Mee Ifeoma Nwoye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Mee Ifeoma Nwoye (née Agulue) bụ onye edemede Naijiria na prọfesọ nke nchịkwa azụmahịa.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Mee Ifeoma Nwoye
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereMay Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Febụwarị 1956 Dezie
Ebe ọmụmụOnịchạ Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, university teacher Dezie
onye were ọrụNile university of Nigeria, Mahadum nke Benin, Ibrahim Badamasi Babangida University Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Benin, George Washington University Dezie
Onye òtù nkeAssociation of Nigerian Authors, Nigerian Institute of Management, Rotary International Dezie

A mụrụ ya n'etiti afọ 1950 na Onitsha, Anambra State, Nigeria na Fidelis na Virginia Agulue nke Umunya, mpaghara Gọọmentị Obodo Oyi. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Holy Rosary, Onitsha, ma gụọ akwụkwọ sekọndrị na Maria Regina Girls High School, Nnewi, Anambra State. Ọ gara Mahadum George Washington, Washington DC, United States of America, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta na Accounting; o mechara nweta nzere masta na Business Administration (na-ekwusi ike na Finance) na Mahadum South Eastern, Washington DC (1980-1981). [1]'afọ 1997, ọ gụsịrị Ph.D. ya na Business Administration na Mahadum Benin . [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Nwoye malitere ọrụ ya dị ka onye na-ahụ maka ego na Nutrition Inc, Washington DC tupu ya alaghachi Naịjirịa iji sonye na atụmatụ National Youth Service Corps (NYSC) dị ka onye ọrụ ego na Mahadum Benin Teaching Hospital. Mahadum Benin mechara were [3] n'ọrụ dị ka onye isi na-ahụ maka ego. Ọ rụkwara ọrụ na Ngalaba Nchịkwa Azụmaahịa, Faculty of Management and Social Sciences, Mahadum Ibrahim Badamasi Babangida, Lapai, Niger State, Nigeria.

A na-elekwasị anya n'ọrụ ya iji belata ịda ogbenye na nkwado gburugburu ebe obibi. [4][5]'akwụkwọ akụkọ akụkọ ifo ya nke afọ 2013, Oil Cemetery, o dere banyere ọgụ nke obodo dara ogbenye na-anwa idozi mmetụta gburugburu ebe obibi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya mgbe ụlọ ọrụ mmanụ na-amalite azụmahịa n'obodo ha.Akwụkwọ akụkọ ahụ meriri [6] na Association of Nigerian Authors/Chevron Prose Prize on Environment na 2014. [1]

Nwoye aghọwo onye na-arụsi ọrụ ike na agha ntụli aka maka nnwere onwe na ike nke ụmụ nwanyị [7] na nke a na 1988 mere ka nwanyị mbụ nke Naịjirịa họpụta ya dị ka onye otu kọmitii pụrụ iche e guzobere iji kọwaa mmemme maka ichebe ikike ụmụ nwanyị na ụmụaka na Naịjirị. [8] Ọ bụ nwanyị mbụ a họpụtara dịka osote onye isi oche nke Association of Nigerian Authors (ANA) site na 2001 ruo 2004. Ọ bụ prọfesọ nke nchịkwa azụmahịa na Mahadum Naịl nke Naịjirịa ugbu a.

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide ndị e dere n'ihe[dezie | dezie ebe o si]

  • Nchọgharị Na-adịghị Agwụ Agwụ Agha (1994)
  • Mmiri nke Ndụ (1995)
  • Atụmanya Ndị Na-adịghị Ahụ Anya (1997)
  • Ọnwụ site na ụlọ ọrụ (1997)
  • Nwa nke akara aka (2000)
  • Ihe Ndị Na-eme na Nhọrọ (2003)
  • Nkwa ahụ e mebiri emebi (2008)
  • Ebe a na-eli ozu mmanụ (meriri ihe nrite Chevron na 2014) [9]
  • Ihe Ndị Na-eme n'Ime Ihe Ndị Na - Iche (1996)
  • Anụmanụ a na-eri eri (1995)

