Maria Kiwanuka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Maria Kiwanuka
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịUganda Dezie
Aha enyereMaria Dezie
aha ezinụlọ yaKiwanuka Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Mee 1955 Dezie
Ebe ọmụmụKampala Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọchụnta ego Dezie
Ọkwá o jiFinance Minister of Uganda Dezie
ebe agụmakwụkwọLondon School of Economics and Political Science, Makerere University, London Business School, Gayaza High School Dezie
Ebe obibiKololo Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1984 Dezie
affiliation stringMinistry of Finance, Planning and Economic Development of Uganda Dezie
agbụrụ Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2014 Dezie

Maria Kiwanuka (amụrụ na 12 Mee, 1955) bụ onye Uganda na-ahụ maka akụ na ụba, nwanyị ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị jere ozi dị ka Minista na-ahụ Maka ego na Cabinet nke Uganda site na 27 Mee 2011 ruo 1 Machị 2015.[1][2] Kemgbe afọ 2015 ọ bụ onye ndụmọdụ ukwu nke onye isi ala nke Uganda na okwu ego, na-ahụ maka ụlọ ọrụ Bretton Woods.[3]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ onye kansụl, ọ bụ onye isi nchịkwa nke Radio One na ụlọ ọrụ nwanne ya nwanyị Radio Two nke a maara n'ógbè ahụ dị ka Akaboozi FM, na Uganda, ebe ezinụlọ ya nwere ọtụtụ òkè. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye na-abụghị onye isi na bọọdụ ndị nduzi nke Aga Khan Foundation (East Africa), Nabagereka Development Trust, Nkumba University, Uganda Development Bank na Stanbic Bank Uganda Limited.[4]

Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ Stanbic Bank Uganda Limited site na 2009 ruo 2011. Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onyeisi oche nke ndị nduzi na United Bank for Africa Uganda Limited, ruo ọtụtụ afọ, a họpụtara Maria na bọọdụ nke Standard Chartered Uganda na Mee 2021.[5]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Kampala, isi obodo Uganda na 12 Mee 1955.[6] Maria Kiwanuka gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Gayaza, ụlọ akwụkwọ sekọrịtandrị ụmụ nwanyị niile, nke dị ihe dị ka kilota 26 (16 mi), site n'okporo ụzọ, n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Kampala, gụsịrị akwụkwọ na 1973. N'afọ 1974, ọ banyere Mahadum Makerere, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu kachasị ochie na Uganda. Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1977 na nzere Bachelor of Commerce (BCom). O mechara gaa n'ihu na agụmakwụkwọ na London Business School na United Kingdom, gụsịrị akwụkwọ na nzere Master of Business Administration (MBA).[7]

Ahụmahụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Malite n'ihe dị ka afọ 1980, ọ rụrụ ọrụ ihe karịrị afọ iri na World Bank, dị ka onye na-ahụ maka akụ na ụba na onye na-enyocha ego maka mpaghara East Asia na Southern Africa. Karịsịa, ọ kọọrọ ọrụ na Burma, Malawi, Swaziland na Uganda. Mgbe ọ hapụsịrị World Bank, ọ laghachiri n'obodo ya bụ Uganda wee banye na azụmahịa onwe onye. Ya na ndị ezinụlọ ya, hiwere azụmaahịa na mpaghara mgbasa ozi, mbipụta, ụlọ na ndụmọdụ akụ na ụba. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ ego na Nabagereka nke Buganda kemgbe mmalite afọ pụkụ abụọ .[8] N'ime mgbanwe nke kansụl na 1 Machị 2015 a chụpụrụ ya na kansụl ma họpụta ya dị ka onye ndụmọdụ ego nke onye isi ala.[3]

Kemgbe ọtụtụ afọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-abụghị onye isi nchịkwa nke ụlọ ọrụ Stanbic Bank Uganda Limited, Agha Khan Foundation, Nkumba University na Uganda Development Bank.[9] Kemgbe ọ hapụrụ kansụl Uganda na 2015, ọ rụrụ ọrụ dị ka onyeisi oche nke United Bank for Africa Uganda Limited. Ka ọ na-erule Mee 2022, ọ na-anọdụ na bọọdụ nke Standard Chartered Uganda, dị ka onye na-abụghị onye isi, kemgbe Mee 2021.[10] Na Mee 2022, a họpụtara Maria Kiwanuka ka ọ bụrụ onyeisi oche nke ụlọ ọrụ Airtel Mobile Commerce Uganda Limited (AMCUL), onye mmekọ nke Airtel Uganda na onye na-eweta Airtel Money Uganda.[11]

Nkọwa nke onwe[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Mohan Kiwanuka, onye isi nchịkwa nke Oscar Industries Limited. N'afọ 2007, afọ anọ tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ Minista na-ahụ maka ego, edepụtara di ya dị ka otu n'ime ndị kasị baa ọgaranya na Uganda.[12][13]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • KCCA
  • Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda
  • Kọmitii nke Uganda
  • Ọnọdụ akụ na ụba Uganda
  • Ndị Uganda bara ọgaranya

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Buufu. Why Uganda ranks highly in tax administration | supplements.
  2. Comprehensive List of New Cabinet Appointments And Dropped Ministers. New Vision via Facebook.com (27 May 2011). Retrieved on 1 March 2015.
  3. 3.0 3.1 Full Cabinet List As At 1 March 2015 (1 March 2015). Archived from the original on 9 July 2017. Retrieved on 1 March 2015.
  4. London Business School (December 2021). Maria Kiwanuka MSc14(1981): Senior Advisor To The President of Uganda. London Business School. Archived from the original on 2 December 2021. Retrieved on 2 December 2021.
  5. Godfrey Ivudria (20 May 2021). Standard Chartered Appoints Maria Kiwanuka. Business Week Uganda. Retrieved on 2 December 2021.
  6. Profile At Uganda Parliament Website. Parliament of Uganda. Archived from the original on 27 May 2016. Retrieved on 16 July 2014.
  7. Mutenza (30 September 2011). The East Africa's 10 Most Powerful Women. ThePromota.Co.Uk. Retrieved on 16 July 2014.
  8. Daniel Kalinaki (30 May 2012). The Life And Mindset of A Finance Minister. Africareview.com. Archived from the original on 22 July 2015. Retrieved on 16 July 2014.
  9. Uganda Bettors Association (2017). Inspiring Story Of Maria Kiwanuka, How She Built Her Multi-Billion Empire. UgandaBettorsAssociation.com. Retrieved on 8 April 2022.
  10. Godfrey Ivudria (20 May 2021). Standard Chartered Appoints Maria Kiwanuka. East African Business Week. Retrieved on 8 May 2022.
  11. Javira Ssebwami (5 May 2022). Former Finance Minister, Maria Kiwanuka named board chair of Airtel Mobile Commerce. PML Daily. Retrieved on 8 May 2022.
  12. Michael Kanaabi (2008). The Deepest Pockets. New Vision Mobile. Archived from the original on 21 October 2014. Retrieved on 16 July 2014.
  13. Akumu (1 January 2013). Celebrating The Men Behind Successful Women. The Observer (Uganda). Archived from the original on 27 July 2014. Retrieved on 16 July 2014.