Jump to content

Mary Ellen Edwards

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mary Ellen Edwards
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
Aha ọmụmụMary Ellen Edwards Dezie
Aha enyereMary Ellen Dezie
aha ezinụlọ yaEdwards Dezie
aha pseudonymMEE Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya9 Novemba 1838 Dezie
Ebe ọmụmụKingston upon Thames Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya22 Disemba 1934 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụillustrator Dezie
ụdị ọrụ yaillustration Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaAuckland Art Gallery Toi o Tāmaki Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie

 

Mary Ellen Edwards (9 Nọvemba 1838 – 22 Disemba 1934), [1] makwaara dị ka MEE, bụ onye omenkà na ihe osise Britain. O nyere aka n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ akụkọ oge na akwụkwọ ụmụaka.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Waifs si Great City

A mụrụ Mary Ellen Edwards nwa nwanyị Mary Johnson na Downes Edwards, onye ọrụ ugbo na injinia nwere ọtụtụ ihe na-aga nke ọma. A mụrụ ya n'ugbo nna ya na Surbiton na 9 Nọvemba 1838. O si n'ezinụlọ ndị nka. Nwanne nna ya bụ Edward Killingworth Johnson na nwanne nne nne ya bụ James Wright, ma ndị otu Royal Watercolor Society .

Ọ nọrọ na nwata ya na ezinụlọ ya na Surbiton, Isle of Man, South Kensington, na Chelsea, London .

Na 13 June 1866, Edwards lụrụ John Freer. Freer rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ Peninsular na Oriental, ọrụ ịnya ụgbọ mmiri. Edwards na Freer nwere otu nwa nwoke, John EL Freer, mụrụ na 1867. Di mbụ Edward (Freer) nwụrụ na 1869. N'oge a na n'ime afọ iri sochirinụ Mary Ellen na-enyefe ọrụ ya na ihe ngosi Royal Academy kwa afọ.

Na 1872 ọ lụrụ onye na-ese ihe nkiri John Charles Staples (1844 – 1897), onye ya na ya rụkọrọ ọrụ na ọtụtụ ọrụ ruo mgbe ọ nwụrụ na njedebe nke narị afọ. [2]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi ọnọdụ ya n'oge ọ bụ nwata, ọ nweghị ike ịnata ọtụtụ ọzụzụ gbasara nka. Ọ gara South Kensington School of Art maka otu okwu. Ọ na-akwagharị ugboro ugboro mgbe ọ bụ nwata na ọbụna dị ka okenye, na-egbochi ogologo oge agụmakwụkwọ n'otu ebe.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere ọrụ nka ya n'afọ mbụ na agba mmiri. Mgbe ọ dị afọ 12, ọ gbanwere site na watercolor gaa na mmanụ. N'èzí nke agba mmiri na ihe osise, Edwards bụ onye na-ese ihe na-aga nke ọma, na-ese ọrụ ya na usoro osisi. [3]

Na 1959, Checkmated, e gosipụtara ihe eji eme onwe ya na mkpuchi nke Illustrated Times , akwụkwọ akụkọ a na-egosipụta kwa izu na Britain. [3]

Na 1862, o zigara nnukwu ọrụ abụọ mbụ ya na Royal Academy na London, England. [3] A nabatara ma gosipụta ọrụ ya Idle Hours na mụ Wandered site Brookside . [3] Site na 1864 ruo 1908, ọ na-ezigara ọrụ kwa afọ, na-efu naanị 1873 n'ihi ọrịa. [3] Ka ọ na-erule 1908, o gosila ihe osise 38 na Royal Academy. [3]

Ụdị na mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

Mary Ellen Edwards rụrụ ọrụ ma biri na narị afọ nke 19 na mmalite nke 20th. [4] N'ihi ọnọdụ mmekọrịta ọha na eze na-enwe n'oge ahụ, ọ bụghị onye a ma ama n'etiti ọha mmadụ na-ele nkà ya anya site na anya nwoke ọdịnala. [4] O lekwasịrị anya karị n'ihe atụ ndị na-eme ka mmadụ nwee mmetụta n'ebe ọha mmadụ nọ, o nwekwara nnọọ ihe ịga nke ọma na ya. Ọzọkwa, ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-adabere na ntọala mmekọrịta yana otu ndị mmadụ. [4] Ọ bụ ọpụrụiche n'igosi mmetụta mmetụta n'ọrụ ya, akụkụ ya dịkwa ike nke ukwuu ma dịkwa mfe nghọta. [4] Ọ dị nwute na ụdị ya ejideghị n'etiti ọha mmadụ n'ihi ọnọdụ ya dị ka onye otu "nkà nwanyị"; A na-elekarị ọrụ ya anya dị ka "nwanyị", "ihe mmetụta uche", na "ụlọ": ọ na-adịkarịghị atụnyere ndị nwoke ibe ya. [4]

Ọmụmaatụ nke nkọwa akwụkwọ nke Edwards[dezie | dezie ebe o si]

Ihe atụ ndị a bụ Edwards maka Site na ala ahịhịa (1885) nke Frederic Edward Weatherly (1848-1929). Yana ihe atụ 24 agba nke Edwards, enwere ọtụtụ silluutes nke John C. Staples dere. Foto ndị a sitere n'ikike nke Osborne Collection of Early Children's Books na Ọbá akwụkwọ Ọha na Toronto.

Ọrụ nka[dezie | dezie ebe o si]

  • Awa na-adịghị arụ ọrụ
  • Agara m n'akụkụ Brookside
  • Kiss Ikpeazụ
  • Na Memoriam
  • Ka ọ dị
  • Nyochaa
  • Nwa nke Northcott's (ihe atụ)
  • Arịrịọ maka Udo
  • Ụzọ Ụka ochie
  • Rosalind na Celia
  • Egwu Ọnwụ
  • Waifs from the Great City
    Waifs si Great City
  • The Claverings
    Ndị Claverings

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

mbụ na agba mmiri. Mgbe ọ dị afọ 12, ọ gbanwere site na watercolor gaa na mmanụ. N'èzí nke agba mmiri na ihe osise, Edwards bụ onye na-ese ihe na-aga nke ọma, na-ese ọrụmbụ na agba mmiri. Mgbe ọ dị afọ 12, ọ gbanwere site na watercolor gaa na mmanụ. N'èzí nke agba mmiri na ihe osise, Edwards bụ onye na-ese ihe na-aga nke ọma, na-ese ọrụ ya ya

  1. 'Births, Marriages, Deaths', The Times, 24 December 1934, p. 1 [front-page].
  2. (2012) Benezit Dictionary of British Graphic Artists and Illustrators, Volume 1. Oxford University Press, 364. ISBN 9780199923052. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Gray (2009-01-01). The Dictionary of British Women Artists (in en). Casemate Publishers. ISBN 9780718830847. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Mary Ellen Edwards and Illustration of the 1860s. www.victorianweb.org. Retrieved on 2017-03-19.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]