Mamman Shata

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mamman Shata
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaYaro Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1923 Dezie
Ebe ọmụmụKatsina Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya9 Jụn 1999 Dezie
Ebe ọ nwụrụAminu Kano University Teaching Hospital Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAsụsụ Hausa Dezie
Ọrụ ọ na-arụ Dezie
ebe agụmakwụkwọIslamic denomination Dezie
ụdịgriot music Dezie

Alhaji (Dr) Mamman Shata pronunciationi MON (amụrụ na 1923 na Musawa, Katsina State, Nigeria, nwụrụ na 18 June 1999) bụ onye na-agụ egwu Naijiria. Nkwupụta Mamman Shata na MON Katsina Steeti NigeriaFor↵Infobox

Alhaji (Dr) Mamman Shata pronunciationi MON (amụrụ na 1923 na Musawa, Katsina State, Nigeria, nwụrụ na 18 June 1999) bụ onye na-agụ egwu Naijiria. Nkwupụta Mamman Shata na MON Katsina Steeti Nigeria[1][2][3][4][5]

Ọ bụ onye a ma ama griot / onye egwu n'etiti ndị Hausa nke West Africa. griot West Africa A na-ejikarị ịgbà na-ekwu okwu, nke a maara dị ka kalangu, na-esokarị olu ya. ịgbà na-ekwu okwu Ọ na-emekarị maka ndị Northern Nigeria, ọkachasị n'asụsụ Hausa, ihe karịrị ọkara narị afọ. Asụsụ Hausa[6]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mamman Shata n'ezinụlọ agbụrụ Fulani. Fulani Nne ya, Lariya, bụ onye Fulata-Borno, ndị Fulani si n'Alaeze Ukwu Borno kwapụ mgbe Fulani Jihad nke 1804 wee biri n'akụkụ ụfọdụ nke Hausaland. Alaeze Ukwu Borno Fulani Jihad nke 1804 Hausaland A mụrụ ya n'obodo Tofa na Kano Emirate ma zute nna Shata, Ibrahim Yaro, mgbe ọ gara ileta onye ikwu ya na Musawa. Obodo Tofa Kano Emirate Musawa N'ikpeazụ, ha lụrụ di na nwunye. Lariya nwere nwa nwoke, Ali, site na alụmdi na nwunye gara aga ma nwee ụmụ abụọ na Yaro, Mamman Shata na nwanne ya nwanyị Yalwa.[7]

Ibrahim Yaro bụkwa onye agbụrụ Fulani. Ndị nna nna ya si Sanyinna na steeti Sokoto. Steeti Sokoto Ha kwagara na steeti Katsina wee biri n'ọhịa ndị gbara mpaghara Musawa gburugburu ugbu a. Katsina steeti Musawa A na-eto ha na ntọala nke Musawa n'onwe ya, na Musa, onye isi ha, na-eguzobe obere ebe obibi nke e mechara gụọ aha ya.

Ọrụ egwu[dezie | dezie ebe o si]

O mechara hapụ ma ahịa na-ere ihe na-atọ ụtọ ma nabata egwu ma ọ bụ ịbụ abụ otuto oge niile. Ọrụ a kpọgara ya n'ọtụtụ obodo nta dị na mpaghara Musawa. N'ikpeazụ, ọ gara biri na Bakori mgbe onye na-enyere ya aka, Abdullahi Inde, nwa eze nke Musawa nke na-arụ ọrụ n'ebe ahụ dị ka onye ọrụ Native Authority na-ahụ maka ịzụta ogho na mkpụrụ osisi, gwara ya ka ọ kwaga ebe ahụ. Bakori Na Bakori, Shata lụrụ nwunye mbụ ya, Iya, onye aha ya bụ Binta. Ha nwere nwa nwanyị, Amina, onye nwụrụ na nwata.

Site na isi ya na Bakori, Shata, ya na ndị otu ya, gara Northern Nigeria niile gụnyere Katsina, Sokoto na Kano, nke mbụ ọ gara na ngwụcha '40s. Ebe Ugwu Naịjirịa Katsina Sokoto Kano N'afọ 1952, ọ malitere ịpụta na Kano mgbe ọ rụrụ ọrụ na oriri agbamakwụkwọ a maara dị ka "Bikin 'Yan Sarki" (Mgba nke Ndị Eze) ebe ihe dị ka ndị isi 12 a ma ama na Kano lụrụ. Kano N'afọ 1960, ọ kwagara Funtua, obodo nwere ọtụtụ mba na Bakori. Akụrụngwa Bakori Shata mere Funtua ebe obibi ya ruo ihe dị ka afọ iri anọ - ruo mgbe ọ nwụrụ.

