Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa na Ogige Ntụrụndụ nke Bhutan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba nke ọhịa na ọrụ Park nke Bhutan nke hiwere na 1952 bụ ọrụ ichekwa, chekwaa, were na jikwaa akụrụngwa ọhịa nke Bhutan. Ọ bụ otu n'ime ngalaba gọọmentị kacha ochie na Bhutan. N'oge mmalite nke Ngalaba laa azụ na 1950s, ndị ọrụ ọhịa si India na-elekọta ngalaba ahụ. Nke a bụ n'ihi enweghị ndị ọrụ a zụrụ azụ sitere na Bhutan n'oge ahụ. Ka ọ dị ugbu a, ndị obodo na-elekọta Ngalaba ahụ.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere ngalaba nke ọhịa na ọrụ ogige na 1952 n'okpuru aha "Department of Forests" nke dị tupu mmalite nke FYP na mba ahụ. Na 1961 Ngalaba ahụ nọ n'okpuru Ministry of Trade, Industry and Forest.

Na mbido afọ 1980, e debere Ngalaba ahụ n'okpuru Ministri Ọrụ Ugbo n'oge nhazi nke RCSC dabere na usoro cadre.

Iwu na Iwu Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

A na-enye ndị Bhutanese akụ akụ bara ụba nke enwere ike imeghari. Ọtụtụ ndị bi na Bhutan bi n'ime ime obodo. Akụkụ ndị a nke mba ahụ na-adabere na akụ na ụba ọhịa maka ibi ndụ ha. Ruo n'afọ 1960 ndị mmadụ na Bhutan ji akụ ọhịa dị n'akụkụ ha na-enweghị nnukwu nnyonye anya sitere n'aka gọọmentị.

Ọhụụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọhụụ[dezie | dezie ebe o si]

"Ikwado ihe onwunwe ọhịa na ụdị dị iche iche nke Bhutan maka obi ụtọ nke ọgbọ dị ugbu a na nke ga-abịa n'ọdịnihu"

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

"Iji chekwaa ma jikwaa ihe onwunwe ọhịa na ụdị dị iche iche nke Bhutan iji hụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụ na ụba na gburugburu ebe obibi dị mma, yana idebe opekata mpe pasent 60 nke ala dị n'okpuru ọhịa maka oge niile na-abịa".

Nkewa Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba na-ahụ maka ọhịa na ogige ntụrụndụ nwere ngalaba isii na-arụ ọrụ.

Ngalaba Nchedo na Mmanye Ọhịa (FPED)[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere Ngalaba Nchedo na Mmanye Ọhịa, Ngalaba Nchekwa Ọhịa na Ojiji Ala (FPLUS) n'oge ụfọdụ na 1991 dị ka otu n'ime Ngalaba Ọrụ kachasị ochie n'okpuru Ngalaba ahụ.[1] A gbanwere aha ya ka ọ bụrụ FPUD n'afọ 2000.

Ebumnuche nke nkewa a bụ iji hụ na nchekwa ọhịa, njikwa na-adịgide adịgide na ojiji nke ala na ihe onwunwe ọhịa.

Akụkụ / Ihe Omume[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ ma ọ bụ mmemme n'okpuru nkewa ọrụ a bụ ndị a:

Nchebe Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ nke ngalaba Nchebe Ọhịa bụ;

  1. Ọrụ ikpe ọhịa
  2. Ọrụ ọrịa na-efe efe n'ọhịa
  3. Ịkwụsị Ịchụ Ọchụ

Iji Ọhịa eme ihe[dezie | dezie ebe o si]

Nke a bụ isi ngalaba dị n'okpuru nkewa ọrụ nke na-ahụ maka ịnọgide na-enwe nkwekọrịta nke akụrụngwa na mba ahụ dum.

Ogige Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ a na-ahụ maka ojiji kwesịrị ekwesị na nkesa nke ala ọhịa echekwara na steeti n'ụzọ kwesịrị ekwesị n'ụzọ kwekọrọ na Iwu, Iwu na ụkpụrụ dị ugbu a.

Nchịkwa Ọkụ Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ a na-ahụ maka ọrụ dị iche iche metụtara mgbochi na ibelata ọkụ ọhịa na mba ahụ.

