Ndepụta nke ụdị ọrịa kansa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox medical condition (new)Ihe na-esonụ bụ ndepụta nke ụdị ọrịa kansa. ọrịa kansa bụ otu ọrịa na-emetụta mmụba na-adịghị mma n'ọnụ ọgụgụ mkpụrụ ndụ, nke nwere ike ịwakpo ma ọ bụ gbasaa n'akụkụ ndị ọzọ nke ahụ. [1] bụghị akpụ niile ma ọ bụ ụyọkọ nwere ọrịa kansa; a naghị ekewapụta akpụ ndị na-adịghị emerụ ahụ dị ka ọrịa kansa n'ihi na ha anaghị agbasa n'akụkụ ndị ọzọ nke ahụ. nwere ihe karịrị 100 ọrịa kansa dị iche iche a maara nke na-emetụta ụmụ mmadụ. [1] Enwere ihe karịrị 100 ọrịa cancer dị iche iche a ma ama na-emetụta mmadụ.[1]

A na-akọwakarị ọrịa kansa site na akụkụ ahụ ha malitere. Otú ọ dị, akụkụ ụfọdụ nke ahụ nwere ọtụtụ ụdị anụ ahụ, yabụ maka izi ezi ka ukwuu, a na-ekewapụkwa ọrịa kansa site na ụdị mkpụrụ ndu nke mkpụrụ ndụ akpụ ahụ sitere na ya. Ụdị ndị a gụnyere:

  • Carcinoma: Ọrịa kansa sitere na mkpụrụ ndụ epithelial. Ìgwè a gụnyere ọtụtụ ọrịa kansa a na-ahụkarị na-eme na ndị okenye. Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrịa kansa niile na-amalite na ara, prostate, akpa ume, pancreas, na eriri afọ bụ carcinomas.
  • Sarcoma: Ọrịa kansa na-esite na anụ ahụ njikọ (ya bụ, ọkpụkpụ, cartilage, abụba, akwara), nke ọ bụla na-esikwa na mkpụrụ ndụ sitere na mkpụrụ ndụ mesenchymal n'èzí ụmị ọkpụkpụ.
  • Lymphoma na leukemia: Ụdị ọrịa kansa abụọ a sitere na mkpụrụ ndụ na-eto eto nke sitere na ụmị ọkpụkpụ, a na-ezube ya iji kewaa ma tolite n'ụzọ zuru oke n'ime ihe ndị dị mma nke usoro ahụ ji alụso ọrịa ọgụ na ọbara, n'otu n'otu. Nnukwu lymphoblastic leukemia ụdị ọrịa kansa a na-ahụkarị n'ime ụmụaka, na-akpata ~30% nke ikpe.[2] Otú ọ dị, ọtụtụ ndị okenye karịa ụmụaka na-enwe lymphoma na leukemia.
  • Ọrịa cancer sitere na mkpụrụ ndụ pluripotent, nke na-adịkarị na testicle ma ọ bụ Ovary (seminoma na dysgerminoma, n'otu n'otu).
  • Blastoma: Ọrịa kansa sitere na mkpụrụ ndụ "precursor" na-eto eto ma ọ bụ anụ ahụ embryo. Blastomas na-adịkarị n'ime ụmụaka (dịka Neuroblastoma, retinoblastoma), nephroblastoma, hepatoblastoma medulloblastoma.

A na-akpọkarị ọrịa kansa site na iji -carcinoma, -sarcoma ma ọ bụ -blastoma dị ka nsonaazụ, na okwu Latin ma ọ bụ Grik maka akụkụ ma ọ bụ anụ ahụ sitere na ya dị ka mgbọrọgwụ. Dịka ọmụmaatụ, ọrịa kansa a na-ahụkarị nke parenchyma imeju ("hepato-" = imeju), nke sitere na mkpụrụ ndụ epithelial ("carcinoma"), a ga-akpọ hepatocarcinoma, ebe a na-akpọ malignancy nke sitere na ụmụ irighiri ihe mbụ nke imeju hepatoblastoma. N'otu aka ahụ, a ga-akpọ ọrịa kansa sitere na mkpụrụ ndụ abụba ọjọọ liposarcoma.

Maka ọrịa kansa ụfọdụ a na-ahụkarị, a na-eji aha Bekee eme ihe. Dịka ọmụmaatụ, a na-akpọ ụdị Ọrịa kansa ara a na-ahụkarị ductal carcinoma nke ara.

