Mmiri UN

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
UN Water logo.png

Mmiri nke Mba Ndị Dị n'Otu (UN-Water) bụ usoro njikọ nke na-ahazi mbọ nke ụlọ ọrụ United Nations na òtù mba ụwa na-arụ ọrụ na mmiri na nsogbu ịdị ọcha.

"Ihe karịrị òtù UN 30 na-eme mmemme mmiri na ịdị ọcha, na-egosipụta eziokwu ahụ bụ na nsogbu mmiri na-agafe ebe niile UN lekwasịrị anya. Ọrụ UN-Water bụ ịhazi ka ezinụlọ UN 'na-enyefe dị ka otu' na nzaghachi maka ihe ịma aka metụtara mmiri.[1]

Ọtụtụ n'ime ọfịs ndị ahụ dị na Geneva, Switzerland.

Nsogbu[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri bụ isi nke mmepe na-adịgide adịgide ma dị oke mkpa maka mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, usoro okike dị mma na maka ndụ mmadụ n'onwe ya. Ecosystems gafee ụwa, ọkachasị ala mmiri, na-ebelata n'ihe gbasara ọrụ ha na-enye. N'etiti US $ 4.3 na US $ 20.2 puku ijeri kwa afọ nke ọrụ gburugburu ebe obibi furu efu n'etiti 1997 na 2011 n'ihi mgbanwe nke iji ala eme ihe.[2] Mmiri dị mkpa maka ibelata ibu arọ zuru ụwa ọnụ nke ọrịa na imeziwanye ahụike, ọdịmma na mmepụta nke ndị mmadụ. Taa, ijeri mmadụ 2.1 enweghị ike ịnweta ọrụ mmiri ọṅụṅụ a na-achịkwa n'enweghị nsogbu na ijeri mmadụ 4.5 enweghị ọrụ nhicha na-achịkọta n'enweghịenweghị nsogbu.[3]

Mmiri bụkwa isi nke ime mgbanwe ihu igwe, na-eje ozi dị ka njikọ dị mkpa n'etiti usoro ihu igwe, ọha mmadụ na gburugburu ebe obibi. Enweghị nchịkwa mmiri kwesịrị ekwesị, o yikarịrị ka a ga-enwe mmụba asọmpi maka mmiri n'etiti ngalaba na ịrị elu nke nsogbu mmiri nke ụdị dị iche iche, na-akpata ọnọdụ mberede n'ọtụtụ ngalaba na-adabere na mmiri. Ka ọ na-erule afọ 2025, a na-atụ anya na ijeri mmadụ 1.8 ga-ebi n'ọnọdụ mmiri na-adịghị mma, na ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke ndị bi n'ụwa nwere ike ịnọ n'ọnọdụ nsogbu mmiri.[4]

Ụwa nke mmiri na-ejikọta ya na ụwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na mmiri na-abụkarị isi ihe na-achịkwa ihe ize ndụ dịka ụnwụ nri, ịkwaga, ọrịa na-efe efe, enweghị nhata na ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Kemgbe afọ 1900, ihe karịrị nde mmadụ iri na otu anwụọla n'ihi ụkọ mmiri ozuzo na ihe karịrị ijeri mmadụ abụọ enweela nsogbu ụkọ mmiri, karịa ihe ọ bụla ọzọ nwere ihe ize ndụ.[5]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu UN-Water na ndị mmekọ na-enye ihe ọmụma banyere iwu mmiri na nke ịdị ọcha, nyochaa ma kọọ maka ọganihu, ma hazie mkpọsa zuru ụwa ọnụ abụọ kwa afọ na World Water Day na World Toilet Day.

Usoro iwu ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu UN-Water na ndị mmekọ enyerela aka itinye mmiri na ịdị ọcha n'ọtụtụ nkwekọrịta, dị ka 2030 Agenda for Sustainable Development (nke dugara na Sustainable Development Goals (SDGs)), 2015-2030 Sendai Framework for Disaster Risk Reduction, 2015 Addis Ababa Action Agenda on Financing for Development, na 2015 Paris Agreement n'ime UN Convention Framework on Climate Change.

Nlekọta na ịkọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Iji gboo mkpa nke 2030 Agenda, UN-Water malitere Integrated Monitoring Initiative maka SDG 6, na-ewulite ma na-agbasawanye ahụmịhe na nkuzi a mụtara n'oge MDG.[6]

Ụlọ ọrụ niile na-elekọta SDG 6 zuru ụwa ọnụ agbakọtawo n'okpuru atụmatụ ahụ, nke gụnyere ọrụ nke WHO / UNICEF Joint Monitoring Programme for Water Supply and Sanitation (JMP), atụmatụ GEMI na UN-Water Global Analysis and Assessment of Sanitation and Drinking-Water (GLAAS).[7][8]

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

  Kwa afọ, UN-Water na-ahazi emume mba ụwa nke United Nations na mmiri dị ọcha na ịdị ọcha: Ụbọchị Mmiri Ụwa na Ụbọchị Ụlọ Mposi Ụwa. Dabere na isiokwu UN nke mkpọsa ahụ, otu ma ọ bụ karịa ndị UN-Water Members na Partners na-eduzi ha. N'ụbọchị mmiri ụwa, UN-Water wepụtara World Water Development Report na-elekwasị anya n'otu isiokwu ahụ dị ka mkpọsa ahụ.

Ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu na ndị mmekọ[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ UN, mmemme na ego nwere ikike metụtara mmiri bụ ndị otu UN-Water.[9] Ndị mmekọ bụ òtù mba ụwa, òtù ndị ọkachamara, òtù ma ọ bụ òtù ndị ọzọ na-etinye aka na mmiri ma nwee ikike na njikere inye aka n'ụzọ doro anya na ọrụ UN-Water.[10]

Ndị isi mmemme[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi mmemme UN-Water bụ ndị nnọchi anya ndị otu UN-Wator na UN-Watar. Ha na-enye ọchịchị na ntụziaka atụmatụ. N'ozuzu, ha mejupụtara òtù kachasị elu na-eme mkpebi nke UN-Water.

Onye isi oche, osote onye isi oche, odeakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahọpụta Onye isi oche nke UN-Water n'etiti ndị isi UN, mgbe mkparịta ụka na UN System Chief Executives Board for Coordination. A na-ahọpụta osote onye isi oche nke UN-Water n'etiti ndị isi mmemme UN-Watar. Onye isi mmemme UN DESA na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ nke UN-Water ex-officio.

Ndepụta nke oche UN-Water[dezie | dezie ebe o si]

# Foto Aha ya



Mba Ọ malitere ọrụ Ọfịs aka ekpe
6 Gilbert Houngbo



 Togo 2017 Ugbu a
5 Guy Ryder



 United Kingdom 2016 2017
4 Michel Jarraud



 France 2012 2016
3 Zafar Adeel



 Pakistan 2010 2012
2 Pasquale Steduto



 Italy 2007 2010
1 Jamie Bartram



 United Kingdom 2004 2007

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

1977: Òtù UN Intersecretariat Group for Water Resources na-ahazi ọrụ UN na mmiri ma nwee odeakwụkwọ mmadụ atọ na Ngalaba UN nke Economic and Social Affairs (UN-DESA) bu ya ụzọ na New York.

1992: A na-etinye otu ahụ n'ime Kọmitii Nhazi Nchịkwa nke UN (ACC) na Akụ na Mmiri, nke na-arụ ọrụ ọtụtụ afọ tupu a gbasaa ya. Ndị otu ahụ gara n'ihu na-ezukọ n'ụzọ na-abụghị nke ha iji gaa n'ihu soro na-arụkọ ọrụ maka nsogbu mmiri.

1993: Nzukọ Ezumezu nke UN họpụtara 22 Machị dị ka Ụbọchị Mmiri Ụwa.

2003: E guzobere UN-Water, nke onye nọchiri ACC kwadoro: UN System Chief Executives Board for Coordination.[11]

2005-2015: UN-Water na-ahazi 'Mmiri maka Ndụ' International Decade for Action, na-agwụ na Sanitation Drive ruo 2015, mkpọsa iji zute 2000-2015 Millennium Development Goals' na-achọ ịdị ọcha ma kwụsị nsị.

2012: A malitere Key Water Indicator Portal, nke nchekwa data nke nwere data sitere na ọtụtụ ụlọ ọrụ UN kwadoro.

2013: Nzukọ Ezumezu nke UN họpụtara 19 Nọvemba dị ka Ụbọchị Ụlọ Mposi Ụwa.

2014: UN-Water na-amalite atụmatụ 2014-2020 iji kwado 2030 Agenda.[12]

2015: A malitere atụmatụ mmepe na-adịgide adịgide nke 2030 Agenda na ebumnuche a raara nye na mmiri na ịdị ọcha ka Nzukọ Ezumezu nke UN nabatara site na ntinye sitere na Ngalaba ndụmọdụ teknụzụ UN-Water.[13]

2016: A malitere atụmatụ Nlekọta Mmiri Jikọtara na ebumnuche nke ịkọ akụkọ banyere ọganihu na mmiri na ịdị ọcha n'ụzọ kwekọrọ ekwekọ na nke a haziri ahazi.[14]

2017: "Ihe mere Mmiri Mfu" bụ isiokwu nke Ụbọchị Mmiri Ụwa nke 2017 na-ekwusi ike na mkpa ọ dị ịghara ịla mmiri n'iyi, yana atụmatụ iwu ọhụrụ gbasara mmiri mkpofu.[15][16]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. About United Nations Water. United Nations Water. UN (2018). Retrieved on 2018-02-18.
  2. "Nature | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  3. "WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme for Water Supply, Sanitation and Hygiene (JMP) | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  4. "World WaterDevelopment Report 2012| UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  5. "FAO Drought| UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  6. "Integrated Monitoring Guide for SDG 6 - AR, CH, EN, FR, RU, SP | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  7. "SDG 6 indicators and the tiering system | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  8. UN-Water Global Analysis and Assessment of Sanitation and Drinking-Water (GLAAS) Archives | UN-Water (en-US). UN-Water. Retrieved on 2017-07-14.
  9. UN-Water Members | UN-Water (en-US). UN-Water. Retrieved on 2017-07-14.
  10. UN-Water Partners | UN-Water (en-US). UN-Water. Retrieved on 2017-07-14.
  11. Home | United Nations System Chief Executives Board for Coordination (en). www.unsystem.org. Retrieved on 2017-07-14.
  12. "UN-Water Strategy 2014-2020 | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  13. "Executive Summary: A Post-2015 Global Goal for Water (EN, FR, SP) | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  14. "Monitoring Water and Sanitation in the 2030 Agenda for Sustainable Development – An introduction EN, FR, SP | UN-Water", UN-Water. Retrieved on 2017-07-14. (in en-US)
  15. WHO | World Water Day 2017: Why waste water. WHO. Archived from the original on February 12, 2017. Retrieved on 2019-10-24.
  16. THEME (en-US). World Water Day Official. Archived from the original on 2019-10-24. Retrieved on 2019-10-24.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]