Ngalaba Nlekọta Ihe Ndị Dị n'Ọhịa (FRMD)[dezie | dezie ebe o si]

Nkewa njikwa akụrụngwa nke oke ohia n'okpuru DoFPS na-ahụ maka njikwa akụrụngwa nke oke ohia nke Bhutan na-adigide. A na-eme nlekọta sayensị nke ọhịa site na nguzobe ngalaba nlekọta ọhịa. A kpọgharịrị ngalaba a ka ọ bụrụ FRMD n'afọ 2000 site na ngalaba mmepe ọhịa.

Akụkụ[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba Nlekọta Ọhịa
  2. Ngalaba Nchịkọta na Data
  3. Ngalaba Nlekọta na Nkwado Mmejuputa
  4. Ngalaba Usoro Ozi Ala
  5. Ngalaba Na-ekewa Oké Ọhịa

Ngalaba Nchekwa Okike (NCD)[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere ngalaba nchekwa ihe okike dị n'okpuru ngalaba na 1992 iji hazie na mejuputa mmemme nchekwa na mba ahụ. Nkewa a bụ naanị onye na-enye nkwado teknụzụ na mpaghara echekwara.

Ngalaba teknụzụ n'okpuru NCD[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba Nchekwa na Nlekọta Ụdị (SCMS)
  2. Ngalaba Ntụrụndụ na Njem Okike (NRES)
  3. Ngalaba Na-echebe (PAS)
  4. Ngalaba Nlekọta esemokwu Anụ Ọhịa (HWCMS)

Ngalaba Social Forestry and Extension (SFED)[dezie | dezie ebe o si]

I ngalaba Social Forestry na Extension n'okpuru Ngalaba ahụ na 1989 n'okpuru aha "Afforestation Division".

Akụkụ dị n'okpuru SFED[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa
  2. Akụkụ nke Ịkọ Ihe Nkume
  3. Ngalaba NWFP

Ngalaba Nchịkwa Mmiri (WMD)[dezie | dezie ebe o si]

E ngalaba a na 25 Mee 2009 mgbe akara maka akara ya na January 2009. Ọrụ bụ isi nke ngalaba a bụ ngwaọrụ usoro mmiri .

Ngalaba dị n'okpuru Ngalaba ahụ[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba ọrụ ugbo
  2. Akụkụ Ọhịa
  3. Ngalaba Mmiri na ihu igwe

Ngalaba ntụrụndụ na njem gburugburu ebe obibi (NRED)[dezie | dezie ebe o si]

[2]

Ngalaba dị n'okpuru NRED[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba nyocha na imepụta gburugburu ebe obibi
  2. Ngalaba atụmatụ na mmepe ngwaahịa
  3. Ngalaba agụmakwụkwọ na nkwurịta okwu

Nkewa nke Ógbè[dezie | dezie ebe o si]

A na-achịkwa oké ọhịa ndị na-anọghị n'okpuru ikike nke ebe ndị a na-echebe site na mpaghara 14 nke dị n'ebe dị iche iche na mba ahụ. Tupu afọ 2016, e nwere naanị mpaghara ọhịa iri na abụọ.

Ngalaba Oké Ọhịa Paro[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere ngalaba ọhịa Bumthang n'April 1983 na Lamigoenpa na Lamai Goenpa Dzong nke nwere ụlọ ọrụ Ugyen Wangchuck maka nchekwa na gburugburu ebe obibi ugbu a.

Tupu e guzobe ngalaba oke ọhịa a, na 1970s ọrụ ọhịa na Bumthang Dzongkhag bụ nke a na-eme n'ụlọ ọrụ na-akụ ọhịa nke dị n'ụlọ nkeonwe na Joak dị nso na Jakar Lhakhang na isi ụlọ ọrụ na Sarbang Forest Division. Ụlọ ọrụ iti ahụ nọ n'okpuru Trongsa Range mgbe ahụ.

Tupu e kee ngalaba ọhịa Mongar na 1985, ngalaba ọhịa a na-elekọta Zhemgang, Mongar, Lhuntse, Trongsa na Bumthang Dzongkhags. Site na okike nke Zhemgang Division na July 28, 2003, nkewa a nyefere Trongsa na Zhemgang Dzongkhags n'aka ngalaba ọhịa nke Zhemgang.

Ihe ọ pụtara[dezie | dezie ebe o si]

E wezụga ịbụ otu n'ime mpaghara ọhịa kachasị na mba ahụ, mpaghara ọhịa bụkwa ebe obibi maka ụfọdụ n'ime ụdị osisi na anụ ọhịa dị mkpa.

