Neobalanocarpus

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Neobalanocarpus
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Neobalanocarpus
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/NeobalanocarpusNeobalanocarpus
Neobalanocarpus
Scientific classification Edit this classification
Kingdom: Plantae
Clade: Tracheophytes
Clade: Angiosperms
Clade: Eudicots
Clade: Rosids
Order: Malvales
Family: Dipterocarpaceae
Subfamily: Dipterocarpoideae
Genus: Neobalanocarpus



P.S.Ashton
Species:
N. heimii
Binomial name
Neobalanocarpus heimii



(King) P.S.Ashton

Neobalanocarpus bụ ụdị osisi dị n'ezinụlọ Dipterocarpaceae. Otu ụdị, Neobalanocarpus heimii, bụ osisi siri ike nke ebe okpomọkụ. Aha ndị a na-ahụkarị maka osisi ahụ na ngwaahịa osisi ya gụnyere chengal, chan ta khien, chi-ngamat, takian chan, na takian chantamaeo. Osisi ahụ na-eto karịa 60 m (197 ) n'ogologo. A na-ewere Chengal dị ka osisi nke mbụ (nke a na-ahazi dị ka osisi siri ike) nke Malaysia ma machibido mbupụ osisi iwu n'ihi ụkọ ya. A na-edepụta ụdị ahụ dị ka ndị nọ n'ihe ize ndụ na ndepụta IUCN Red.[1]

Nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Osisi Chengal, Peninsula Malaysia, 2005

Neobalanocarpus heimii bụ ihe a na-ahụkarị na Malay Peninsula ma na-eto n'okpuru ọnọdụ dịgasị iche iche nke ala na ọdịdị ala na Peninsular Malaysia (na ndịda Thailand) site na ala dị larịị ruo ugwu, mana o yiri ka ọ na-eto nke ọma na ala na-agbagharị agbagharị nke nwere ala ájá. Lee Anụ Ọhịa nke Malaysia.[2] Ọ na-adịghịzi na Singapore, ma eleghị anya na-adịghị na Thailand.[3][4]

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Neobalanocarpus heimii nwere ike itolite ka ọ bụrụ nnukwu osisi karịrị mita 60 n'ogologo, nwere ogwe kwụ ọtọ, na-enweghị alaka, nke dị sentimita 90 n'obosara, yana nkwado doro anya. A na-ahazi akwụkwọ ya dị mfe, nke nwere akpụkpọ anụ n'ụzọ na-agbanwe agbanwe, ma bụrụkwa elliptical na lanceolate, n'etiti 7 na 17 cm n'ogologo, na 2.5 na 5 cm n'obosara.[4]

A na-ahụkarị ya n'ọhịa dipterocarp, na-etolite ruo 1,000 mita (3,300 ), na-ahọrọ ala ndị na-agbaji agbaji na ala mmiri nke ọma.[4]

Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ Chengal na ebe ngosi ihe mgbe ochie na Kuala Terengganu, 2005
Chengal na omenala Malay ụgbọ mmiri na Duyong Island, 2004

A na-eji Chengal eme ihe maka ime ụlọ, ụlọ na iwu ụgbọ mmiri.[5][6] N'agbanyeghị ike ya na ike ya, chengal na-agbanwe agbanwe nke ukwuu tupu a gwọọ ya n'ụzọ zuru ezu, na-eme ka ọ dị mma maka ịdọrọ osisi (iwu ụgbọ mmiri). Ọ na-eguzogidekwa ire ure, fungi na mildew. Na mgbakwunye, chengal nwere oke mkpụmkpụ dị ala (naanị dị ala karịa teak), nke na-eme ka ọ dị mma maka ngwa ebe ọ na-agbanwe oge na mmiri.[7] Chengal, dị ka teak, nwere ihe ndị a na-adịghị ahụkebe nke ịbụ ma osisi dị mma maka nhazi, planking, wdg, ebe n'otu oge ahụ na-arụ ọrụ n'ụzọ dị mfe ma mechaa ya ruo n'ókè dị elu.

Chengal nwere ike ịbụ vernished mana ọ dịghị mkpa "ọgwụgwụ". Osisi ahụ na-acha odo odo yiri teak. Enwere ike ịhazi ya n'ụzọ dị mfe, gwuo ya ma ọ bụ tụgharịa ya. Ịkpọpu na-esiri ike nke ukwuu ma na-enwekarị ogwu osisi ahụ. [citation needed]

Ịnọgide adịgide[dezie | dezie ebe o si]

Chengal n'ebe a na-awa osisi na Terengganu steeti, 2003

A na-ekewa osisi ahụ dị ka nke na-adịgide adịgide ma na-eguzogide mwakpo ahịhịa na nje fungal.[8] N'okpuru ọnọdụ nnwale ili, ihe atụ ndị a na-agwọghị agwọ nke 50 mm × 50 mm × 600 mm were afọ 9. Ihe a gwọrọ nke otu nha na ọnọdụ nnwale were ihe dị ka afọ 19. Ndị na-ehi ụra ụgbọ okporo ígwè a na-agwọghị agwọ nke nha 238 mm × 125 mm × 1,950 mm nke a na-etinye n'okpuru ọnọdụ gburugburu ebe obibi siri ike nyere nkezi ndụ ọrụ nke afọ 19. Okpokoro anaghị awakpo osisi na-ada ụda.[2]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Pooma, R.; Barstow, M.; Newman, M.F. (2017). "Neobalanocarpus heimii". IUCN Red List of Threatened Species. 2017: e.T32314A2813845. doi:10.2305/IUCN.UK.2017-3.RLTS.T32314A2813845.en. Retrieved 16 November 2021.
  2. 2.0 2.1 100 Malaysian Timbers, published by Malaysian Timber Industry Board, 1986, p16/17
  3. Marzalina. EX SITU CONSERVATION EFFORTS FOR Neobalanocarpus heimii IN MALAYSIA. www.fao.org. Forest Research Institute Malaysia. Retrieved on 3 May 2020.
  4. 4.0 4.1 4.2 Neobalanocarpus (PROSEA) - PlantUse English. uses.plantnet-project.org. Retrieved on 2 May 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Plantuse" defined multiple times with different content
  5. Othman (1994). The Crafts of Malaysia. ISBN 9789813018075. 
  6. Vaccari (9 July 2002). Materials Handbook. ISBN 9780071501842. 
  7. Desch (1941). Manual of Malayan Timbers.
  8. Jacobson (1975). Insecticides from Plants, a Review of the Literature, 1954-1971.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]