Mitu Khurana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mitu Khurana
DiedÀtụ:Death date
NationalityIndian
OccupationPediatrician
Known forActivist against sex-selective abortion of females and taking legal action against ex-husband and family
FamilyRaeka Khurana (daughter), Riddhi Khurana (daughter), Kamlesh Khosla (mother), Dr. AC Khosla (father)

Mitu Khurana bụ dọkịta na-ahụ maka ụmụaka ndị si ná mba Delhi, India. Ọ bụ onye na-emegide igbu ụmụ nwanyị na India. Ikpe ya bu ihe ama ama mgbe o mere ihe n'ụlọ megide di ya na ezinụlọ ya na ebubo nke ime ultrasound iji kpughee mmekọahụ nke ụmụ ha na-enweghị nkwenye ya, na-amanye ya iwepu afọ ime ụmụ ha nwanyị abụọ ozugbo amatara maka mmekọahụ, na ime ihe ike n'ụlọ mgbe ọ jụrụ ịtụle ite ime na-ahọrọ mmekọahụ.

Akomndu ya[dezie | dezie ebe o si]

Khurana malitere ịbanye na mgbasa ozi mgbe ọ malitere ikpe ikpe megide di mbụ ya na ezinụlọ ya na afo 2008[1][2][3]

Khurana kwuru na mmekọahụ nke ụmụ ya na di ya n'oge ahụ bụ Kamal Khurana kpebisiri ike na-enweghị nkwenye ya. Na Jenụwarị 2005, di ya na ezinụlọ ya kpọgara Khurana n'ụlọ ọgwụ Jaipur Golden dị na Delhi maka afọ mgbu. N'ebe ahụ, di ya na ezinụlọ ya na-arụkọ ọrụ na ndị ọrụ ụlọ ọgwụ iji hazie ultrasound na-enweghị nkwenye ya. E mechara jiri ihe ọmụma ahụ mee ihe megide ya iji manye ya ka ọ wepụ afọ ime na-ahọrọ mmekọahụ megide ọchịchọ ya.

Mgbe nleta ụlọ ọgwụ gasịrị, di ya na ezinụlọ ya malitere ịmanye ya ka ọ chọọ ite ime. "Ha ekwughi ihe ọ bụla nye m, mana mgbe nke ahụ gasịrị, o doro anya na di m na ndị ọgọ m maara na m na-amụ ụmụ nwanyị", ka Khurana kwuru. "Mgbe nke ahụ gasịrị, ha malitere ịmanye m ka e gbuo ma ọ dịkarịa ala otu n'ime ha. Ha gwara m na anyị enweghị ike ịzụlite ụmụ nwanyị abụọ, anyị agaghị enwe ike ịlụ ha. "[4] Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ, di ya na ndị mụrụ ya megburu ya n'ụlọ. N'otu oge n'oge ọ dị ime, di ya chụpụrụ ya site na steepụ iji mee ka ọ tụfuo ime. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kpọchiri ya n'ime ụlọ na-enweghị ọgwụ ma ọ bụ nri, ebe ọ dara mbà n'obi.[5]

N'ikpeazụ, Khurana gbalahuru dị ya na ezinụlọ ya, wee laghachi na nke nke nne na nna ya. O mechara mụọ ụmụ ejima ya ọnwa abụọ tupu oge eruo.[6]

pụtara na ihe ngosi It's a Girl okwu nke kachasị njọ no na uwa


.[7]

Khurana nwụrụ na Machị 2020 mgbe nsogbu nke ịwa ahụ obi gasịrị.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Khare (8 October 2015). India activist to fight sex determination ruling. bbc.com. BBC Online. Retrieved on 22 March 2019.
  2. Saini (2017). "2. Females get sicker but males die quicker", Inferior: How Science Got Women Wrong and the New Research That's Rewriting the Story (in en). Beacon Press. ISBN 978-0-8070-7170-0. 
  3. Nanda (2022). "7. Selective abortion and reproductive rights: a syncretic feminist approach", in Kannabiran: Routledge Readings on Law, Development and Legal Pluralism: Ecology, Families, Governance (in en). Abingdon, Oxon: Taylor & Francis, 173–174. ISBN 978-1-03-226928-3. 
  4. Chamberlain (23 November 2008). Where a baby girl is a mother's awful shame. theguardian.com. Guardian News & Media Limited. Retrieved on 22 March 2019.
  5. Morrison (11 August 2013). 'My husband tried to force me to abort my twin girls': Doctor's charge inflames India's fight for gender equality (en). independent.co.uk. The Independent. Archived from the original on 15 May 2022. Retrieved on 22 March 2019.
  6. Izri. ""It's a Girl" documentary explores gendercide in China and India | The Star", The Toronto Star, Toronto Star Newspapers Ltd., 14 November 2012. Retrieved on 22 March 2019. (in en)
  7. Kalantry (2017). "3. The policy of sex-selective abortion laws in the United States", Women's Human Rights and Migration: Sex-Selective Abortion Laws in the United States and India (in en). Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 81–82. ISBN 978-0-8122-9420-0. 

Njikọ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]