabere na otu ndị mmadụ. Ya mere, ọ dịghị emume otu ma ọ bụ ọrụ ọdịbendị ha ka a ga-ekwu na ọ bụ nke a ma ama. Dịka ọmụmaatụ, ndị Oworo na-eme emume Agbo Mmanwụ n'etiti ọnwa Machị na Eprel kwa afọ. Ndị Okun ndị ọzọ na-emekwa emume Oro / Egungun ebe n'ozuzu, ndị ọkụ azụ na Lokoja na-eme emume ịkụ azụ Donkwo na nke a na-abịakwa na agbata Machị na Eprel. Ọ dịkwa mma ịkọwapụta na a na-eme mbipụta nke ụgbọ mmiri Lokoja regatta, ọ bụ ezie na ọ bụghị mgbe niile.[6]

Uwe egwú Mmanwụ Egungun

N'okpukpe, Islam, Iso Ụzọ Kraịst na okpukpe ọdịnala dị na Lokoja. Ndị Alakụba na-aga n'ụlọ alakụba ha maka ofufe ha ebe Ndị Kraịst na-eme otu ihe ahụ na ụka ha dị iche iche. Ememe okpukpe gụnyere Eids nke ndị Alakụba na Krismas na Ista nke Ndị Kraịst.

Ahịa dị na Lokoja

Lokoja nwere nnukwu ahịa atọ: Ahịa ọhụrụ ( Ahịa mbà ụwa ), Ahịa ochie na Ahịa Kpata . Ahịa Kpata na Ahịa Ọhụrụ nwere ụbọchị ahịa ha kwa ụbọchị ise. Ngwaahịa ndị dị mkpa a na-ere n'ahịa ndị a bụ ọka, akwụkwọ nri na ihe ndị dị n'ụlọ.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Lokoja | Location, History, Facts, & Population | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 2023-07-04.
  2. Encyclopædia Britannica. Retrieved on 2007-04-06.
  3. Complete List of Tribes in Kogi State Nigeria | AllNigeriaInfo (en-US) (15 January 2018). Retrieved on 2022-06-09.
  4. Ranked: The World's Fastest Growing Cities. virtual capitalist (13 August 2021). Archived from the original on 13 August 2021. Retrieved on 2021-08-17.
  5. 5.0 5.1 History (en-US). KGSG. Retrieved on 2022-02-22.
  6. 6.0 6.1 A.B Mamman (2000). Nigeria: A people United, A Future Assured. 
  7. Temple (26 November 2013). Notes on the Tribes, Provinces, Emirates and States of the Northern Provinces of Nigeria (in en). Routledge. ISBN 978-1-136-96938-6. Retrieved on 5 August 2023. 
  8. Obaro (1980). Grounded work of Nigerian History. Heinemann Educational Books. 
  9. Kogi State of Nigeria :: Nigeria Information & Guide. www.nigeriagalleria.com. Retrieved on 2022-02-22.
  10. WorldStatesmen.org. Retrieved on 2007-04-06.
  11. No13.(PDF).
  12. Idris Ahmed (October 17, 2005). Gov. Idris Okays N80m for Kogi Polytechnic-. Newsday. Archived from the original on March 4, 2012. Retrieved on 2010-05-18.
  13. Lokoja (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location. www.citypopulation.de. Retrieved on 2024-07-07.
  14. Klimatafel von Lokoja / Nigeria (de). Baseline climate means (1961-1990) from stations all over the world. Deutscher Wetterdienst.
  15. .:: Lokoja at a Glance | Federal University Lokoja. www.fulokoja.edu.ng. Retrieved on 2024-07-07.
  16. "Lokoja Metropolis". Research Gate.