Mmekọrịta Ijipt na Gris

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mmekọrịta Ijipt na Gris
bilateral relation
mba/obodoGreece, Egypt Dezie

Mmekọrịta Egypt-Greece na-ezo aka na mmekọrịta abụọ dị n'etiti Egypt na Greece. N'ihi njikọ ọdịbendị na akụkọ ihe mere eme siri ike n'etiti mba abụọ ahụ, Ijipt na Gris taa nwere mmekọrịta enyi na enyi.[1] E guzobere mmekọrịta mmekọrịta nke oge a n'etiti mba abụọ ahụ mgbe Gris nwetara nnwere onwe ya na 1830, a na-ewerekwa ya taa dị ka nke ọma.[2] Mba abụọ ahụ bụ ndị otu na ndị mmekọ n'ọtụtụ òtù mba ụwa dịka UN, IMF, OSCE, na Union for the Mediterranean.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Alexander Onye Ukwu dị ka Fero na-ekpegara chi Ijipt Amun ekpere

N'ihi njikọ ọdịbendị na akụkọ ihe mere eme siri ike n'etiti mba abụọ ahụ, site n'oge ochie ruo n'oge a, ọkachasị kemgbe eze Masedonia Alexander Onye Ukwu kere obodo Alexandria, n'ụsọ oké osimiri Mediterenian nke ọwụwa anyanwụ na ihe nketa bara ọgaranya mere ka njikọ dị n'etiti obodo abụọ ahụ sikwuo ike, na mgbakwunye na usoro ndị eze Ptolemaic nke chịrị Ijipt ruo afọ 275, Ijipt na Gris taa nwere mmekọrịta dị mma ma na-atụle ibe ha n'ụzọ enyi.[3] Ijipt nwekwara obodo ndị Gris, nke ka ukwuu dị n'Aleksandria, nke bụ obodo nke abụọ kachasị ukwuu n'Ijipt taa yana oche nke Greek Orthodox Patriarchate nke Alexandria.

N'afọ 1825, n'oge Agha Nnwere Onwe nke Gris, Ibrahim Pasha nke Ijipt bịara nyere ndị Ottoman aka ma ọ bụ Agha Navarino na njem Morea manyere ya ịlaghachi azụ. Mgbe 1830, mmekọrịta dị n'etiti mba abụọ ahụ ka mma. N'oge ịrị elu nke Pan-Arab nationalism na mba nke ọtụtụ ụlọ ọrụ na 1961 na 1963 site na Gamal Abdel Nasser, ọtụtụ n'ime ndị Gris si Egypt kwaga mba ndị ọzọ, dị ka United States, Canada, South Africa na Australia.

A na-akọwa mmekọrịta ugbu a dị ka atụmatụ ma na-etolite n'akụkụ niile, yana ọtụtụ nkwekọrịta azụmahịa, njem nleta, akụ na ụba na nchekwa nke gọọmentị na ndị isi steeti bịanyere aka na nzukọ ha.[4][3] Gris bụ, taa, onye nke isii kachasị etinye ego na mba ọzọ na Egypt.[5][6]

N'afọ 2019, ndị ọkà mmụta ihe ochie kọrọ na n'ime nnukwu ili abụọ dị na Pylos, ha chọtara ihe, gụnyere ihe nkedo ọla edo nke na-egosi isi nke chi nwanyị Ijipt Hathor, nke na-enye na Pylus, nwere njikọ azụmahịa, nke a na-amaghị na mbụ, na Ijipt na Near East gburugburu 1500 BC.[7]

Imekọ Ihe Ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

Steeti abụọ ahụ na-arụkọ ọrụ ọnụ n'ihe gbasara azụmahịa, ụgbọ mmiri, ike, ọdịbendị na njem nleta, ebe Gris bụ nke anọ kachasị etinye ego na Europe na Egypt, ebe ihe karịrị ụlọ ọrụ ndị Gris 208 na-arụsi ọrụ ike n'ahịa Ijipt, ebe Egypt bụ onye nke isii kachasị azụmaahịa na Gris.[8]

Nzukọ atọ[dezie | dezie ebe o si]

Gris na Ijipt na-enwe nzukọ atọ kwa afọ tinyere Saịprọs, n'ime usoro mmekọrịta atọ nke mba Mediterenian atọ kwekọrịtara na 2014. Nzukọ ndị a na-ezube ịkwalite imekọ ihe ọnụ n'etiti mba atọ ahụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha, nchekwa, azụmahịa, akụ na ụba, ike, gas, ọkụ eletrik, njem nleta, njem, ọrụ ugbo na gburugburu ebe obibi, yana ịgbaso ọrụ ndị a na'ime usoro imekọ ọrụ. Ọ, kwa, na-achọ ịkwalite mmekọrịta dị iche iche n'etiti mba atọ ahụ. Ka ọ na-erule 2021, e mere nzukọ atọ dị otú ahụ 9 na nke kachasị ọhụrụ na Athens.[9]

