Maria Wyke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Maria Wyke
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereMaria Dezie
aha ezinụlọ yaWyke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Julaị 1957 Dezie
Ebe ọmụmụLondon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụclassical scholar Dezie
ụdị ọrụ yaclassical reception studies Dezie
onye were ọrụUniversity College London, University of Reading Dezie
ebe agụmakwụkwọKing's College, Somerville College Dezie

  Maria Wyke (amụrụ na 13 Julaị 1957) bụ prọfesọ nke Latin na Mahadum College, London. Ọ bụ ọkachamara na uri ịhụnanya Latin, ọmụmụ nnabata oge ochie, na nkọwa nke ọrụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị n'ụwa oge ochie. O dekwara ọtụtụ ihe gbasara ọrụ Julius Caesar na omenala ọdịda anyanwụ.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Maria Wyke na London na 1957 n'aka nne onye Mexico na nna onye Australia. Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ndị Katọlik ma mụọ akwụkwọ ochie na Somerville College, Oxford (1976-1980). [1][2] mechara gụchaa PhD ya na King's College, Cambridge.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Wyke malitere ọrụ agụmakwụkwọ [1] na Mahadum Manchester site n'ebe ọ sonyeere Queen's College, Oxford na Newnham College, Cambridge. N'afọ 1992, ọ gara otu afọ ịmụ ihe nkiri na telivishọn na British Film Institute, [1] mgbe ahụ ọ sonyeere Mahadum Reading ebe ọ ghọrọ prọfesọ nke Latin. [3] [1] sonyeere Mahadum College, London, na Septemba 2005 dị ka prọfesọ nke Latin.

Nnyocha ya metụtara uri ịhụnanya Latin na nkọwa nke ọrụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị n'ụwa oge ochie. Ọ bụ onye nduzi nke Centre for Research in the Dynamics of Civilisation (CREDOC) na osote onye nduzi of UCL's Centre for Humanities Interdisciplinary Research Programmes (CHIRP). [2]   Mgbe ọ nọ na Cambridge, Wyke malitere ime nchọpụta banyere otu esi egosi ndị Rom na fim, site na agbamume sitere n'aka Mary Beard. N'oge ahụ, e nwere obere nnyocha banyere ngosipụta nke ndị Rom na omenala a ma ama na narị afọ nke 20. Ọ natara ego site na Wingate Foundation, British School na Rome na British Academy, ma bipụta akwụkwọ banyere isiokwu ahụ na 1997, Projecting the Past: Ancient Rome, Cinema and History . Wyke mechara Balsdon Fellowship site na British School na Rome iji wulite na nyocha a, na-ele ihe nkiri Derek Jarman Sebastiane na ọrụ nke Julius Caesar na ọdịbendị ọdịda anyanwụ. [4] nke ikpeazụ, o dezigharịrị nchịkọta edemede banyere isiokwu ahụ nke Blackwell bipụtara na 2006 (Julius Caesar na Western Culture), na-ede Caesar: A Life in Western Culture (Granta, 2007; Mahadum Chicago, 2008) na nso nso a na-ede Caesar na USA nke Mahadum California Press bipụtara na 2012.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Iris View Profile – Prof Maria Wyke. University College London. Retrieved on 15 September 2017.
  2. 2.0 2.1 Maria Wyke. Department of Greek & Latin, University College London. Retrieved 28 April 2017.
  3. Spotlight on Professor Maria Wyke. University College London (26 May 2011). Retrieved on 15 September 2017.
  4. Bryn Mawr Classical Review 2013.03.45.. Retrieved 5 December 2015.