Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Akure

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Akure
mahadum
Oge/afọ mmalite1981 Dezie
aha gọọmentiFederal University of Technology Akure Dezie
akara alaFederal University of Technology Akure Dezie
ederede motoTechnology for Self Reliance Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaAkure Dezie
dị na mpaghara ogeCentral European Time, UTC+01:00 Dezie
ebeOndo steeti Dezie
nhazi ọnọdụ7°18′13″N 5°8′20″E Dezie
Onye òtù nkeAssociation of African Universities Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụAkure Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee Dezie
Asụsụ ọ na-asụBekee Dezie
postal code340252 Dezie
webụsaịtịhttp://www.futa.edu.ng/ Dezie
agba agbaOdòdo Dezie
Map
Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Akure
Seal nke Federal University of Technology Akure
MottoTechnology for Self Reliance
Established1981
TypeỌha
ChancellorRilwanu Suleiman Adamu
Vice-ChancellorJoseph Fuwape
LocationAkure, Ȯra Ondo, Naijiria
CampusObanla, Obakekere and Centre for Entrepreneurship, Ibule + Expanse of land on Owo-Benin Road

E hiwere Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Akure na 1981[1] n'okpuru ọchịchị gọọmenti Naijiria iji mepụta mahadum ndị ọkachamara n'ịmepụta ndị gụsịrị akwụkwọ na nkà na ụzụ bara uru yana nkà mmụta sayensị. Ọ dị na Akure, isi obodo Ȯra Ondo.[2]

Mahadum teknụzụ ndị ọzọ hiwere n'otu oge ahụ bụ Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ Owerri, Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Abeokuta, nke mechara gbanwee ruo ugbu a Mahadum nke Ọrụ ugbo, Abeokuta, na Mahadum Federal nke Technology Minna, Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ Yola, na Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ Bauchi ugbu a bụ Mahadum Abubakar Tafawa Balewa[3]).

Ọmụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum nwere ụlọ akwụkwọ itoolu:

  • Ụlọ akwụkwọ sayensị
  • Ụlọ akwụkwọ nke ụwa na Nkà mmụta sayensị mineral
  • Ụlọ akwụkwọ nke Teknụzụ gburugburu ebe obibi
  • Ụlọ akwụkwọ nke Injinia na Injinia teknụzụ
  • Ụlọ akwụkwọ nke ugbo na teknụzụ ugbo
  • Ụlọ akwụkwọ nke Teknụzụ njikwa
  • Ụlọ akwụkwọ nke Ọmụmụ postgraduate
  • Ụlọ akwụkwọ nke Teknụzụ ahụike na ahụike
  • Ụlọ akwụkwọ nke Kọmputa

Ụlọ akwụkwọ a na-eme mmemme sayensị tupu ogo ogo, nkuzi obere oge na mmemme sayensị Ụlọ akwụkwọ mahadum nke dị elu.

Coordinates: 7°18′13″N 5°08′20″E / 7.3037°N 5.1388°E / 7.3037; 5.1388

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ teknụzụ[dezie | dezie ebe o si]

School of Engineering building

N'afọ 1980, otu n'ime amụma a tụbatara na agụmakwụkwọ gọọmentị ndị nkịtị nke Alhaji Aliyu Shehu Shagari nọ n'isi ya bụ imepụta mahadum ọhụrụ nke teknụzụ. Ebumnuche, dị ka gọọmentị kwupụtara, dabara na amụma mba gbasara agụmakwụkwọ, gbasara ọzụzụ teknụzụ na sayensị; ya bụ, ịzụlite, n'oge ọ bụla nke usoro mmụta, a na nkà mmụta sayensị na nkà na ụzụ àgwà na nkwadebe maka mba na nkà na ụzụ na-apụ. Ya mere, steeti ndị na-enweghị mahadum gọọmenti etiti - Bauchi, Benue, Gongola, Imo, Niger, Ogun na Ondo - ghọrọ ndị na-erite uru na atụmatụ a ozugbo. N'otu afọ ahụ, a kpọrọ aha ụlọ ọrụ atọ dị otú ahụ maka Bauchi, Benue na Imo. Ndị ọzọ anọ ga-amalite na 1981. Mahadum Federal nke teknụzụ, Akure si otú a malitere na 1981. Ka ọ na-erule August, gọọmenti họpụtara onye ọsụ ụzọ Chancellor, HRH Alhaji Zulkarnaini Gambari Mohammed, Emir nke lIorin. N’oge ahụ, a mara ọkwa Kansụl Na-achị Isi nke nwere mmadụ iri na atọ, n’agbanyeghị na a kpọghị onyeisi oche ya ruo October. A họpụtara Late High Chief (Dr) Gabriel Akin-Deko ka ọ bụrụ onye ọsụ ụzọ pro-chancellor na onye isi oche nke Kansụl Ọchịchị.

Na Nọvemba 19, 1981, Prọfesọ Theodore Idibiye Francis nwụrụ anwụ ka a họpụtara osote onyeisi ụlọ akwụkwọ mahadum ọhụrụ ahụ. Prọfesọ Francis bụbu onye prọfesọ nke nkà mmụta ọgwụ na ụlọ akwụkwọ ahụike Mahadum nke Ibadan (Mahadum Ụlọ Ọgwụ) ma mesịa kwaga na Institute of Health Sciences nke Mahadum nke Port Harcourt dị ka Onye isi ntọala. Site na Port Harcourt Francis kwagara Akure na Jenụwarị 1, 1982 ka ọ malite ọrụ inweta mahadum n'ụkwụ. Otu n'ime ihe mbụ o mere bụ iweta ndị ọrụ dị elu nke ha ga-amalite vistas nke ọrụ ntọala ahụ. Ya mere, mgbe mkparịta ụka ụfọdụ gasịrị, Francis họpụtara Maazị Ayorinde O. Ogunruku, onye mbụ na-arụ ọrụ na mahadum ọhụrụ (na-abụghị onye ọkwọ ụgbọ ala ya, Maazị Etim Udoh) dị ka onye nlekọta nchịkwa mbụ, na January 12, 1982.

Ịnye ọkwa[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum Federal nke Nkà na ụzụ, Akure ka ahọpụtara mahadum 8th kacha mma na Mahadum teknụzụ kacha mma na Naijiria site na Webometrics ọkwa Webometrics nke Mahadum Ụwa dị ka Jenụwarị 2020.[4]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]