A na-akpọkarị akpụ ndị na-adịghị mma (nke na-abụghị ọrịa kansa) site na iji -oma dị ka nsonaazụ na aha akụkụ ahụ dị ka mgbọrọgwụ. Dịka ọmụmaatụ, a na-akpọ akpụ na-adịghị emerụ ahụ nke mkpụrụ ndụ muscle na-adịghị mma leiomyoma (aha a na-ahụkarị nke akpụ a na-adịghị njọ na akpa nwa bụ Fiberroid). 'ụzọ na-agbagwoju anya, ụdị ọrịa kansa ụfọdụ na-eji -Noma suffix, ihe atụ gụnyere melanoma na seminoma.[3][4]

A na-akpọ ụdị ọrịa kansa ụfọdụ maka ogo na ọdịdị nke mkpụrụ ndụ n'okpuru microscope, dị ka nnukwu cell carcinoma, ọkpụkpụ cell carcinomas, na obere cell carcinomo.

Ọkpụkpụ na akwara sarcoma[dezie | dezie ebe o si]

  • Chondrosarcoma
  • Sarcoma nke Ewing
  • Histiocytoma na-emebi ihe nke ọkpụkpụ / osteosarcoma
  • Osteosarcoma
  • Rhabdomyosarcoma
  • Leiomyosarcoma
  • Myxosarcoma
  • Fibrocartilaginous mesenchymoma nke ọkpụkpụ

Ụbụrụ na usoro akwara[dezie | dezie ebe o si]

Obi[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa ara Kanca
  • Ọrịa ara na-egbu egbu
  • Invasive lobular carcinoma
  • Tubular carcinoma
  • Invasive cribriform carcinoma of the ara (also termed invasive cribriform carcinoma)
  • Medullary carcinoma
  • Ọrịa ara Kanca nke nwoke
  • Phyllodes tumor
  • Mammary secretory carcinoma
  • Papillary carcinomas of the breast

Usoro endocrine[dezie | dezie ebe o si]

  • Carcinoma nke Adrenocortical
  • Islet cell carcinoma (endocrine pancreas)
  • Ọrịa ọrịa endocrine neoplasia
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa kansa akpịrị na nkwonkwo
  • Pheochromocytoma
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa cancer nke mkpụrụ ndụ Merkel

Anya[dezie | dezie ebe o si]

  • Uveal melanoma
  • Retinoblastoma
  • Obere anya glioma

Mkpụrụ afọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa kansa afọ
  • Ọrịa kansa appendix
  • Cholangiocarcinoma
  • Carcinoid tumor, eriri afọ
  • Ọrịa kansa afọ mgbu
  • Ọrịa kansa abụọ
  • Ọrịa kansa na-esi n'ime imeju apụtaỌrịa kansa nke eriri afọ
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa kansa afọ
  • Ọrịa cancer nke eriri afọ
  • Gastrointestinal stromal tumor (GIST)
  • Ọrịa kansa imeju
  • Ọrịa kansa akpa ume, mkpụrụ ndụ agwaetiti
  • Ọrịa kansa eriri afọ
  • Ọrịa kansa eriri afọ

Mkpụrụ ndụ ihe nketa na ọgwụgwọ ụmụ nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa kansa
  • Ọrịa kansa akpa nwa
  • Ọrịa kansa endometrial
  • Ọrịa cancer nke mkpụrụ ndụ nje
  • Ọrịa kansa ovary
  • Ovarian epithelial cancer (elu epithelials-stromal tumor)
  • Ovarian germ cell tumor
  • Ọrịa kansa ọkpụkpụ
  • Ọrịa kansa akụrụ
  • Carcinoma nke mkpụrụ ndụ akụrụ
  • Ọkpụkpụ azụ na ureter, ọrịa kansa mkpụrụ ndụ na-agafe agafe*
  • Ọrịa kansa prostate
  • Ọrịa kansa testicular
  • Ọrịa cancer trophoblastic nke ime ime
  • Ureter na pelvis nke akụrụ,
  • ọrịa kansa mkpụrụ ndụ (urothelial carcinoma)
  • Ọrịa kansa úkwù
  • Uterine sarcoma
  • Ọrịa kansa akụkụ ahụ nwanyị
  • Ọrịa kansa vulvar
  • Ọrịa Wilms (nephroblastoma)

