Jump to content

Maha Maamoun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Maha Maamoun
Maha Maamoun
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1972 Dezie
Ebe ọmụmụCalifornia, Oakland Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaMetropolitan Museum of Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Maha Maamoun (amụrụ 1972, Oakland, California), bụ onye Egypt nwetara ihe nrite na-ahụ anya na onye nlekọta dabere na Cairo . Ọ bụ onye otu bọọdụ ntọala nke Contemporary Image Collective (CiC), oghere anaghị akwụ ụgwọ maka nka na omenala hiwere na Cairo na 2004. Ọ kwadokwara ụlọ ọrụ mbipụta akwụkwọ onwe ya akpọrọ Kayfa-ta na 2013. [1] Enyere ya ihe nrite Jury maka ihe nkiri Domestic Tourism II ya na Sharjah Biennal 9 (2009). [2] Maamoun bụ onye otu Academy of Arts of the World. [3]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Maha Maamoun na Oakland, California na 1972 wee tolite na Cairo. [4] Ọ gụrụ Economics wee nweta MA na Middle Eastern History. [5] N'afọ 2004 Maamoun mebere oghere anaghị akwụ ụgwọ maka nka na omenala: Contemporary Image Collective (CiC) na Cairo. [6] E wezụga omume nka ya na foto na vidiyo, ọ na-arụkọ ọrụ na mbipụta na curatorial nke onwe. [7] Maamoun bụ onye nkwado nke International Visual Arts Festival PhotoCairo3 na Cairo na 2005 na osote onye na-ahụ maka Nzute 5 na Berlin na 2007. [2]

Na 2018, Maha Maamoun sonyeere otu ndị otu curatorial Forum Expanded (Berlinale). [8] N'otu afọ ahụ ọ kwadoro Kayfa-ta, atụmatụ mbipụta akwụkwọ Arab na-abụghị uru. [9] Na 2014, ọ kwadoro ihe ngosi na Sharjah Art Gallery na Mahadum America nke Cairo na mmemme ihe nkiri na Wiener Festwochen na Künstlerhaus na Vienna . [2]

Ụdị nka[dezie | dezie ebe o si]

Maamoun na-arụ ọrụ nke ọma na vidiyo na foto nke na-eleba anya n'ụdị na ọrụ nke onyonyo na omenala bụ isi. [7] Ọ nwere mmasị na ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na otú e si gbasaa ngosi ngosi nke ebe na gburugburu ebe obibi na-amasị ndị na-ege ntị dị iche iche. [10] Ọ na-ekwu na ihe oyiyi a na-ahụ anya na nke agụmagụ na-etolite na gburugburu omenala nke anyị na-akpa ma na-akpa n'ime ya. [11] Ọrụ ya na-ekwu maka mgbasa na ọrụ nke onyonyo na omenala obodo, na-edegharị ihe ndị a dị ka ngwá ọrụ maka nghọta na nyocha dị oke mkpa. [1] Ọrụ Maamoun na-arụ ọrụ dị ka oghere nke anyị na-ahụ onyonyo ama ama n'ụzọ ọhụrụ na nghọta. [6]

Ọrụ vidiyo ya n'oge na-adịbeghị anya na-atụle ikike nke ihe oyiyi na-arụ ọrụ nke ọma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mmekọrịta ọha na eze na omenala dị iche iche. [9] Maamoun nwere mmasị na akwa ime obodo nke obodo ya Cairo, na-adọta uche n'ọrụ foto ya na esemokwu anya gbara ya gburugburu. [10] Ọhụụ ya n'ọhụụ nke Cairo na-enyocha ka ihe onyonyo si ejikọta, ma na-akparịta ụka site na ahụmịhe nkeonwe. [4] Ọ na-atụgharị uche na akara ngosi mba niile na nke ejirila ya mee ihe na ụzọ e si hazie ha iji wuo akụkọ nke onwe na akụkọ mkpokọta. Ebe ọ bụ na 2007 ọ na-arụ ọrụ na-arụ ọrụ na-ewere dị ka mmalite ha pyramids nke Giza dị ka visual na akwụkwọ oyiyi. [6]

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Njem nlegharị anya nke ụlọ I (2005)[dezie | dezie ebe o si]