Nzukọ ndị a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ atọ mbụ na Cairo[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Ijipt Abdel Fattah el-Sisi, Onye isi ala Saịprọs Nicos Anastasiades, na Praịm Minista Gris Antonis Samaras nwere nzukọ atọ na Cairo na 8 Nọvemba 2014, ebe ndị isi mba atọ ahụ na-edozi nsogbu ndị na-aga n'ihu na mpaghara Middle East na East Mediterranean Sea, ndị isi ọchịchị atọ kwekọrịtara ime ka mmekọrịta dị n'etiti mba atọ ahụ n'ihe gbasara akụ na ụba, nchekwa, njem nleta na ike, yana ịkọwa ókèala mmiri na EEZ na Oké Osimiri Mediterenian.[10]

Na Cairo Summit, gọọmentị Gris na Saịprọs katọrọ mwakpo ndị na-eyi ọha egwu na mpaghara Ijipt na Ugwu Sinai, gosipụtara nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị nye gọọmentị Ijipt, ma kwekọrịta na nkwado ibe n'etiti mba atọ ahụ na òtù na nzukọ mba ụwa, na Gris na Saụprọs na-akwado ọnọdụ Ijipt na European Union.

El-Sisi, Anastasiades na Samaras kwetara na ha ga-agbakwu mbọ itinye ego na mba ọzọ na akụ na ụba na akụrụngwa Ijipt, nke nnupụisi nke Arab Spring tara ahụhụ, na isonye na 2015 Cairo Economic Conference.[11]

Nzukọ nke abụọ nke atọ na Nicosia[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe na-erughị ọkara afọ kemgbe Nzukọ atọ mbụ, e mere Nzukọ ọhụrụ dị elu na Nicosia, na 29 Eprel 2015, n'etiti ndị isi gọọmentị Saịprọs, Ijipt na Gris. Na Nzukọ Nicosia, onye isi ala Saịprọs Nicos Anastasiades, onye isi oche Ijipt Abdel Fattah el-Sisi na Praịm Minista Gris Alexis Tsipras, kwupụtara ọchịchọ maka ịkwalite mmekọrịta dị n'etiti mba atọ ahụ, ma kwekọrịta na mmekọrịta ọzọ n'ihe gbasara òtù mba ụwa, yana n'etiti obodo atọ ahụ. Otu n'ime ihe ndị a tụlere bụ mmepe nke ebe nchekwa hydrocarbon n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Mediterenian, n'akụkụ ókèala mmiri n'etiti mba abụọ ahụ na mpaghara akụ na ụba ha pụrụ iche.[12][13][14]

Nleta dị elu[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala na Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ bụ Evangelos Venizelos gara Ijipt nleta n'ụbọchị nke ise n'ọnwa Septemba n'afọ 2014, na mgbalị iji mee ka mmekọrịta dị n'etiti mba abụọ ahụ sikwuo ike. Na Cairo, Venizelos zutere ndị ọrụ gọọmentị ma kwurịta okwu dị iche iche gbasara ọdịmma onwe onye, dị ka itinye ego mba ọzọ na mba ahụ, azụmahịa, na nkekọrịta echiche banyere ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Middle East, nke na-emetụta ma na-emetụ mba abụọ ahụ (Mediterranean), yana ịhazi okwu gbasara ọdịmma ibe dịka ịkọwa ókèala EEZ n'etiti mba abụọ ahụ, na ịkwalite mmekọrịta dị n'etiti gọọmentị abụọ ahụ na nzukọ mba ụwa.[15]

Onye isi ala nke Gris, Prokopis Pavlopoulos, gara nleta gọọmentị na Ijipt na 24 Eprel 2015, na mgbalị iji mee ka mmekọrịta Gris na Ijipt sie ike, na ime ka mmekọrịta dị n'etiti gọọmentị nke mba abụọ ahụ sie ike, ma dozie ihe gbasara ọdịmma ibe ya, dị ka ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Middle East na mbata iwu na-akwadoghị nke metụtara mba abụọ ahụ (Mediterranean), yana ịkọwa ókèala mmiri dị n'ime mba abụọ ahụ.[16][17]

Ọrụ ndị nnọchi anya mba ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Ebe nnọchi anya Ijipt na Atens
  • Ijipt nwere ụlọ ọrụ nnọchiteanya na Atens na onye nnọchiteanya-ọchịchị na Thessaloniki.
  • Gris nwere ụlọ ọrụ nnọchiteanya na Cairo na onye nnọchiteanya-ọchịchị na Alexandria.[18]

