Mary Watson (dike ndiife)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mary Watson (dike ndiife)
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereMary Dezie
aha ezinụlọ yaWatson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jenụwarị 1860 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1881 Dezie
ihe kpatara ọnwụterminal dehydration Dezie

Mary Watson (17 Jenụarị 1860 – 1881), bụ dike n'Australia. [1] Ọ dị afọ 21 ma lụọla ihe na-erughị ọnwa iri na asatọ mgbe ọ nwụrụ n'ihi akpịrị ịkpọ nkụ na No. 5 Island na Howick Group ugbu a a na-akpọ Watson's Island n'ebe ugwu Cape Flattery na Far North Queensland, Australia, na 1881. [1] Ya na nwa ya dị ọnwa anọ, Ferrier, na onye ọrụ China merụrụ ahụ, Ah Sam, kwọfere ụbọchị asatọ na ihe dị ka kilomita iri anọ n'ime ụgbọ mmiri e gbuturu egbutu, bụ́ nke e ji eme slugs nke oké osimiri, mgbe ndị Aboriginal na-esochi ya. wakporo ọdụ ọdụ di ya na-anọghị ya na Lizard Island . Akwụkwọ ndekọ ya nke na-akọwa ụbọchị ikpeazụ ha ka achọtara na ozu ha n'afọ 1882, [1] na Watson ghọrọ ihe nnọchianya nke dike ọsụ ụzọ maka ọtụtụ ndị Queensland.

Ndụ mbido ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mary Watson na Fiddler's Green na mpụga St Newlyn East nso Truro, Cornwall, England, na 17 Jenụwarị 1860, [1] ada Mary Phillips na Thomas Oxnam, wee kwaga Queensland na ezinụlọ ya n'afọ 1877. [1] N'ịbụ onye nakweere ọkwá dị ka onye nchịkwa na ezinụlọ onye na-azụ ahịa, na iri na asatọ ọ si Maryborough gaa n'ọdụ ụgbọ mmiri Cooktown dịpụrụ adịpụ, ebe ọ zutere ma lụọ onye ọkụ azụ bêche de mer, Captain Robert F. Watson, na Mee 1880. [2]

Agwaetiti Ngwele[dezie | dezie ebe o si]

Robert Watson kpọọrọ ya gaa guzobe ọdụ ịkụ azụ na Agwaetiti Ngwele, ma ọ bụghị onye ọ bụla. Na Septemba 1880, ọ hapụrụ Watson na nwa ha nwoke ya na ndị ọrụ China abụọ a maara dị ka Ah Sam na Ah Leung, [2] ebe ya na onye otu ya Percy Fuller mere njem ịkụ azụ ogologo n'ime akpa ha. 

Mwakpo[dezie | dezie ebe o si]

N'izu ole na ole ka e mesịrị, otu oriri nke ndị Aboriginal Guugu Yimithirr mere otu n'ime njem ha na-emekarị site n'ụgbọ mmiri gaa n'àgwàetiti ahụ, bụ ebe Robert Watson hiwere ezinụlọ ya n'ihe owuwu nkume dị nso na obere mmiri mmiri, bụ nanị mmiri dị n'àgwàetiti ahụ. . Ma eleghị anya, Watson mebiela n'amaghị ama na emume ụmụ amaala na-adịghị mma nke ụmụ nwanyị na ụmụaka. [1] Ndị Aborigine wakporo Ah Sam, bụ onye merụrụ ahụ ube asaa, ma gbuo Ah Leung n'ogige akwụkwọ nri ọ na-elekọta. Watson tụrụ ndị otu ahụ ụjọ site n'ịgba egbe egbe wee jiri obere nri na mmiri tinye n'oké osimiri n'oké osimiri kukumba nke igwe, na-atụ anya na ụgbọ mmiri na-agafe agafe ga-eburu ya. Ndị otu ahụ siri na abụọ ruo asaa Ọktoba, [2] na-agbadata mgbe ụfọdụ n'elu mmiri na agwaetiti. Ntinye akwụkwọ akụkọ ikpeazụ ya kwụsịrị 'Enweghị mmiri. Ọnwụ anwụ na akpịrị ịkpọ nkụ.' [1] 

Mgbe ụgbọ mmiri na-agafe agafe kọrọ na mkpọmkpọ ebe nke Mrs Watson si nkume cottage, na ọkụ na-ere n'àgwàetiti ahụ, e chere na a tọọrọ ma ọ bụ gbuo Watson. Ndị uwe ojii gbagoro n'elu na ndị agha obodo n'okpuru Inspector Hervey Fitzgerald si Cooktown gbagburu ọtụtụ ndị Cape York dị n'ụsọ osimiri—ikekwe ihe ruru 150— sitere n'otu mpaghara ala atọ na mmegwara. Ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ndị a gbara, a ga-azọrọ ma emechaa, etinyere aka na ihe omume ahụ. 

