Mmetụta mberede gburugburu ebe obibi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

A kọwapụtara ihe mberede gburugburu ebe obibi dị ka "ọdachi ma ọ bụ ihe mberede mmalite mberede sitere na ihe okike, teknụzụ ma ọ bụ ihe mmadụ kpatara, ma ọ bụ ngwakọta nke ihe ndị a, nke na-ebute ma ọ bụ na-eyi egwu ịkpata nnukwu mmebi gburugburu ebe obibi yana mfu nke ndụ mmadụ na ihe onwunwe. " (UNEP/GC.22/INF/5, 13 Nọvemba 2002.)

Na-esochi ọdachi ma ọ bụ esemokwu, ihe mberede gburugburu ebe obibi nwere ike ime mgbe ahụike na ibi ndụ ndị mmadụ nọ n'ihe egwu n'ihi mwepụta nke ihe ndị dị ize ndụ na ndị na-emerụ ahụ, ma ọ bụ n'ihi mmebi dị ukwuu na gburugburu ebe obibi. Ọmụmaatụ gụnyere ọkụ, mwụfu mmanụ, ihe mberede kemịkalụ, mkpofu nsị na mmetọ mmiri dị n'ime ala.

Ihe ize ndụ gburugburu ebe obibi nwere ike ịdị nnukwu ma na-eyi ndụ egwu. Dị ka International Disaster Database (EM-DAT), n'etiti 2003 na 2013, e nwere 380 ulo oru ihe mberede kọrọ, na-emetụta 207 668 ndị mmadụ na butere ihe karịrị US $22 nde na ọnwụ. Mgbanwe ihu igwe na-enwe mmetụta a na-enwetụbeghị ụdị ya na ọdachi ndị na-emere onwe ha na ihe ize ndụ metụtara ihe mberede gburugburu ebe obibi. Site na mgbanwe ihu igwe na-agbatịlarị usoro enyemaka ọdachi, ihe mberede metụtara ihu igwe ga-eme n'ọdịnihu ga-ebute mmụba na ọnụ ahịa enyemaka maka enyemaka.

Ihe gbara ya gburugburu[dezie | dezie ebe o si]

Ọdachi niile nwere mmetụta ụfọdụ na gburugburu ebe obibi.

Ụfọdụ n'ime ndị a nwere ike ịbụ ihe na-eyi ndụ egwu ozugbo - dịka ọmụmaatụ, mgbe ala ọma jijiji mebiri ụlọ ọrụ mmepụta ihe, nke na-ewepụta ihe ndị dị ize ndụ. N'ọnọdụ ndị dị otú ahụ, ihe ndị a a na-akpọ 'mmetụta nke abụọ' nwere ike ịkpata mmebi dị ka ihe mbụ kpatara ya.

Dịka ọmụmaatụ, Typhoon Haiyan / Yolanda nke wakporo Philippines na Nọvemba 2013, kpatara nnukwu mbibi ma nwee nnukwu ọnwụ mmadụ mana ọ rụpụtakwara ihe dị ka lita 800,000 nke mmanụ dị arọ, mgbe ụgbọ mmiri ọkụ na-agba n'ọdụ ụgbọ mmiri na Estancia, mpaghara Iloilo, n'elu oké ifufe ahụ.

Ọdachi nwekwara ike inwe mmetụta na-adịte aka. Dịka ọmụmaatụ, ọdachi ndị na-emere onwe ha nwere ike ịkpata nsogbu nchịkwa mkpofu ogologo oge ma ọ bụ mmebi gburugburu ebe obibi.

Nnukwu nzukọ mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ mberede gburugburu ebe obibi bụ nzukọ mba ụwa pụrụ iche nke na-eme ugboro abụọ nke na-ejikọta ndị njikwa ọdachi na ndị ọkachamara gburugburu ebe obibi site na gọọmentị, ụlọ ọrụ UN, ụlọ ọrụ, ụlọ akwụkwọ, NGO na ọha mmadụ iji melite mgbochi, nkwadebe, nzaghachi na ikike zuru oke maka ọnọdụ mberede gburugburu. Ọ na-enyekwa nduzi maka Joint UNEP / OCHA Environment Unit, nke na-enye odeakwụkwọ maka nzukọ ahụ. E nwere nzukọ kachasị ọhụrụ na Norway na June 2015. A ga-eme nzukọ ọzọ na Nairobi na June 2017.

Òtù ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

Mba Ndị Dị n'Otu[dezie | dezie ebe o si]

The Joint United Nations Environment Programme (UNEP) / Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) Environment Unit (JEU): Site na ijikọta nka teknụzụ UNEP na netwọk nzaghachi enyemaka nke OCHA, Joint UNEP / OCHA Environment Unit (JEU) na-akpali ma na-ahazi nzaghachi zuru oke maka ọnọdụ mberede gburugburu ebe obibi iji chebe ndụ, ndụ, gburugburu ebe obibi, usoro gburugburu ebe obibi na ọgbọ ndị ga-abịa n'ọdịnihu. Enwere ike iru JEU awa 24 / ụbọchị, ụbọchị asaa / izu, n'afọ niile ma na-arụ ọrụ na arịrịọ nke mba ndị metụtara. Mba ndị so na JEU nwere ike ịkpọ ya mgbe a na-enyo ihe ize ndụ gburugburu ebe obibi na ndụ n'ihi esemokwu, ọdachi ndị na-emere onwe ha na ihe mberede ụlọ ọrụ enyo.

JEU na-akwado Environmental Emergencies Centre (www.eecentre.org), ngwá ọrụ dị n'ịntanetị nke e mere iji nye ndị na-azaghachi mba otu ụlọ ahịa nke ozi niile metụtara nkwadebe, mgbochi na nzaghachi nke ọnọdụ mberede gburugburu ebe obibi. Ebe nrụọrụ weebụ: www.unocha/org/unep [nkwekọrịta nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide]; www.eecentre.org

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nchịkwa ọdachi
  • Mpụ gburugburu ebe obibi
  • Ọdachi gburugburu ebe obibi
  • Ọdachi Ndị Na-emere Onwe Ya
  • Nchịkwa ihe ize ndụ
  • UNISDR
  • Enweghị ike
  • Nzukọ Ụwa Maka Mbelata Ọdachi

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]