Mary Kitson Clark

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mary Kitson Clark
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
Aha enyereMary Dezie
aha ezinụlọ yaClark Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1905 Dezie
Ebe ọmụmụLeeds Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya2005 Dezie
ŃnàEdwin Clark Dezie
nwanneGeorge Kitson Clark Dezie
Dị/nwunyeDerwas Chitty Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụarchaeologist Dezie
ebe agụmakwụkwọGirton College, Leeds Girls' High School Dezie
Onye òtù nkeYorkshire Philosophical Society Dezie
Ihe nriteFellow of the Society of Antiquaries Dezie

Anna Mary Hawthorn Kitson Clark, FSA (14 Mee 1905 - 1 Febụwarị 2005), lụrụ aha Mary Chitty, bụ onye ọkà mmụta ihe ochie Bekee, onye nlekọta, na onye ọkà mmụta onwe ya. Ọ bụ ọkachamara na nkà mmụta ihe ochie nke Romano-British Northern England mana ọ na-etinye aka na nchọpụta na mpụga United Kingdom na Oge ndị Rom. Ọrụ [1] nke afọ 1935, A Gazetteer of Roman Remains in East Yorkshire, "ka bụ otu n'ime mmalite maka ọmụmụ ihe ọ bụla gbasara ndị Rom n'ebe ugwu England".

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

mụrụ Kitson Clark na 14 Mee 1905 na Leeds, Yorkshire, England . [1] [2] bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ atọ Edwin Kitson Clark (1866-1943) na Georgina Kitson Clark (née Bidder) amụrụ; nwanne ya nwoke nke okenye bụ ọkọ akụkọ ihe mere eme George Kitson Clark. Nna nna [2] bụ Edwin Charles Clark, Regius Prọfesọ nke Iwu Obodo na Mahadum Cambridge, nna nna ya bụ George Parker Bidder, onye injinia ama ama.

[1] Clark gụrụ akwụkwọ mbụ n'ụlọ ma mesịa gaa Leeds Girls' High School, ụlọ akwụkwọ onwe onye a họọrọ na Leeds. [1] ahụ, ọ banyere na Girton College, Cambridge iji mụọ akụkọ ihe mere eme tripos. Mgbe [2] gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Arts (BA), ọ nọgidere na Mahadum Cambridge iji mụọ maka diplọma otu afọ na nkà mmụta ihe ochie.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Kit[1] Clark so n'ọgbọ nke ndị ọkà mmụta ihe ochie na-amụta ihe bụ ndị nọgidere dị ka ndị ọkà mmụta nwere onwe ha; n'oge ndụ ya ọ "hụrụ mbelata nke mmetụta nke onye na-amụrụ ihe, onye ọkà mmụta nwereonwe ya, na ịrị elu nke klas ọkachamara nke onye ọkà mmụta ihe mgbe ochie na ọkọ akụkọ ihe mere eme". Site 1929 ruo 1943, ọ bụ odeakwụkwọ nke Roman Antiquities Committee maka Yorkshire; nna ya bụ onye na-ahụ maka akụ ya. N'oge a, o bipụtara magnum opus ya, A Gazetteer of Roman Remains in East Yorkshire (1935). [3] kọwara ya na 1990 dị ka "onye a hụrụ n'anya nke ọma, onye nwere mkpịsị aka", [1] ma dị ka akụkọ ọnwụ ya na The Independent si kwuo "ọ ka bụ otu n'ime ebe mmalite maka ọmụmụ ihe ọ bụla gbasara ndị Rom n'ebe ugwu England". Site [2] 1941 ruo 1943, ọ bụkwa onye nlekọta nke Roman Antiquities na York Museum na York. [1]

[1] lụsịrị di na 1943, Kitson Clark nọgidere bụrụ onye otu Yorkshire Philosophical Society (nke, n'etiti ihe ndị ọzọ, na-elekọta Yorkshire Museum), na-aghọ osote onye isi oche ya kachasị ogologo ndụ. Mgbe di ya nwụsịrị na 1971, ọ gara n'ihu na nyocha ya. [2] bipụtara akwụkwọ edemede abụọ na The Monks of Ynys Enlli (1992, 2000); [1] e bipụtara mpịakọta ikpeazụ mgbe ọ gachara afọ iri itoolu na ise.

