Mgbanwe ihu igwe na 2022

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Edemede a na-edekọ ihe omume, nchọpụta nchọpụta, mmetụta, na nzaghachi metụtara okpomọkụ ụwa na mgbanwe ihu igwenke afọ 2022.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

  • ~22 Jenụwarị: International Monetary Fund kwuru na "A ga-achọ ọtụtụ atụmatụ zuru ụwa ọnụ gụnyere ọnụahịa carbon iji mezuo ebumnuche ọhụrụ e debere na (Nov 2021) Glasgow ihu igwe conference ma gbochie ọdachi nke mgbanwe ihu igwe zuru ụwa ọnụ. ... A ga-achọ ka a wusie usoro mba dị otú ahụ ike site na atụmatụ ego ihu igwe dị iche iche zuru oke iji hụ na mba niile nwere ike itinye ego na usoro mgbochi na mgbanwe dị mkpa. "
  • 13 Septemba: WMO bipụtara akụkọ United in Science 2022 , na-akọwapụta mmelite kachasị ọhụrụ metụtara sayensị ihu igwe ma na-enyocha ọganihu mbelata mgbanwe ihu igwe na nso nso a dị ka "na-aga n'ụzọ na-ezighi ezi".[1][2]
  • 26 Ọktọba: Na ncheta afọ iri atọ nke ịdọ aka ná ntị ndị ọkà mmụta sayensị ụwa na ụmụ mmadụ, ndị ọkà mmụta ihe ọmụma na nyocha BioScience kwubiri na "Anyị nọ ugbu a na 'code red' na mbara ala Ụwa", na-enye ozi ọhụrụ ma ọ bụ emelitere banyere "ọdachi metụtara ihu igwe na nso nso a, nyochaa ihe ịrịba ama dị mkpa nke mbara ala, na [...] aro iwu".[3]
  • Global Carbon Project na-akọ na ikuku carbon na 2022 ka dị na ọkwa ndekọ, na-enweghị ihe ịrịba ama nke mbelata nke dị mkpa iji belata okpomọkụ ụwa ruo 1.5 °C. Na ọnụego dị ugbu a, carbon nke a ka nwere ike ịpụta mgbe ọ ka na-ezute 1.5 °C ihe mgbaru ọsọ ụwa ga-abụrịrị (na ohere 50%) ga-apụta n'ime naanị ihe dị ka afọ itoolu.[4][5][6]

Ntụziaka na ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

"Ihe ịrịba ama dị mkpa nke mbara ala" dị ka NASA gosipụtara na 31 Disemba 2022
Mgbasa ikuku carbon site na 2022
Akụkọ na 2022: ike ifufe na nke anyanwụ ruru pasent 10 nke ọkụ eletrik zuru ụwa ọnụ na 2021. E gosipụtara: mba iri abụọ na-eduga.
12 Mee: Ndị na-eme nchọpụta na-achọpụta ọrụ 425 kachasị ukwuu n'ụwa niile, 40% nke ha amalitebeghị iwepụta, nke na-eyi egwu mbelata mgbanwe ihu igwe nke ebumnuche ihu igwe ụwa.
Nke ọ bụla n'ime ọdachi ndị metụtara ihu igwe na 2022 na-efu ọ dịkarịa ala ijeri $ 3.

Omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akụ na ụba, iwu, na ọdịbendị[dezie | dezie ebe o si]

