Maria Wyke
ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
Aha enyere | Maria |
aha ezinụlọ ya | Wyke |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 13 Julaị 1957 |
Ebe ọmụmụ | London |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
Ọrụ ọ na-arụ | classical scholar |
ụdị ọrụ ya | classical reception studies |
onye were ọrụ | University College London, University of Reading |
ebe agụmakwụkwọ | King's College, Somerville College |
Maria Wyke (amụrụ na 13 Julaị 1957) bụ prọfesọ nke Latin na Mahadum College, London. Ọ bụ ọkachamara na uri ịhụnanya Latin, ọmụmụ nnabata oge ochie, na nkọwa nke ọrụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị n'ụwa oge ochie. O dekwara ọtụtụ ihe gbasara ọrụ Julius Caesar na omenala ọdịda anyanwụ.
Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]
A mụrụ Maria Wyke na London na 1957 n'aka nne onye Mexico na nna onye Australia. Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ndị Katọlik ma mụọ akwụkwọ ochie na Somerville College, Oxford (1976-1980). [1][2] mechara gụchaa PhD ya na King's College, Cambridge.
Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]
Wyke malitere ọrụ agụmakwụkwọ [1] na Mahadum Manchester site n'ebe ọ sonyeere Queen's College, Oxford na Newnham College, Cambridge. N'afọ 1992, ọ gara otu afọ ịmụ ihe nkiri na telivishọn na British Film Institute, [1] mgbe ahụ ọ sonyeere Mahadum Reading ebe ọ ghọrọ prọfesọ nke Latin. [3] [1] sonyeere Mahadum College, London, na Septemba 2005 dị ka prọfesọ nke Latin.
Nnyocha ya metụtara uri ịhụnanya Latin na nkọwa nke ọrụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị n'ụwa oge ochie. Ọ bụ onye nduzi nke Centre for Research in the Dynamics of Civilisation (CREDOC) na osote onye nduzi of UCL's Centre for Humanities Interdisciplinary Research Programmes (CHIRP). [2] Mgbe ọ nọ na Cambridge, Wyke malitere ime nchọpụta banyere otu esi egosi ndị Rom na fim, site na agbamume sitere n'aka Mary Beard. N'oge ahụ, e nwere obere nnyocha banyere ngosipụta nke ndị Rom na omenala a ma ama na narị afọ nke 20. Ọ natara ego site na Wingate Foundation, British School na Rome na British Academy, ma bipụta akwụkwọ banyere isiokwu ahụ na 1997, Projecting the Past: Ancient Rome, Cinema and History . Wyke mechara Balsdon Fellowship site na British School na Rome iji wulite na nyocha a, na-ele ihe nkiri Derek Jarman Sebastiane na ọrụ nke Julius Caesar na ọdịbendị ọdịda anyanwụ. [4] nke ikpeazụ, o dezigharịrị nchịkọta edemede banyere isiokwu ahụ nke Blackwell bipụtara na 2006 (Julius Caesar na Western Culture), na-ede Caesar: A Life in Western Culture (Granta, 2007; Mahadum Chicago, 2008) na nso nso a na-ede Caesar na USA nke Mahadum California Press bipụtara na 2012.
Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Iris View Profile – Prof Maria Wyke. University College London. Retrieved on 15 September 2017.
- ↑ 2.0 2.1 Maria Wyke. Department of Greek & Latin, University College London. Retrieved 28 April 2017.
- ↑ Spotlight on Professor Maria Wyke. University College London (26 May 2011). Retrieved on 15 September 2017.
- ↑ Bryn Mawr Classical Review 2013.03.45.. Retrieved 5 December 2015.