Michael Crowder

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Michael Crowder (9 June 1934 - 14 August 1988) [1][2] bụ onye Britain na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye edemede ama ama maka akwụkwọ ya gbasara akụkọ ihe mere mere eme nke Africa na ọkachasị akụkọ ihe mere anya nke West Africa.[3][4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Michael na London ma gụọ akwụkwọ na Mill Hill School. Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta mbụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nkà ihe ọmụma na akụ na ụba (PPE) na Hertford College, Oxford na 1957, ọ laghachiri Lagos (a kpọgara ya na Nigeria Regiment na Lagos site na 1953 ruo 1954 maka ọrụ mba Britain ya ) ka ọ bụrụ onye nchịkọta akụkọ mbụ nke Nigeria Magazine na 1959. [1]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Michael malitere ọrụ ya dị ka odeakwụkwọ na Institute of African Studies na Mahadum Ibadan. N'afọ 1964 ọ bụ onye nkuzi nleta na akụkọ ihe mere eme nke Africa na Mahadum California, Berkeley na onye nduzi nke Institute of African Studies na Fourah Bay College, Mahadum Sierra Leone n'afọ 1965.

Mgbe ọ nọ na Naịjirịa site na 1968 ruo 1978 a họpụtara ya dị ka Prọfesọ Nnyocha na Onye nduzi nke Institute of African Studies na Mahadum Ife (Ugbu a Mahadum Obafemi Awolowo). Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ Prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum Ahmadu Bello ma mesịa bụrụ Prọfesor Nnyocha na akụkọ ihe mere mere eme na Centre for Cultural Studies na Mahadum Lagos na 1970s. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka British Magazine History Today mgbe ọ laghachiri London na 1979. [5][6] bụkwa onye nleta na Centre for International Studies na LSE, na Prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum Botswana na 1980s mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ ndụmọdụ ruo mgbe ọ nwụrụ. [7] [8]

  • Akụkọ Naịjirịa (1962)
  • Eze Goes to School, nke ya na Onuora Nzekwu dere (1963)
  • Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka n'okpuru Ọchịchị Ọchịchị (1968)
  • Nnupụisi nke West Africa (1971)
  • West Africa: Nkwupụta maka akụkọ ihe mere eme ya (1977)
  • Akin Goes to School, nke ya na Christie Ade Ajayi dere (1978)
  • Ọdịda Anyanwụ Afrịka (1978)
  • Akụkọ ihe mere eme nke Cambridge nke Africa (1984)

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • John Fage, onye ọzọ na-ahụ maka Africa na West Africa
  • Anthony Kirk-Greene
  • Ụlọ Akwụkwọ Ibadan

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. (July 1988) West Africa. West Africa Publishing Company Limited. 
  2. Patricia Burgess (1988). The Annual Obituary. St. James Pr.. ISBN 9781558620506. 
  3. David C. L. Lim (1 January 2005). The Infinite Longing for Home: Desire and the Nation in Selected Writings of Ben Okri and K.S. Maniam. Rodopi, 105–. ISBN 90-420-1677-9. 
  4. Ashley Jackson (1999). Botswana, 1939-1945: An African Country at War. Clarendon Press, 3–. ISBN 978-0-19-820764-1. 
  5. Michael Crowder (Biographical details). British Museum. Retrieved on 2 January 2016.
  6. J. F. Ade Ajayi (1992). People and empires in African history: essays in memory of Michael Crowder. Longman. ISBN 978-0-582-08997-6. 
  7. Kalu Ogbaa (1999). Understanding Things Fall Apart: A Student Casebook to Issues, Sources, and Historical Documents (The Greenwood Press "Literature in context" series). Greenwood Publishing Group. ISBN 978-0-313-3029-47. 
  8. A. I. Asiwaju (1985). Partitioned Africans: Ethnic Relations Across Africa's International Boundaries, 1884-1984. C. Hurst & Co. Publishers. ISBN 978-0-905-8389-15. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]