Udi nke Oriakụ Watson na ebe a na-eli ozu Cooktown, 1986

A ka hụrụ[dezie | dezie ebe o si]

A hụrụ ozu Watson na nwa ya ka ọnwa ole na ole gachara n'etiti mangroves dị na No. 5 Howick Island, nke ka nọ na tankị ígwè, [2] ma ugbu a, mmiri ozuzo dị ọhụrụ kpuchie ya site na oke mmiri ozuzo na nso nso a. Ah Sam anwụọla n'akụkụ osimiri dị nso. Isi iyi e zoro ezo dị n'agwaetiti ahụ, ma ha ahụghị ya. Mgbe e weghachiri ozu ahụ na Cooktown, otu narị mmadụ isii na iri ise duuru ha gaa lie ha n’ebe a na-eli ozu Abụọ Mile (ebe a na- eli ozu Cooktown ugbu a), n’ụzọ e si aga n’ubi ọla edo Palmer River . [2]

Ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Oriakụ Ncheta Watsons na Cooktown, ihe dịka 1906

N'ime afọ ndị na-esote, e degharịrị akụkọ Watson n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na akụkọ ndị mmadụ, gụnyere abụ ndị dike, na-enwekarị mmasị na-elebara akụkụ ndị Aboriginal na ndị China anya nke ihe omume ahụ.

Afọ ise ka ọ nwụsịrị, ewelitere ndenye aha ọha iji kwado ihe ncheta Mary Watson, isi iyi mmanya mabul n'okporo ámá, nke emechara n'afọ 1886. [2]

Akọwala ụdị akụkọ a dị egwu nke ukwuu site n'aka onye edemede Australia bụ Ion Idriess n'otu n'ime aha ya amachaghị ama The Opium Smugglers (1948), Robert Drewe metụrụ ya aka na akwụkwọ akụkọ ya, The Savage Crows (1976). [2] Usoro ihe osise nke onye na-ese ihe n'Australia Alan Oldfield 'Akụkọ nke Oriakụ Watson, 1881', malitere n'afọ 1986 wee na-enyocha akụkụ ime mmụọ nke ihe omume ahụ, nọ ugbu a na mkpokọta na-adịgide adịgide nke Cairns Ụlọ ihe ngosi nka, North Queensland. [2]

Otu agwa Arthur C Clarke na akwụkwọ akụkọ <i id="mwYg">Dolphin Island</i> nke afọ 1963 na-akọ akụkọ nke ọma na-ekwupụta ma ndị Aborigine na ndị ọrụ China na-agbanwe naanị agwaetiti ahụ ka ọ bụrụ Dolphin Island. [3]

Ụlọ ihe ngosi nka nke Queensland na-ejide tankị ígwè, paddles, na Akwụkwọ Nsọ Watson. [4] Ọbá akwụkwọ John Oxley na-ejide akwụkwọ akụkọ ya abụọ (akwụkwọ akụkọ ya mgbe niile na Lizard Island na nke o dere n'oge njem ụgbọ mmiri). [5] A na-ewere akwụkwọ akụkọ ndị ahụ dị ka akụ nke Ọba akwukwọ nke Queensland nke e gosipụtara na blọọgụ John Oxley Library. [6] James Cook Historical Museum dị na Cooktown nwere ihe atụ nke tankị ígwè. 

Nkọwapụta[dezie | dezie ebe o si]

Isi mmalite[dezie | dezie ebe o si]

  • Suzanne Falkiner na Alan Oldfield, Lizard Island: Akụkọ nke Mary Watson, Allen na Unwin (2000)
  • Judy Johnson, Ihe nzuzo nzuzo nke Mary Watson, ala nke anọ (2011)

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]


Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 S. E. Stephens. Watson, Mary Beatrice Phillips (1860–1881). Australian Dictionary of Biography. Archived from the original on 24 March 2012. Retrieved on 28 November 2011.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 Nat Williams (2005). National treasures from Australia's great libraries. National Library of Australia. ISBN 0-642-27620-X. 
  3. Dolphin Island by Arthur C. Clarke. LibraryThing.com. Archived from the original on 11 April 2018. Retrieved on 11 April 2018.
  4. Remembering Mary Watson through Queensland Museum’s Collection (en). The Queensland Museum Network Blog (2013-10-16). Archived from the original on 2020-12-26. Retrieved on 2020-12-26.
  5. Mary Watson's tank, 1881 (en). Queensland Historical Atlas. Archived from the original on 2020-12-26. Retrieved on 2020-12-26.
  6. Mary Watson Diaries, January - October 1881: treasure collection of the John Oxley Library | State Library Of Queensland (en). www.slq.qld.gov.au (2021-02-24). Retrieved on 2021-05-19.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]