Michael Kwanashie

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Michael Kwanashie
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereMichael Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, academic Dezie

  Kwanashie nwetara B.Sc. ya. nzere na Economics, site na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria n'afọ 1974. Mgbe nke ahụ gasịrị ọ choro MA nweta MA na Economics na Mahadum Northwestern, Evanston, USA n'afọ 1977. N'otu afọ ahụ, ọ nwetara asambodo nke African Studies (Postgraduate) n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ, wee nweta PhD na Economics, Mahadum McGill, Montreal, Canada (1981).

[1]

Michael Kanashie bụ Prọfesọ nke Economics Ahmadu Bello University Zaria, Nigeria ugbu a. Site [2] 2012 ruo 2018, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi nke Mahadum Veritas, Naịjirịa.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Kwanashie nwetara B.Sc. ya. nzere na Economics, site na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria n'afọ 1974. Mgbe nke ahụ gasịrị ọ choro MA nweta MA na Economics na Mahadum Northwestern, Evanston, USA n'afọ 1977. N'otu afọ ahụ, ọ nwetara asambodo nke African Studies (Postgraduate) n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ, wee nweta PhD na Economics, Mahadum McGill, Montreal, Canada (1981). [2]

Ozizi na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ mahadum Kwanashie malitere site na nhọpụta na Ngalaba akụ na ụba dị ka onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ, na A.B.U. Zaria n'afọ 1975 mgbe nke ahụ gasịrị ọ gara n'ihu ruo n'ọkwa Prọfesọ nke akụ na ụba n'afọ 1992 nke dị n'otu ngalaba ahụ ma ọ gara n"ihu ruo ụbọchị.Ọ bụ onye otu Research Team nke Nigerian Institute for Social and Economic Research (NISER) nke nọ na ọrụ "NISER Econometric Model of the Nigerian Economy" n'afọ 1985. Ọ bụkwa onye otu Economy Watch, NISER (1986-1990). [2]

N'ime afọ 1989 ruo 1990, ọ nọ na Federal Ministry of Industry dị ka onye nhazi ọzụzụ nke Ngalaba Nnyocha Iwu (PAD), NISER, Ibadan. Ọ ghọrọ onye nhazi ọrụ mba nke United Nations Development Programme (UNDP) na United Nations Industrial Development Organisation (UNIDO), iji kpọtụrụ aha Industrial Technical Assistance Project (ITAP) nke Federal Ministry of Industry [ (UNDP / UNIDO Consultant), 1990-1992.

N'ime afọ 1996 ruo 1998, ọ bụ onye ndụmọdụ nchịkwa mmemme nke United Nations Development Programme (UNDP) nke nyere aka na Small and Medium Enterprises (SME) Development Programme nke Federal Ministry of Industry. Ọ bụ onye otu nyocha nke Institute for Development Research Ahmadu Bello University, Zaria. Ọ ghọrọ onye ndụmọdụ na Mahadum ABUCONS Ahmadu Bello na "Nnyocha nke Ike na Ọrụ nke Atọ nke Gọọmentị Naịjirịa" nke emere maka Revenue Mobilization, Allocation and Fiscal Commission Abuja n'afọ 1997. n'afọ 2000, ọ ghọrọ onye isi ndụmọdụ na Mahadum ABUCONS Ahmadu Bello na ọmụmụ ihe gbasara "Fiscal Responsibility and Revenue Allocation in Nigeria" nke e mere maka Revenue Mobilization, Allocation and Fiscal Commission na Abuja. N'afọ 2001, ọ bụ onye isi oche, Kọmitii Nkà na ụzụ na National Trade Policy. Federal Ministry of Commerce Abuja 2001.[2]

Mgbe ndị ahụ bụ ndị otu dị iche iche ruo mgbe ọ ghọrọ onye otu Technical Review Team na 2008 Federal Budget Proposal and Resource Person na PARP Workshop nke bụ maka ndị otu National Assembly. [2] bụ onye otu Technical Review Team na 2009 Federal Budget Proposal and Resource Person na PARP Workshop maka ndị otu National Assembly.

Ọ nọ ugbu a na Onye isi oche nke Kọmitii Nkà na ụzụ nke Expanded Focal Group on Trade Matters, Federal Ministry of Commerce and Industry Abuja.

Ọ bụ onye otu Macroeconomic Work Group nke Vision 20-2020 National Planning Commission 2009. Ọ bụ onye otu kọmitii na nkwadebe nke Nigeria Vision 20:2020 1st Implementation Plan (2010-2013). [2]

Ahụmahụ nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye nhazi ọzụzụ, Ngalaba Nnyocha Iwu nke Federal Ministry of Industry, Ibadan n'ime afọ 1990 ruo 1992. Ọ ghọrọ onye isi ntọala, Institute for Development Research, Ahmadu Bello University, Zaria na 1998 ruo 2003. N'ime afọ 2002 ruo 2003, ọ bụ onye nduzi nke Independent Policy Group (IPG) Policy Think Tank nke Onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria. Ọ bụ onye ndụmọdụ pụrụ iche (Economic and Social Affairs) nye onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria n'ọfịs nke osote onye isi ala Federal Republic of Niger . [2]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

O nwere nsọpụrụ abụọ n'aha ya, nke mbụ bụ Afgrad Fellow African American Institute 1975 na 1976 na nke abụọ; Fellow of the Nigerian Economic Society (FNES) 2007.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. :::: VICE-CHANCELLOR :: Veritas University Abuja ::::. www.veritas.edu.ng. Retrieved on 2018-04-27.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 :::: VICE-CHANCELLOR :: Veritas University Abuja ::::. www.veritas.edu.ng. Retrieved on 2018-04-27.