Melford Okilo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Melford Obiene Okilo
1st Governor of Rivers State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded bySuleiman Saidu
Succeeded byFidelis Oyakhilome
Member of Parliament
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Personal details
Born30 November 1933
Emakalakala, Ogbia, Bayelsa State, Nigeria
Died5 July 2008 (aged 74)
ChildrenMay 1999

Melford Obiene Okilo (30 Nọvemba 1933 - 5 Julaị 2008) nwere ọrụ ogologo oge na nke pụrụ iche dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Naịjirịa site na mmalite nke nnwere onwe na 1960 ruo obere oge tupu ọnwụ ya na 2008. Melford Obiene Okilo Nigeria Ọ bụ onye omeiwu (1956-1964) na Minista na Naịjirịa First Republic. Naịjirịa Mbụ Republic Ọ bụ onye mbụ a họpụtara dị ka Gọvanọ nke Rivers State, Naijiria (1979-1983) n'oge Republic nke Abụọ nke Naijiria. Onye mbụ a họpụtara Gọvanọ nke Rivers State Naịjirịa Republic nke Abụọ[1] O mechara bụrụ Senator maka Bayelsa East, na Bayelsa State (1999-2003) n'oge Republic nke anọ nke Naịjirịa. Bayelsa Steeti Naịjirịa nke anọ[2]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Okilo na 30 Nọvemba 1933 na Emakalakala, Ogbia, Bayelsa State, ọ bụkwa onye Ijaw. Bayelsa Steeti Ijaw[3] Ọ ruru eru dị ka onye ọka iwu, mana ọ banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ dị afọ iri abụọ na atọ.[4] Okilo bụ onye omeiwu n'agbata afọ 1956 na 1959. Na Disemba 1959, a họpụtara ya ọzọ ka ọ nọchite anya mpaghara Brass na ikpo okwu Niger Delta Congress. Nzukọ Nzukọ Niger Delta Praịm Minista, Sir Abubakar Tafawa Balewa, mechara họpụta ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ na Minista. Abubakar Tafawa Balewa[5] Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịmepụta Ngalaba Mmepe Niger Delta (1961), nke chọrọ idozi nsogbu nke mpaghara Niger Delta a leghaara anya.

Mgbe ọ na-eleta New York na 1965, ọ hụrụ akwụkwọ banyere Walter Russell, The Man Who Tapped the Secrets of the Universe, nke nwere mmetụta dị ukwuu n'echiche ya. Walter Russell Nwoke nke Kpọrọ Ihe Nzuzo nke Eluigwe na Ala Mahadum sayensị na nkà ihe ọmụma nke Walter Russell mechara bipụta akwụkwọ ya, na ngwụcha afọ 1990, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke mahadum ahụ.[6]

N'oge ọchịchị ndị agha nke General Yakubu Gowon, Okilo jere ozi na gọọmentị na Rivers State nke mbụ dị ka Kọmishọna nke Mmụta, na nke Ọrụ Ugbo, Azụmaahịa na Ihe Ndị Dị Ndụ (1971-1975). Yakubu Gowon

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria States. WorldStatesmen. Retrieved on 2010-03-31.
  2. Samuel Oyadongha (July 2008). Melford Okilo, 74, is Dead. Vanguard. Retrieved on 2010-03-31.
  3. REMEMBERING MELFORD OKILO (en-US). THISDAYLIVE (2020-07-09). Retrieved on 2022-03-18.
  4. Melford Okilo (1933 - 2008). ThisDay (15 July 2008). Retrieved on 2010-03-31.
  5. Augustine A. Ikein (2008). Oil, democracy, and the promise of true federalism in Nigeria. University Press of America. ISBN 978-0-7618-3928-6. 
  6. Patricia Keegan. You Are the History Makers. Washington International. Archived from the original on 2011-06-10. Retrieved on 2010-03-31.