Nkwekọrịta ụgbọ mmiri 2020[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị isii n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Egypt na Greece bịanyere aka na nkwekọrịta maka mpaghara akụ na ụba pụrụ iche (EEZ) nke mba abụọ ahụ. Isi ihe mere mba ndị ahụ ji kpebie ịbịanye aka na nkwekọrịta ahụ bụ ịkagbu nkwekọrịta ụgbọ mmiri nke mba ụwa na nke a katọrọ nke ukwuu na Libya (GNA) - Turkey kamakwa iji belata esemokwu na Eastern Medditerenean. Turkey meghachiri omume ngwa ngwa na nkwekọrịta abụọ ahụ, site n'ịkpọ ya 'enweghị' n'ihi na ọ na-emegide nkwekọrịta nke Turkey na GNA nke Libya bịanyere aka. Nkwekọrịta ahụ mere ka mmekọrịta Egypt na Gris sie ike, ihe ndị praịm minista abụọ ahụ kwuru.[19][20] N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ, ndị omeiwu Gris kwadoro nkwekọrịta ụgbọ mmiri na Ijipt.[21] Ka oge na-aga, Ngalaba UN maka Ihe Ndị Dị n'Oké Osimiri na Iwu Oké Osimiri bipụtara nkwekọrịta ahụ.[22]

Usoro mmekorita ndị agha nke 2021[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Eprel 2021, Gris, Saịprọs na Ijipt bịanyere aka na mmemme mmekọrịta agha atọ, iji melite ma melite mmekọrịta agha n'etiti mba ndị a.[23]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị Gris nọ n'Ijipt

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Egypt - Solidarity to Greece for the difficult conditions due to wildfires (original: Αίγυπτος – Αλληλεγγύη στην Ελλάδα για τις δύσκολες συνθήκες με τις πυρκαγιές). in.gr (5 August 2021). Retrieved on 5 August 2021. “"Egyptian Foreign Ministry spokesman Ahmed Hafez said in a statement that Egyptian Foreign Minister Sameh Shoukry reaffirmed the strong and historic ties between the two peoples and their everlasting solidarity."”
  2. Egypt, Cyprus, Greece leaders talk EU, Turkey, Palestine. Retrieved on 8 April 2016.
  3. 3.0 3.1 Egypt, Greece, Cyprus: Model for successful international cooperation. Egypt Today (21 November 2017). Retrieved on 4 February 2022.
  4. FMs of Egypt, Greece, Cyprus, France hail deep relations between their countries. Egypt Today (19 November 2021). Retrieved on 4 February 2022.
  5. News Analysis: Egypt, Cyprus and Greece vow to expand cooperation at summit - Xinhua - English.news.cn. Archived from the original on November 11, 2014. Retrieved on 8 April 2016.
  6. Saturday 08-11-2014 11:57 AM. Aswat Masriya - Sisi meets Greek PM ahead of Cairo tripartite summit. En.aswatmasriya.com. Retrieved on 2016-10-20.
  7. Wade. "Tombs at Ancient Greek Site Were Gold-Lined Chambers", The New York Times, December 17, 2019.
  8. Kerry Kolasa-Sikiaridi (3 August 2016). Greece's Ambassador to Egypt: 'Greece Is the Fourth Largest European Investor in Egypt' | News from Greeks in Africa, Asia, and South America. World.greekreporter.com. Retrieved on 2016-10-20.
  9. The 9th Tripartite Summit between Egypt, Greece and Cyprus in Athens. sis.gov.eg (19 October 2019). Retrieved on 29 November 2022.
  10. Greece, Cyprus to represent Egypt's interests in EU. dailynewsegypt.com (November 8, 2014). Retrieved on 8 April 2016.
  11. Egypt, Greece, Greek Cyprus pledge to boost cooperation - Cyprus - Worldbulletin News. World Bulletin. Retrieved on 8 April 2016.
  12. Sisi, Greek, Cypriot leaders to hold tripartite summit in Nicosia. Cairo Post. Retrieved on 8 April 2016.
  13. Wednesday 29-04-2015 01:03 PM (2015-04-29). Aswat Masriya - Sisi holds summit with Cypriot counterpart in Nicosia. En.aswatmasriya.com. Retrieved on 2016-10-20.
  14. CyprusNewsReport.Com. Archived from the original on 27 May 2015. Retrieved on 8 April 2016.
  15. TO BHMA International (5 September 2013). Venizelos to visit Egypt. TO BHMA International. Retrieved on 8 April 2016.
  16. A. Makris (24 April 2015). President Pavlopoulos meets Egyptian counterpart - GreekReporter.com. Retrieved on 8 April 2016.
  17. Greek President praises cooperation between Greece, Egypt and Cyprus - ABNA-SE - the Association of the Balkan News Agencies – Southeast Europe. Archived from the original on 2015-05-27. Retrieved on 2015-05-27.
  18. Embassy of Greece in Cairo
  19. Egypt and Greece sign agreement on exclusive economic zone, Egyptian FM says | Kathimerini. www.ekathimerini.com.
  20. Τουρκικό ΥΠΕΞ: Ανύπαρκτη η συμφωνία Ελλάδας-Αιγύπτου (August 6, 2020).
  21. Greek parliament ratifies maritime accord with Egypt. Reuters (27 August 2020).
  22. Agreement between the Government of the Hellenic Republic and the Government of the Arab Republic of Egypt on the delimitation of the exclusive economic zone between the two countries. un.org (24 December 2020).
  23. Greece, Cyprus and Egypt Sign Trilateral Military Cooperation Program for 2021. The National Herald (7 April 2021). Archived from the original on 1 May 2021. Retrieved on 17 June 2023.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]