Njem nlegharị anya nke ime ụlọ nke mbụ bụ usoro eserese ebe ụdị ihe onyonyo ndị njem nlegharị anya nke Egypt nyere ntụnye aka maka inyocha ahụmịhe mmụọ karịa nke obodo ahụ. Onyonyo ndị a ejirila dijitalụ mee ihe na-egosi onyonyo ndị gbagwojuru anya karị, ndị anaghị ere ere na nke enweghị ntụsara ahụ na-ekwu maka Egypt riri na mpaghara. [12]

Onye mmeri (2017)[dezie | dezie ebe o si]

Aha ihe nkiri ahụ - The Subduer - bụ ntụaka maka otu n'ime aha '99 kachasị mma nke Allah' na ọdịnala islam. [13] Ihe nkiri a pụtara n'ihi nleta Maamoun na-eleta mgbe niile n'otu n'ime ọtụtụ ụlọ ọrụ notary ọha na Egypt mgbe ọ hụrụ ka ndị ọrụ steeti na-ekpe ekpere site na mpempe akwụkwọ mebiri emebi na ịka nká. [11] N'ịkpọkute onwe anyị nke dị elu, ọnọdụ anyị kacha mma, mmetụta nke mgbaghara anyị, na ichetara anyị mkpụmkpụ nke ụwa a, ekpere ndị a na-arụkọ ọrụ ọnụ n'ụwa na-ele anya n'ụwa ihe a na-achịkwa nke ukwuu nke ụlọ ọrụ notary. Maamoun gara ọtụtụ ụlọ ọrụ notary ọha n'ofe Cairo iji dekọọ mpụta ekpere ndị a. [13] Emere Subduer ahụ ndụ na ụdị ọhụrụ a tụpụtara maka oghere Grüner Salon na Berlin. [11]

Ihe ngosi na mmemme[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ọrụ Maha Maamoun n'ọtụtụ ụlọ ọrụ zuru ụwa ọnụ gụnyere Center Pompidou, Paris; Tate Modern, London; MoMA, New York; ICP, New York; New Museum, New York; MuHKA, Antwerp; MATHAF - Ụlọ ihe ngosi nka Arab nke Art Modern, Doha; Mori Art Museum, Tokyo; Ụlọ ihe nkiri Beirut, Beirut; Makan, Amman; Steirischer Herbst, Graz; Witte de With, Rotterdam; Ụlọ ihe ngosi nka nke Philadelphia, Philadelphia; Den Frie Center of Contemporary Art, Copenhagen na Haus der Kunst, Munich. [6]

E gosikwara ọrụ ya na biennials na ememme gụnyere 6th Dak'art Biennale, Dakar; Bamaco 03, Mali; 9th Gwangju Biennale ; Sharjah Biennial 10; Transmediale 2014, Berlin na 64th Berlinale, Berlin. [6]

Ihe ngosi solo[dezie | dezie ebe o si]

  • 2017 Iwu nke ịdị adị na Sursock Museum, Beirut.
  • 2015 Dị ka mmiri ara ehi nkume, Rosa Santos, Valencia .
  • 2014 Abalị nke Ịgụ Afọ, Fridericianum, Kassel.
  • 2014 Ịnọgide na gburugburu, Gypsum Gallery, Cairo. [7]

Otu ngosi / Ememme[dezie | dezie ebe o si]

  • 2014 Ebe a na ebe ọzọ, New Museum, New York (US). Nzukọ Nkebi gbasaa, 64th Berlin International Film Festival.
  • 2014 afterglow, Transmediale, Berlin.
  • 2013 - 2014 Nzukọ Nzukọ 7: puku Wiles iri na otu narị puku aghụghọ, Galerija Nova, Zagreb ; MuHKA, Antwerp (BE); Ụlọ ihe nkiri Beirut; CiC, Cairo; Para saịtị, Hong Kong (CN); Wiener Festwochen, Vienna; VAC Foundation, Moscow .
  • 2012 - 2014 Tea na Nefertiti, Mathaf: Arab Museum of Modern Art, Doha; L'Institut du monde arabe, Paris; Instituto Valenciano de Arte Moderno, Valencia (ES); Ụlọ ihe ngosi nka Staatliches Ägyptischer Kunst, Munich (DE).
  • 2013 Cairo. Obodo mepere emepe: Akaebe ọhụrụ sitere na mgbanwe na-aga n'ihu, Museum Folkwang, Essen (DE).
  • 2013 Mgbanwe Gaze, Ọrụ ndị ọbịa, London.
  • Ihe 2012 dị na enyo dị nso karịa ka ha pụtara, Tate Modern, London. [14]
  • 2012 okirikiri okpokoro, 9th Gwangju Biennale (KR).
  • 2012 Liquid Archive, Monash University Museum of Art (MUMA), Melbourne (AU). [7]