  • 24 Jenụwarị: BBC Sayensị Focus kọrọ na "ihe karịrị 100 mba" nwere usoro iwu na-amata ikike mmadụ nwere maka gburugburu ebe obibi dị mma, na-eduga n'omume iwu na arịrịọ gọọmentị.
  • Maachị: Ụlọ akụ mba ụwa wepụtara njikọ nchekwa nchekwa anụ ọhịa nke mbụ n'ụwa, na-ebuli $150 nde na ịkwụ ndị ọchụnta ego kwụọ ụgwọ nkwụghachi dabere na ọnụego uto nke rhinoceros ojii na South Africa Addo Elephant National Park na Great Fish River Nature Reserve.
  • 31 Maachị: Nke mbụ Middle East na North Africa Climate Week (MENACW 2022) kwubiri na Dubai, United Arab Emirates, mgbe ha nwesịrị ihe dị ka ndị sonyere 4000, nnọkọ 200, na ndị ọkà okwu 500 sitere na mba 147.
  • 8 Eprel: World Economic Forum kọrọ na na nke mbụ, ifufe na anyanwụ na-emepụta ihe karịrị 10% nke ọkụ eletrik n'ụwa niile na 2021, na mba iri ise gafere 10% ọnụ ụzọ. Agbanyeghị, ike sitere na coal bilitere 9% na ndekọ ọhụrụ dị elu.
  • 6 Mee: Commission on Human Rights of the Philippines weputara "Nchọpụta Mba na Mgbanwe Climate" na-adịghị adịgide adịgide na-ekwupụta na mba nwere ọrụ pụrụ iche ichebe ikike mmadụ n'ọnọdụ mgbanwe ihu igwe, na ụlọ ọrụ azụmahịa nwere ibu ọrụ, dị iche na ụgwọ ọrụ iwu, ịkwanyere ikike mmadụ ugwu.
  • 27 Mee: ndị ozi ike na gburugburu ebe obibi sitere na otu mba asaa niile kwenyere ịkwụsị ego ndị na-atụ ụtụ maka ọrụ mmanụ, gas na coal na mba ofesi.
  • 12 Ọgọst: National Centre for Environmental Information na-ebipụta akụkọ a na-akpọ Nyochaa ihu igwe zuru ụwa ọnụ na Julaị 2022, ebe ha kwuru na ọnọdụ oyi na-atụ oge niile mere na Australia n'ime ọnwa. Na Ọktọba 7, 2022, Zack Labe, ọkà mmụta sayensị ihu igwe maka NOAA Geophysical Fluid Dynamics Laboratory wepụtara nkwupụta na akụkọ ihu igwe sitere na Berkeley Earth na-agọnarị ndekọ oyi oyi oge niile mere na-ekwu, "Enweghị mpaghara ndekọ oyi. n'afọ 2022." Nkwupụta Labe gọnarị ndekọ okpomọkụ oyi na Brazil, nke National Institute of Meteorology kọrọ na Mee 2022, otu ọnwa tupu mmalite oge oyi, edekọghịkwa ọnọdụ oyi.
  • 16 Ọgọst: Onye isi ala US Joe Biden bịanyere aka n'akwụkwọ iwu Mbelata Mbelata ọnụ ahịa, nke nwere nnukwu ego ihu igwe nke gọọmentị etiti US na akụkọ ntolite, gụnyere ihe karịrị ijeri $430 iji belata ikuku carbon. Ụgwọ ahụ, na-agafe votu 51-50 na Senate, kọwapụtara n'ụzọ doro anya carbon dioxide dị ka ikuku ikuku n'okpuru Iwu Clean Air iji mee ka iwu EPA mmanye iwu siri ike ịgba aka n'ụlọ ikpe.
  • 25 Ọgọst: Ndị California Air Resources Board kwadoro iwu Advanced Clean Cars II nke chọrọ ụgbọ ala ọhụrụ na gwongworo ọkụ ndị a na-ere na steeti California ka ha bụrụ ụgbọ ala anaghị ekpochapụ n'afọ 2035.
  • 29 Ọgọst: Ndị ọkà mmụta sayensị ise nke ihu igwe, jikọtara ya na onye ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke na-amụ mmegharị mmekọrịta mmadụ, dere na Nature Climate Change iji gbaa ndị ọrụ ibe ha ume ka ha mee omume nnupụisi obodo iji gbochie "nhụjuanya dị egwu nke ụwa na-aga".
  • 14 Septemba: WHO na-esonyere ndị otu ahụike na ndị sayensị n'ịkpọ oku maka nkwekọrịta ịgbasa mmanụ ọkụ zuru ụwa ọnụ.
  • N'ọgwụgwụ Septemba: Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na United Nations kwupụtara na gọọmentị Australia mebiri ikike ụmụ mmadụ nke ụmụ amaala Torres Strait Islanders site n'ịghara ichebe ha nke ọma pụọ na mmetụta nke mgbanwe ihu igwe, mkpebi ahụ bụ oge mbụ òtù ikpe lekwasịrị anya na ikike mmadụ nwere. gwara gọọmentị ka ọ kwụọ ụgwọ maka mmerụ ahụ nke mgbanwe ihu igwe kpatara.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

A na-atụ anya na ọnụ ọgụgụ nke ikuku na-ekpo ọkụ na-ebelata ga-emetụta ọnụ ọgụgụ nke ebe egwuregwu Olympic nke oge oyi ga-enwe ọnọdụ oyi a pụrụ ịdabere na ya.

Akwụkwọ ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

  • IPCC Sixth Assessment Report, Working Group II:
  • IPCC Sixth Assessment Report, Working Group III:

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • 2022 na gburugburu ebe obibi
  • 2022 na sayensị gburugburu ebe obibi
  • 2022 na sayensị
  • Ọnọdụ ihu igwe § Akụkọ ihe mere eme
  • Akụkọ ihe mere eme nke iwu mgbanwe ihu igwe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị
  • Akụkọ ihe mere eme nke sayensị mgbanwe ihu igwe
  • ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mgbanwe ihu igwe § Akụkọ ihe mere eme
  • Usoro iheomume nke nyocha ike na-adịgide adịgide 2020 ugbu a

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dickie. "Climate impacts heading to 'uncharted territories of destruction,' U.N. chief says", Reuters, 13 September 2022. Retrieved on 21 October 2022. (in en)
  2. United in Science 2022 (en). public.wmo.int (19 September 2019). Archived from the original on 6 October 2020. Retrieved on 21 October 2022.
  3. Ripple (26 October 2022). "World Scientists' Warning of a Climate Emergency 2022". BioScience 72 (12): 1149–1155. DOI:10.1093/biosci/biac083. 
  4. "COP27: Key climate goal of 1.5C rise faces new challenge", BBC News, 11 November 2022. Retrieved on 13 November 2022.
  5. "Global Carbon Budget", Global Carbon Project, 11 November 2022. Retrieved on 13 November 2022.
  6. Friedlingstein (11 November 2022). "Global Carbon Budget 2022" (in English). Earth System Science Data 14 (11): 4811–4900. DOI:10.5194/essd-14-4811-2022. ISSN 1866-3508.