Isi na olu[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa kansa isi na olu
  • Ọrịa cancer nke akpịrị
  • Ọrịa kansa ọnụ
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Paranasal sinus na kansa imi
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Ọrịa kansa akpịrị

Ọbara na-emetụta ọbara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa leukemia biphenotypic siri ike
  • Eosinophilic leukemia siri ike
  • Ọrịa leukemia na-egbu egbu
  • Ọrịa leukemia siri ike
  • Ọrịa leukemia nke mkpụrụ ndụ dendritic myeloid siri ike
  • Ọrịa lymphoma metụtara ọrịa AIDS
  • Anaplastic large cell lymphoma
  • Angioimmunoblastic T-cell lymphoma
  • B-cell prolymphocytic leukemia
  • Ọrịa Burkitt's lymphoma
  • Ọrịa leukemia na-adịghị ala ala
  • Ọrịa leukemia na-adịghị ala ala
  • T-cell lymphoma akpụkpọ ahụ
  • Broad B-cell lymphoma
  • Follicular lymphoma
  • Ọrịa leukemia nke mkpụrụ ndụ ntutu
  • Hepatosplenic T-cell lymphoma
  • Ọrịa Hodgkin's lymphoma
  • Intravascular large B-cell lymphoma
  • Nnukwu granular lymphocytic leukemia
  • Lymphoplasmacytic lymphoma
  • Lymphomatoid granulomatosis
  • Mantle cell lymphoma
  • Mpaghara B-cell lymphoma
  • Ọrịa leukemia nke mkpụrụ ndụ n'ahụ
  • Mediastinal nnukwu B cell lymphoma
  • Multiple myeloma/plasma cell neoplasm
  • Ọrịa Myelodysplastic
  • Mucosa-associated lymphoid tissue lymphoma
  • Mycosis fungi
  • Mpaghara n'akụkụ nke eriri B cell lymphoma
  • Non-Hodgkin lymphoma
  • Onye na-ebute ọrịa leukemia B
  • Primary central nervous system lymphoma
  • Primary follicular lymphoma
  • Primary cutaneous immunocytoma
  • Primary effusion lymphoma
  • Plasmablastic lymphoma
  • Ọrịa Sézary
  • Mpaghara splenic marginal lymphoma
  • T-cell prolymphocytic leukemia

Akpụkpọ ahụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Basal cell carcinoma
  • Squamous cell carcinoma
  • Ọrịa kansa akpụkpọ ahụ
  • Akpụkpọ ahụ adnexal tumors (dịka carcinoma sebaceous)
  • Melanoma
  • Ọrịa cancer nke mkpụrụ ndụ Merkel
  • Keratoacanthoma
  • Sarcomas nke sitere na akpụkpọ ahụ (dịka dermatofibrosarcoma protuberans)
  • Lymphomas nke isi akpụkpọ ahụ (dịka mycosis fungoides)

Obi na iku ume[dezie | dezie ebe o si]

  • Adenocarcinoma nke akpa ume
  • Basaloid squamous cell akpa ume carcinoma
  • Adenoma bronchoal/carcinoids
  • Obere mkpụrụ ndụ kansa akpa ume
  • Mesothelioma
  • Ọrịa kansa akpa ume na-abụghị obere mkpụrụ ndụ
  • Carcinoma akpa ume na-abụghị obere mkpụrụ ndụ
  • Pleuropulmonary blastoma
  • Ọrịa kansa akpịrị
  • Thymoma na thymic carcinomacarcinoma thymic
  • Carcinoma squamous-cell nke akpa ume

Ihe metụtara HIV/AIDS[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrịa kansa metụtara ọrịa AIDS
  • Kaposi sarcoma

Unsorbed (ruo ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

  • Epithelioid hemangioendothelioma (EHE)
  • Desmoplastic obere akpụ
  • Liposarcoma

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta ọrịa
  • Ndepụta okwu metụtara ọrịa cancer

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  • [1]Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ọrịa Kansa
  1. 1.0 1.1 1.2 Defining Cancer. National Cancer Institute (17 September 2007). Retrieved on 10 June 2014.
  2. Varricchio, Claudette G. (2004). A cancer source book for nurses. Boston: Jones and Bartlett Publishers. ISBN 0-7637-3276-1. 
  3. American Cancer Society. What is Testicular Cancer. American Cancer Society. American Cancer Society. Retrieved on 5 July 2017.
  4. What is Testicular Cancer. American Cancer Society.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Medical resourcesÀtụ:Medicine