Ihe nkiri (ahọpụtara)[dezie | dezie ebe o si]

  • Ebe kachasị mma (2008)
  • Njem nlegharị anya nke ime ụlọ II (2009)
  • 2026 (2010)
  • Onye ọbịa abalị: Abali nke Ịgụ Afọ (2011)
  • Ezigbo anụmanụ (2016)
  • Onye mmeri (2017)

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan, New York [15]
  • Deutsche Bank, Frankfurt am Main [16]
  • Bonnefantenmuseum, Maastricht [17]
  • MuHKA, Antwerp [18]
  • Sharjah Art Foundation, Sharjah [2]
  • Barjeel Art Foundation, Sharjah [19]
  • FRAC - Poitou Charentes, Angoulême [20]
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Whitney nke American Art, New York [21]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Maha Maamoun, The Law of Existence. Sursock Museum (2017-02-24). Retrieved on 2019-12-11.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Maha Maamoun. Sharjah Art Foundation. Retrieved on 2019-12-11.
  3. DEAR ANIMAL, Maha Maamoun. AKADEMIE DER KÜNSTE DER WELT. Archived from the original on 2019-12-11. Retrieved on 2019-12-11.
  4. 4.0 4.1 Maha Maamoun | transmediale. Transmediale - Art and Digital Culture. Retrieved on 2019-12-11.
  5. Maha Maamoun (en). IFFR (2015-09-04). Retrieved on 2019-12-11.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 Maha Maamoun Bio (en-US). Gypsum Gallery. Retrieved on 2019-12-11.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Maha Maamoun (en-US). Sommerakademie. Retrieved on 2019-12-11.
  8. Egypt's artist Maha Maamoun joins Forum Expanded curatorial team at Berlinale 2018 - Visual Art - Arts & Culture (en). Ahram Online. Retrieved on 2019-12-11.
  9. 9.0 9.1 Maha Maamoun Screening and Conversation with Ala Younis (en). www.newmuseum.org. Retrieved on 2019-12-11.
  10. 10.0 10.1 Maha Maamoun, Biography. Mutual Art. Retrieved on 2019-12-11.
  11. 11.0 11.1 11.2 VariaVision & AFAC: Un-Spoken with Maha Maamoun The Subduer (or: the sublime face of bureaucracy) - Programme - Volksbühne Berlin (en). www.volksbuehne.berlin. Archived from the original on 2019-12-11. Retrieved on 2019-12-11.
  12. Maha Maamoun: Domestic Tourism II (en). universes.art. Retrieved on 2019-12-11.
  13. 13.0 13.1 Artwork Profile (en). Art Basel. Retrieved on 2019-12-11.
  14. Tate. Project Space: Objects in Mirror are Closer than they Appear – Exhibition at Tate Modern (en-GB). Tate. Retrieved on 2019-12-11.
  15. Maha Maamoun Works. The MET Museum. Retrieved on 2019-12-11.
  16. Deutsche Bank - Art works. dbcollection.db.com. Archived from the original on 2019-07-04. Retrieved on 2019-12-11.
  17. Bonnefantenmuseum Maastricht - Maha Maamoun. www.bonnefanten.nl. Retrieved on 2019-12-11.
  18. Maha Maamoun. www.muhka.be. Retrieved on 2019-12-11.
  19. Maha Maamoun (en-US). Barjeel Art Foundation. Retrieved on 2019-12-11.
  20. Maha Maamoun collection FRAC Poitou-Charentes. www.frac-poitou-charentes.org. Archived from the original on 2020-12-04. Retrieved on 2019-12-11.
  21. Maha Maamoun (en). whitney.org. Retrieved on 2019-12-11.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]