Mary Getui

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Mary Getui
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKenya Dezie
Aha enyereMary Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1959 Dezie
Ọrụ ọ na-arụuniversity teacher Dezie
onye were ọrụThe Catholic University of Eastern Africa Dezie

Mary Getui MBS (amụrụ 1959) bụ ọkà mmụta okpukpe Kenya na prọfesọ nke ọmụmụ okpukpe na Mahadum Katọlik nke Ebe Ọwụwa Anyanwụ Africa . [1] Ọ bụ onye ntọala nke Circle of Concerned African Women Theology . N'afọ 2009, a kpọrọ Getui aha Moran nke ube ọkụ . A họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi oche nke National Aids Control Council nke Kenya n'otu afọ ahụ.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ajụjụ ọnụ banyere ọrụ ya, Getui kwuru na a mụrụ ya na Thika, Kenya, na nna ya bụ onye uwe ojii. O kwuru na ya gara akwụkwọ na Kisii mgbe ọ bụ nwata, wee gaa St Mary's Nyabururu Girls High School na Loreto Convent Limuru Girls High School. Getui kwukwara na ya nwere mmasị ịghọ onye nkụzi malite n'oge ọ bụ nwata. [2]

Getui gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Nairobi na BA na Education na 1983. [3] O wee kụzie ihe afọ abụọ na Upper Hill Secondary School, ụlọ akwụkwọ obibi na Kenya, ebe ọ kuziri okpukperechi. [2] Getui maliteziri nkuzi na ngalaba ọmụmụ okpukperechi na mahadum Kenyatta . Ekele maka agụmakwụkwọ mmepe ndị ọrụ Mahadum Kenyatta, ọ nwere ike mechaa nzere masters of arts na ọmụmụ okpukpe sitere na Mahadum Nairobi na 1987. Ọ gara n'ihu na-aga n'ihu n'agụmakwụkwọ ya mgbe ọ na-akụzi, wee nweta PhD na Education Religious site na Mahadum Kenyatta na 1994. [2] [3] Ọ ghọrọ Prọfesọ Associate, na 1996, bụ onye isi oche nke ngalaba mmụta okpukpe ha na Mahadum Kenyatta. [4] Na 1999, mgbe ọ na-eje ozi dị ka oche, ọ chịkọtara ndị otu atụmatụ maka ọgbakọ seminarị nke African Association for Study of Religion (AASR); ọgbakọ ahụ, nke mbụ ndị AASR mere n’Afrịka, bụ ngalaba ọmụmụ okpukperechi na Mahadum Kenyatta nabatara ya. [5] O mesịrị ghọọ prọfesọ na Mahadum Katọlik nke Ebe Ọwụwa Anyanwụ Africa, bụ́ ebe ọ na-akụzi Ọmụmụ okpukpe. [3]

Getui sonyeere Ecumenical Association of Third World Theologians (EATWOT) ma bụrụ onye otu EATWOT Women's Commission. [6] Na 1996, a họpụtara ya onye nhazi mpaghara mpaghara Afrịka maka ETWOT. [7] Ọtụtụ n'ime agụmakwụkwọ ya gbadoro ụkwụ n'ihe gbasara nwoke na nwanyị na nkà mmụta okpukpe Ndị Kraịst na mmụta mmụta okpukpe. Edemede ya banyere agụmakwụkwọ nkà mmụta okpukpe na Ụka Seventh-day Adventist ka etinyere na Handbook of Theological Education in Africa, nke Isabel Apawo Phiri na Dietrich Werner deziri na nke Kansụl Ụwa nke Ụka bipụtara . [8]

