Maitama dị ala

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Yusuf Maitama Sule
Federal Commissioner of Public Complaints
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Nigeria's Representative to the United Nations
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byTijjani Muhammad Bande
Minister for National Guidance
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Minister of Mines and Power
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Dan Masanin Kano
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byTitle introduce
Personal details
Born(1929-10-01)

1 Ọktoba 1929
Kano State, Nigeria

Kano municipal, Yola quarters
Died3 Julaị 2017(2017-07-03) (aged 87)
Cairo, Egypt

Funeral Kano emir's palace

Buried at Kara grave yard
NationalityNigerian
Children10
OccupationLegislature
ProfessionPolitician, Businessman, farmer

Yusuf Maitama Sulepronunciationi (1 Ọktoba 1929 - 3 Julaị 2017) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria, onye nnọchi anya mba ọzọ, na onye ọchịchị meworo agadi nke nwere aha onye isi nke Ɗanmasanin Kano. Yusuf Maitama Sule pronunciation na Nigerian Ɗanmasanin Kano N'afọ 1955-1956 ọ bụ onye isi nke Federal House of Representatives. N'afọ 1960, ọ duuru ndị nnọchi anya Naijiria gaa na Conference of Independent African States. N'afọ 1976, ọ ghọrọ Federal Commissioner of public plaints, ọnọdụ nke mere ka ọ bụrụ onye ombudsman nke mba ahụ. onye ombudsman Na mbido afọ 1979, ọ bụ onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke National Party of Nigeria mana Shehu Shagari meriri ya. National Party nke Nigeria Shehu Shagari A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Naijiria na United Nations mgbe ọchịchị ndị nkịtị rutere na Septemba 1979. Mba Ndị Dị n'Otu Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii pụrụ iche nke United Nations megide ịkpa ókè agbụrụ. Kọmitii pụrụ iche nke United Nations megide ịkpa ókè agbụrụ[1]

Mgbe a họpụtara onye isi ala Shagari ọzọ n'afọ 1983, e mere Maitama Sule Minista na-ahụ maka nduzi mba, ọfịs e mere iji nyere onye isi ala aka n'ịkwado nrụrụ aka. onye isi ala[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Kọmitii Mkpesa Ọha[dezie | dezie ebe o si]

Mmụba nke ịhụ mba n'anya n'anya na 1970s dugara n'iwu nke na-ekwupụta ihe kacha nta achọrọ maka ọdịnaya mpaghara n'ọtụtụ ụlọ ọrụ na-azụ ahịa na Naịjirịa. Iwu nke ịhụ mba n'anya Iji nweta uru nke njikwa akụ na ụba ụmụ amaala, ọtụtụ ndị odeakwụkwọ na-adịgide adịgide, ndị kọmishọna gọọmentị etiti, ndị gọvanọ steeti na ndị enyi ha guzobere ụlọ ọrụ iji soro gọọmentị na-azụ ahịa. ndị gọvanọ enyi Ọ bụ n'ebumnuche nke imezi ọnụ ụzọ na-agbagharị agbagharị na iji kwụsị nrụrụ aka obere oge ka e guzobere Kọmitii mkpesa ọha na eze na 1975. nrụrụ aka Ebumnuche ya bụ ịnụ na idozi mkpesa nke onye nkịtị n'ụzọ dị mfe ma dị irè. Sule, dị ka onye isi nke kọmitii ahụ, a maara na ọ na-ewere ọrụ ya n'ụzọ siri ike, n'otu akụkụ n'ihi na ọ bụ ngwaahịa ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ike ma nwee ọtụtụ ihe ọ ga-enweta site na ezi uche nke ndị mmadụ mgbe mgbanwe gaa n'ọchịchị ndị nkịtị dị. ọchịchị ndị nkịtị N'ihi mgbalị nke kọmitii ahụ, e belatara nrụrụ aka n'oge ahụ.

Ntuziaka mba[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1983, Sule laghachiri n'ọrụ a ma ama, n'oge a n'okpuru ọchịchị onye kwuo uche ya dị ka onye isi nke ngalaba iji dozie nrụrụ aka. ọchịchị onye kwuo uche ya E mepụtara ozi ọhụrụ ma dị mkpụmkpụ naanị iji tinye oge na mgbanwe omume nke ndị Naijiria. ụkpụrụ omume Sule, onye nwetara aha siri ike dị ka onye nnọchi anya UN siri ike mgbe ọ bụ onyeisi oche nke kọmitii pụrụ iche nke UN na ịkpa ókè agbụrụ, a gwara ya ka ọ duzie ozi ahụ. Otú ọ dị, nhọpụta ya emeghị ka ndị nkatọ nwee afọ ojuju. E wepụrụ ọchịchị Shagari site na nnupụisi, na ndị nnupụis na-ekwu na nrụrụ aka bụ isi ihe kpatara mwakpo ahụ.

Nkwupụta esemokwu[dezie | dezie ebe o si]

Alhaji Yusuf Maitama Sule kwuru,  

Ụfọdụ ndị ejirila nkwupụta ahụ a kpọtụrụ aha n'elu mee ihe iji kpalie egwu nke ọchịchị ugwu na mba ahụ. Egwu nke ọchịchị ugwu enweghị ike iwepụ.

"Ka Chineke nye ndị isi mba a ọ bụghị ndị ọchịchị, ndị isi na egwu Chineke".

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Sule nwụrụ na 2 Julaị 2017 n'ụlọ ọgwụ dị na Cairo, Egypt, mgbe ọ na-arịa ọrịa oyi bara ya n'ahụ na ọrịa obi.[3][4][5]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "UN launches anti-apartheid year," The Globe and Mail (Canada). January 12, 1982
  2. Peter Blackburn, "Corruption in Nigeria: can it be ended in land of greased palms,"? Christian Science Monitor. December 5, 1983
  3. AfricaNews (2017-07-03). Nigeria mourns Maitama Sule, its leading statesman who died in Cairo (en). Africanews. Retrieved on 2020-05-30.
  4. Muryar Arewa. Rasuwar Dan Masanin Kano - Muryar Arewa. Muryar Arewa. Archived from the original on August 4, 2017. Retrieved on July 3, 2017.
  5. Abdulaziz. Elder statesman Maitama Sule is dead. Premium Times. Retrieved on 3 July 2017.