Abụ uri[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Hausa anaghị eme ka ọdịiche dị n'etiti abụ na uri dịka a na-akpọ ha abụọ waka. Asụsụ Hausa A na-etinye uri Mamman Shata na egwu ma na-esonyere ngwá egwú nke ndị otu ya na-enyekarị. Kalangu (ụbọ akwara na-ekwu okwu) bụ akụkụ dị mkpa nke òtù Shata. kalangu Ndị na-akụ ọkpọ anọ ma ọ bụ karịa na-etinye aka na arụmọrụ ya nke ọ dịkarịa ala abụọ n'ime ha na-akpọ ọkpọ na-ekwu okwu. Ọ na-ezo aka na kalangu n'abụ ya na ndị na-akụ ọkpọ na-eji ya eme ka okwu ya pụta ìhè site na iji ngwá ọrụ na-ekwughachi. N'abụ ya Kyautar Chafe, mgbe Shata bụrụ abụ "kuma ka ji kalanguna na fadi" ('ege ntị n'ihe ndị na-akụ ọkpọ na-ekwu'), a na-akpaghasị akụkụ olu maka ihe dịka otu iji nye kalangu naanị olu. Kyautar Chafe Ndị na-akụ ọkpọ nwekwara ike inyere Shata aka mgbe ọ na-enweghị ike maka okwu na-atụ aro ederede a na-akpọ n'asụsụ ịgbà.[8] Shata bụkwa onye a ma ama maka mgbe niile na-eme ka abụ ma ọ bụ uri ya na-ede okwu n'oge ahụ.[9]

Ndị na-agụ egwú nke òtù Shata bụ ndị na-amụ ọrụ ya ma soro ya rụọ ọrụ ogologo oge. N'ihi nke a, kemịkalụ dị n'ime òtù ahụ dị ukwuu. Shata jiri mmegharị ahụ na mmegharị ahụ mee ihe dị ka ntụziaka maka ndị otu. N'ajụjụ ọnụ ya na onye ọkà mmụta Danbatti Abdulkadir, otu n'ime ndị otu ahụ kọwara otu n' cikin mmegharị ahụ dị ka 'usoro ọnụ' ebe Shata tụgharịrị gaa na ndị ukwe tupu mmalite nke abụ ma gosipụta ọnụ ya wee kwuo "bakina" nke pụtara "ọnụ m". Ndị ukwe ahụ maara mgbe ha ga-esonye na ihe ha ga-abụ abụ. Onye a gbara ajụjụ ọnụ na-ekwukwa na abụ ndị ahụ anaghị eme ma ọ bụ na-emegharị tupu ha emee ihe.[8][9]

Mgbalị[dezie | dezie ebe o si]

Mamman Shata bụ onye na-akatọ gọọmentị mmegbu na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ. N'afọ 1997, na arụmọrụ iji malite Abacha Foundation for Peace and Unity na Abuja, ọ kpasuru ndị na-ahazi iwe, ọ bụghị naanị site n'ịrụ ọrụ ogologo oge karịa oge e kenyere ya, kamakwa maka ichetara General Sani Abacha na ndị ọzọ nọ n'ike banyere ihe ize ndụ nke ajọ idu ndú. Abuja General Sani Abacha Mgbe ngagharị nke nde mmadụ abụọ maka mkpọsa Abacha Must Stay (mgbasa nke Danial Kanu haziri iji mee mkpesa maka nloghachi na ọchịchị onye kwuo uche ya na Naịjirịa site n'iwepụ General Sani Abacha dị ka onye isi agha) na-aga n'ihu na Abuja na 1998, ndị na-ahazi ya kpọrọ ya ka ọ rụọ ọrụ maka ndị na-eme ngagharị iwe. Abacha Must Stay campaign Danial Kanu General Sani Abacha Abuja Shata nabatara òkù ahụ. N'ụbọchị njem ahụ, e ji ike wepụ Shata n'elu ikpo okwu mgbe ọ 'nyere ndụmọdụ' Abacha ka o were ndị niile na-eme ngagharị ahụ dị ka ndị na-eme ihe nkiri, ndị na-agaghị anọ ebe ahụ maka ya mgbe ọ chọrọ ha.[10]