Site na nhọpụta onye isi ala, Getui ghọrọ onye isi oche nke National Aids Control Council of Kenya na June 2009. [2] E hiwere kansụl a na 1999, mgbe onye isi ala n'oge ahụ Daniel arap Moi kwupụtara ọrịa nje HIV / AIDS ka ọ bụrụ ọdachi mba. N'ịkọwa na ahaghị oke nwoke na nwanyị nyere aka na mgbasa nke nje a, na-emetụtakwa ndị bu nje HIV/Aids na-adịghị mma, Kansụl ahụ mere ka isi ihe gbasara nwoke na nwanyị bụrụ ihe kacha mkpa n'ọrụ ya, malite na mmalite 2000s. [9]

Circle of Concerned African Women Theology[dezie | dezie ebe o si]

Na 1989, Getui bụ akụkụ nke obere atụmatụ atụmatụ ụmụ nwanyị Africa nwere ogo na okpukperechi ma ọ bụ nkà mmụta okpukpe, nke Mercy Oduyoye duziri, bụ onye haziri ọgbakọ kọntinent mbụ nke ndị ọkà mmụta okpukpe ụmụ nwanyị Africa na Ghana na 1989. Na nnọkọ a, e hiwere Circle of Concerned African Women Theology (The Circle) iji kwado mmepe mmụta mmụta mmụta ụmụ nwanyị Africa na-aga n'ihu. [4] Circle nwere ma mpaghara mpaghara na mpaghara mpaghara, nke na-ezukọ mgbe niile ma na-etinye aka na mkparịta ụka, nyocha na mbipụta. Getui sonyeere okirikiri East Africa na-anọchite anya Kenya, Uganda na Tanzania mgbe e hiwere ya ka ọgbakọ 1989 gachara, ma na-arụsi ọrụ ike na gburugburu Mahadum Kenyatta dị na mpaghara, bụrụ onye nhazi na 1992. E mechara hazigharịa mpaghara ahụ ma guzobe okirikiri Kenya dịka isiakwụkwọ dị iche. [10]

Getui rụrụ nnukwu ọrụ n'ịhazi ọgbakọ abụọ maka Circle, na 1994 na 1996. N'afọ 1994, o nyere aka hazie ọgbakọ Zonal South na East Africa nke e mere na Nairobi. Na 1996, e nwere ọgbakọ kọntinent nke Circle na Nairobi, Getui bụkwa onye isi oche kọmitii nhazi mpaghara. [10] Ya na Grace Wamue, o deziri akwụkwọ mpịakọta nke Circle bipụtara, nke isiokwu ya bụ ime ihe ike megide ụmụ nwanyị: Echiche nke ndị ọkà mmụta okpukpe ụmụ nwanyị Kenya . [11] Na 2002, o deziri ya na Hazel Ayanga, akwụkwọ aha ya bụ Conflicts in Africa: A Women Response, nke Kenya Chapter nke Circle bipụtara. [12]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Getui bụ onye otu ụka Adventist nke ụbọchị asaa . [12] Ọ lụọla nwaanyị, mụtakwa ụmụ atọ. [2]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

Na 2009, Getui mere Moran nke ube ọkụ; nke a bụ otu n'ime ihe nrite kacha elu nke Kenya, nke onye isi ala nyere ndị mmadụ n'otu n'otu maka nkwanye ugwu maka ọrụ ọha. [13] [14] Mahadum DePaul nyere Getui nzere nzere bachelọ na 2012. [15]

Ọrụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye nchịkọta akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ya na Grace Wamue . Ime ihe ike megide ụmụ nwanyị: Ntụgharị uche sitere n'aka ndị ọkà mmụta okpukpe ụmụ nwanyị Kenya (1996) 
  • Ụzọ nkà mmụta okpukpe na akụkụ nke ofufe n'Iso Ụzọ Kraịst nke Africa (1998) 
  • Mụ na Peter Kanyandago. Site na Ime ihe ike ruo Udo: Ihe ịma aka maka Iso Ụzọ Kraịst nke Africa (1999) 
  • Mụ na AH de Jong. Agbụrụ: Ngọzi ma ọ bụ nkọcha (1999) 
  • na Knut Holter; Victor Zinkuratire. Ịsụgharị Agba Ochie n’Africa (1999) 
  • Mụ na Emmanuel A. Obeng. Theology of Reconstruction: Exploratory Essays . (1999) 
  • Mụ na Samuel Tinyiko Maluleke na Justin S Ukpong. Ịsụgharị Agba Ọhụrụ n’Africa . (2001) 
  • Ya na Hazel Ayanga. Esemokwu dị n'Africa: Nzaghachi nwanyị (2002) 
  • Mụ na Matthew M. Theuri. Achọ maka ndụ bara ụba n'Africa . (2002) 
  • Mụ na Wasye' Musyoni. Imeri Ime Ihe Ike: Nzaghachi dabere na okwukwe (2003)
  • Ya na JK Mugambi. Okpukpe dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Africa n'okpuru ijikọ ụwa ọnụ (2004) 
  • Nduzi di nma n'alụmdi na nwunye na ezi-na-ụlọ. (2008) 
  • Mụ na Luiz Carlos Susin na Beatrice W. Churu. Ime Mmụọ Maka Ụwa Ọzọ Pụrụ ImeISBN 9789966724441

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. EWTN. Need for Consistent Dialogue among African Women Emphasized at Nairobi Conference (en). ACI Africa. Retrieved on 28 July 2022.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Getui. My dream is to see a HIV-free Kenya (en). The Standard. The Saturday Standard. Retrieved on 28 July 2022.Getui, Mary. "My dream is to see a HIV-free Kenya". The Standard. The Saturday Standard. Retrieved 28 July 2022.
  3. 3.0 3.1 3.2 Faculty Members – Catholic University of Eastern Africa (en-US) (15 September 2020). Archived from the original on 2 March 2022. Retrieved on 28 July 2022.
  4. 4.0 4.1 Fiedler (2017). History of the Circle of Concerned African Women Theologians 1989-2007.. Mzuni Press, 67. ISBN 978-99960-45-23-3. OCLC 1007846412. Fiedler, NyaGondwe (2017). History of the Circle of Concerned African Women Theologians 1989-2007. Mzuni Press. p. 67. ISBN 978-99960-45-23-3. OCLC 1007846412.
  5. Hoehler-Fatton (2000). "The African Association for the Study of Religions (AASR) Conference, Nairobi, Kenya July 27-30, 1999". Method & Theory in the Study of Religion 12 (1): 422–425. DOI:10.1163/157006800X00274. 
  6. Fiedler, A History of the Circle, p. 67.
  7. Third World Theologians Appeal to Pope, Elect Women Executives (en). UCA News (19 December 1996). Archived from the original on 28 July 2022. Retrieved on 28 July 2022.
  8. Apawo Phiri (2013). Handbook of Theological Education in Africa. Augsburg Fortress Publishers. ISBN 978-1-5064-7589-9. 
  9. National AIDS Control Council. "Mainstreaming Gender into the Kenya National HIV/AIDS Strategic Plan (2000-2005)", November 2002, pp. iv. Retrieved on 30 July 2022.
  10. 10.0 10.1 Fiedler, A History of the Circle, p. 63.
  11. Hinga (2002). "African Feminist Theologies, the Global Village, and the Imperative of Solidarity across Borders: The Case of the Circle of Concerned African Women Theologians". Journal of Feminist Studies in Religion 18 (1): 81. ISSN 8755-4178. 
  12. 12.0 12.1 Fiedler, A History of the Circle, p. 63-64.
  13. "Award of Orders, Decorations and Medals Jamhuri Day, 12th of December 2009", The Kenya Gazette, 11 December 2009, pp. 3572. Retrieved on 30 July 2009.
  14. Kenyan Presidential Awards, Orders and Medals - Medals from Kenya (en-US) (30 December 2021). Retrieved on 30 July 2022.
  15. Social Justice Champions to be Honored in Kenya. wdat.is.depaul.edu. Retrieved on 30 July 2022.