Kitson Clark tinyere aka n'ọtụtụ nchọpụta ihe ochie. Ọ gwupụtara n'ọtụtụ ebe na East Yorkshire, ma bipụta nchọpụta ya na Gazetteer of Roman Remains na East Yorkshir (1935). [1] 'afọ 1929, ọ gara Palestine wee rụọ ọrụ na Dorothy Garrod duziri nchọpụta nke ebe ndị a na-egwupụta ihe. [1] [4]'afọ 1935, ọ bụ otu n'ime ndị gwupụtara Petuaria, ebe ndị Rom siri ike na Brough, East Riding nke Yorkshire . [1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

'oge ọ na-etinye aka na nchọpụta 1929 na Palestine, Kitson Clark zutere onye ga-abụ di ya Derwas James Chitty (1901-1971); ọ bụkwa onye ọkà mmụta ihe ochie na onye ụkọchukwu Anglican. [1] [2] 5 Julaị 1943, ọ lụrụ Chitty. [2] nwere otu nwa, nwa nwanyị. [2] biri na Upton, Berkshire, ebe ọ jere ozi dị ka onye nnọchi anya ya. Mgbe [1] lara ezumike nká n'ozi oge niile na 1968, ha biri na Llangwnnadl, Caernarfonshire, Wales. [1] ya nwụrụ na 1971 mgbe "ihe mberede ụlọ" gasịrị. [1]'okwu ọnwụ ya na The Independent, o kwuru na mgbe ọ nwụsịrị "Mary nwere nkasi obi nke ukwuu site na nkwenkwe Ndị Kraịst ya siri ike".

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

[5] 13 Jenụwarị 1938, a họpụtara Kitson Clark ka ọ bụrụ Fellow nke Society of Antiquaries of London (FSA): n'oge ọnwụ ya ọ bụ "onye ikpeazụ dị ndụ a họpụtara tupu Agha Ụwa nke Abụọ". [1]'afọ 1985, ndị British Romanists nwere nzukọ iji sọpụrụ ya; e mechara bipụta usoro nke nzukọ a dị ka Recent Research in Roman Yorkshire: studies in honour of Mary Kitson Clark (Mrs Derwas Chitty) (1988). [1]

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ebe Iron Age na Vale of Pickering", Yorkshire Archaeological Journal" 30. 157-172.
  • Kitson Clark (1935). A Gazetteer of Roman Remains in East Yorkshire. Leeds: Roman Antiquities Committee of the Yorkshire Archaeological Society. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ụfọdụ mwakpo nke Yorkshire", Yorkshire Archaeological Journal 31. 320-330.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ebe Brigantes nọ", Yorkshire Archaeological Journal 34. 80–87.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "The Defences of Isurium Brigantum (Alborough) ", Yorkshire Archaeological Journal 40, 1-79.
  • Chitty (1992). The Monks On Ynys Enlli: Part One c.500 AD to 1252 AD. 
  • Chitty (2000). The Monks On Ynys Enlli: Part Two 1252 AD to 1537 AD. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 Briggs. "Mary Kitson Clark: Archaeologist of Roman Yorkshire", The Independent, 18 March 2005. Retrieved on 11 October 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "obit Ind" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ODNB
  3. Wild (1990). "Reviewed Work: Recent Research in Roman Yorkshire. Studies in Honour of Mary Kitson Clark (Mrs Derwas Chitty)". Britannia 21: 425. DOI:10.2307/526330. 
  4. "Occupied by the Romans", The Evening Telegraph and Post, 24 August 1935, p. 4.
  5. "Obituaries". Salon 112. Retrieved on 11 October 2016.