Mamman Shata nwere ike ịkatọ ọchịchị aka ike nke General Sani Abacha n'ihu ọha n'ihi nkwanye ùgwù dị ukwuu ndị Naijiria nwere maka Shata, ọkachasị na North ebe Abacha si. Gọọmentị aka ike General Sani Abacha North Ndị na-akwado Shata abụghị naanị na ha gụnyere ndị dị ike dị ka Emirs, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị agha kama ọ bụ Talakawa (ọkwa dị ala) nke Naijiria bụ ndị e nwere ọtụtụ nde.[10]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Shata sonyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndụ ya niile. ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ọchịchị ya bụ nke aka ekpe n'ụzọ dị ukwuu ọ bụ ezie na ndị na-enyere ya aka (ndị eze na ndị azụmaahịa) nọkarị n'aka nri. aka ekpe aka nri O kwuru na nke a bụ n'ihi na ọ bụ onye dị umeala n'obi. Na Republic nke Mbụ n'afọ ndị 1950 ọ sonyeere NEPU nke aka ekpe ma e jiri ya tụnyere NPC nke aka nri nke Sir Ahmadu Bello na ndị eze. Republic Mbụ NEPU NPC Sir Ahmadu Bello O meghachiri nke ahụ n'afọ ndị sochirinụ. N'afọ ndị 1970, ọ meriri ntuli aka, wee bụrụ onye kansụl n'okpuru mpaghara gọọmentị mpaghara Kankia nke Kaduna Steeti n'oge ahụ. Gọọmentị Obodo Kankia Kaduna Steeti Na Republic nke Abụọ (n'afọ ndị 80), ọ bụ onye mbụ nọ n'etiti etiti aka nri GNPP wee kwaga n'òtù na-achị achị, NPN. Republic nke Abụọ Na Republic nke Atọ, a họpụtara ya dị ka onye isi oche nke SDP na Funtua Local Government Area, ọkwá nke a chụpụrụ ya n'ihi àgwà aka ekpe ya na onye isi na-enyere ndị otu ahụ aka na Katsina State, Major-General Shehu Musa Yar'Adua. Republic nke Atọ Funtua Obodo Gọọmentị Katsina State Major-General Shehu Musa Yar'Adua Shata esonyeghị nke ukwuu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke butere ọchịchị ndị nkịtị nke Chief Olusegun Obasanjo na 1999 n'ihi ọrịa. Onye isi Olusegun Obasanjo[10]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ natara ọtụtụ onyinye, gụnyere ndị sitere na Gọọmentị Federal (nke nyere ya onye otu Order of the Niger), Performing Musicians Association of Nigeria (PMAN) nyere onyinye nke ọma na egwu ọdịnala na 1998, Gọọmentụ Kano State, US Embassy na Nigeria, Mahadum California, nzere doctorate nke Mahadum Ahmadu Bello iji kwado onyinye ya na mmepe na akwụkwọ ozi, na onyinye Millennium nke gọọmentị Goodluck Jonathan. Onye otu Order of the Niger Performing Musicians Association of Nigeria Mahadum California Ahmadu Bello Mahadum Goodluck Jonathan[10]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Egwuregwu ikpeazụ nke Shata bụ na Katsina Polo Ground, n'oge emume Alhaji Musa Yar'Adua, onye bụbu gọvanọ nke Katsina State. Alhaji Musa Yar'Adua Ọ dịlarị ike ma ahụ ya belatara.

Alhaji Shata nwere ọrịa na-eme ka ọ daa mbà nke mere ka a kpọga ya n'ụlọ ọgwụ na Kano na Jeddah, Saudi Arabia. Mgbe a nwesịrị enyemaka mgbe a wasịrị ya urethra na Jeddah, a kpọgara ya n'ụlọ ọgwụ Aminu Kano Teaching Hospital, Kano, ebe ọ nwụrụ na Friday, 18 June 1999. Ha hapụrụ nwunye atọ (Furera, Hadiza, na Binta), ụmụ 19, na ụmụ ụmụ 28. E liri ya n'ụbọchị ahụ na Daura, obodo onye enyemaka ya, Emir Muhammadu Bashar, onye gara olili ozu ahụ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Broughton (1999). World music : the rough guide, Internet Archive, London : Rough Guides, 590. ISBN 978-1-85828-635-8. 
  2. The New Grove dictionary of music and musicians 8, p312 Sir George Grove, Stanley Sadie, 1980
  3. African urban notes Michigan State University. African Studies Center, California. University, Los Angeles. African Studies Center, University of Wisconsin--Milwaukee. Department of Political Science, 1970, 5-6 p23, "Similarly, I have been informed (by J. Michael Armer) that during the period of riots in Northern Nigeria in 1966, the great popular singer Alhaji Muhamman Shata composed and sang songs urging the people to keep calm."
  4. Glossary of Hausa music and its social contexts, David W. Ames, Anthony V. King, 1971 p25
  5. Shata: Mahadi Mai Dogon Zamani, by Ibrahim Sheme, Yusuf Tijjani Albasu, Aliyu Ibrahim Kankara, and Ali Malami; Informart Publishers Ltd., Kaduna, 2006
  6. III (2020-02-08). Sheme presents Shata Ikon Allah to IBB. Retrieved on 2020-06-09.
  7. Ibrahim Sheme. (2006).The editor of Blueprint was leader of the writing team for Mamman Shata’s official biography, titled "Shata Ikon Allah"
  8. 8.0 8.1 Häussler (1987). A poet of the people: orality and music in the songs of Alhaji Mamman Shata [MA thesis]. University of Wisconsin, Madison, Department of African Languages and Literatures, 74-118.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  9. 9.0 9.1 D'Azevedo (1973). The Traditional artist in African societies, Internet Archive, Bloomington, Indiana University Press, 148. ISBN 978-0-253-39901-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 Babah (2017-03-20). SHATTA, Mamman (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2023-05-13. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content