Akwụkwọ ndị bụ isi[dezie | dezie ebe o si]

  • Obere Azụmaahịa, Benin Social Sciences Series maka Africa
  • Nchịkwa na Nchịkwa nke Akụnụba na Mahadum Naịjirịa, Benin Social Sciences Series for Africa
  • Nkwurịta okwu nke Focus Group Nnyocha Ntụnyere nke Ụlọ Ọrụ Naịjirịa na nkeonwe
  • Ọganihu ọchụnta ego na ohere itinye ego na Naịjirịa n'etiti ndị ọzọ.

Mmekọrịta ndị ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye otu Certified National Accountants (FCNA).
  • Onye otu Nigerian Institute of Management.
  • Fellow, Chartered Management Accountants.
  • Onye isi oche nke Intervention Council for Women in Africa (òtù na-abụghị nke gọọmentị). [6]
  • Ndị otu Board of Trustees, Centre for Population and Environmental Development (CPED). [6]
  • Onye otu, International Professional Women's Network, USA.
  • [10]Paul Harris Fellow nke Rotary International . [1]
  • Nwanyị nke Order of Knights nke St. Mulumba.
  • Onye otu Association of Nigerian Authors (ANA).
  • [11] bụbu osote onye isi ala, Association of Nigerian Authors . [1]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Officer of the Order of the Niger (OON)[12]
  • Winner of the 2014 ANA Chevron Prize for Environmental Issues.[6]
  • Nominee for the Nigeria Prize for Literature[6]
  • The Sir Ahmadu Bello (Sardauna) Platinum Leadership Award of Excellence for her contributions to educational development of Nigeria.[13]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Gregory O. Nwoye, prọfesọ nke asụsụ. Ha nwere ụmụ abụọ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "'I'm not a freak of women's rights'", The Nation, May 20, 2015, pp. 42–43. Retrieved on January 15, 2023.
  2. Nwoye (2002-08-01). "A focus group discussion approach to the comparative analysis of private and public sector enterprises in Nigeria" (in en). Technovation 22 (8): 525–534. DOI:10.1016/S0166-4972(00)00086-9. ISSN 0166-4972. 
  3. Fayenjo (2017). The Writings of May Ifeoma Nwoye :A Critical Literary Analysis. Lagos: Concept Publications Limited. ISBN 9789785400526. 
  4. Power, politics, poverty of oil exploration in Nwoye's Oil Cemetery (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2017-05-14). Retrieved on 2023-01-15.
  5. sunnews (2016-04-13). Nwoye: Mirroring Nigeria's oil of poverty (en-us). The Sun Nigeria. Retrieved on 2022-08-02.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 eribake (2013-12-31). Former UNIBEN bursar bags ANA/Chevron prize (en-GB). Vanguard News. Retrieved on 2022-08-24.
  7. 'I Feel I'm Being Listened To' (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2015-01-16). Retrieved on 2022-08-02.
  8. Eke (2010). "Female Empowerment: A Study of May Ifeoma Nwoye's A Child of Destiny". Journal of the Linguistic Association of Nigeria 13 (2): 391. 
  9. Webmaster (2018-04-07). REVIEW: Ifeoma Nwoye tackles social-economic ills in 8 novels and short stories (en). Daily Trust. Retrieved on 2022-08-02.
  10. NWOYE: Demystifying Gender Barriers (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2015-07-25). Retrieved on 2022-08-24.
  11. Rapheal (2022-03-26). Ifeoma Nwoye as an influential author (en-us). The Sun Nigeria. Retrieved on 2022-08-24.
  12. Times (2023-05-29). FULL LIST: Special Nigeria National Honours Awards 2023 (en-GB). Premium Times Nigeria. Retrieved on 2023-05-30.
  13. Northern Students Honour Prof. Ifeoma Nwoye With Sir Ahmadu Bello Leadership Award – News Platform (en-US). Archived from the original on 2022-08-01. Retrieved on 2022-08-02.