Annabi, a na-ahụ anụmanụ mba Bhutan Takin, Raven, Blue Poppy na Cypress n' jide ndị dabara n'okpuru ikike nke Bumthang Forest Division.

Ahịhịa[dezie | dezie ebe o si]

  • Oké ọhịa dị jụụ nke nwere ọtụtụ ọhịa Blue Pine na osisi conifers ndị ọzọ
  • Ugwu ndị dị n'okpuru ugwu
  • Alpine Scrub

Mpaghara Mpaghara[dezie | dezie ebe o si]

Nkewa ọhịa a gafere ebe na-erughị 67,0652 acres.

Mpaghara ndị dị n'ókè[dezie | dezie ebe o si]

  • Ebe ugwu: Ókèala mba ụwa na China
  • Ebe Ọwụwa Anyanwụ: Phromrong ridge (Phrumsengla National Park)
  • Ebe ọdịda anyanwụ: Ugwu Yotongla (ókè nke Zhemgang Division)
  • Ndịda: Zuri Kertsho (ókè nke Zhemgang Division)

Ebe Ugwu Dị Elu[dezie | dezie ebe o si]

2600m ruo ihe karịrị 4000m n'elu oke osimiri

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Isi ụlọ ọrụ nkewa[dezie | dezie ebe o si]

Isi ụlọ ọrụ Divisional dị na Badthpalathang, ihe dị ka mita 500 site n'obodo Chamkhar.

Ọfịs Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
  1. Ugwu Bumthang
  2. Ugwu Chumey
  3. Ugwu Trongsa
Ọfịs Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tang Beat Office
  2. Tangsibji Beat Office
  3. Ụlọ Ọrụ Nubi Beat
Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
  1. Dawathang FMU
  2. Karshong FMU
  3. Chendebji FMU
  4. Rodungla FMU
Ebe Nnyocha Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
  1. Ebe Nchebe Chamkhar

Mgbasa Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

66.7%

Akụkụ[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba Nkà na Ụzụ
    1. Ngalaba Nchịkwa Ihe onwunwe
    2. Ngalaba Nchekwa na Nchebe
    3. Ngalaba Na-enye Akụnụba na Azụmaahịa
    4. Ngalaba Nnyocha na Nchịkwa Ozi
Ngalaba nchịkwa na ego[dezie | dezie ebe o si]
  1. Ngalaba Nchịkwa
  2. Ngalaba Ego

Ngalaba Ọhịa Samtse[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1985, e mepere Office Sub-Divisional Forest Office na Gedu n'ụlọ ọrụ saịtị ochie nke Bhutan Logging Corporation (BLC) ma emesia arụrụ ụlọ ọrụ Divisional ọhụrụ yana Gedu Territorial Divisional Office Office hiwere n'afọ 1988.

Mpaghara Mpaghara[dezie | dezie ebe o si]

Gedu Territorial Forest Division na-ekpuchi Chukha Dzongkhag dum (11 Gewogs) ma nwee ngụkọta nke 1,991 km2 (769 sq mi). Gedu Territorial Forest Division bụ ọnụ ụzọ maka mbubata na mbupụ nke ngwaahịa Forestry ma bụrụkwa ebe azụmahịa na ego nke Bhutan.

Ogologo na ịkụ ọkpọ Ọfịs[dezie | dezie ebe o si]

E nwere ụlọ ọrụ atọ (Gedu, Tshimasham na Phuntsholing) na ụlọ ọrụ ise (Chapcha, Wangkha, Darla, Kungkha na Pasakha Beat Office) n'okpuru Gedu Territorial Forest Division.

Ọfịs Range, ikike ha na ọfịs Beat n'okpuru Gedu Forest Division
Ọ dịghị ihe ọ bụla. Aha nke Range Ebe ọfịs Range dị Gewogs kpuchiri Ọfịs ndị dị n'okpuru Range
1 Gedu Range Gedu dị nso na Gedu Divisional Forest Office Bongo, Darla, Getana, Gelling, Metakha, Dungna na akụkụ ndị dị n'elu nke Phuntsholing Gewogs Darla na Kungkha Beat
2 Ugwu Tshimasham Tshimasham Chapcha na Bjabcho Gewogs Ọfịs Chapcha na Wangkha Beat
3 Ebe a na-achụ nta Obodo Ukwu nke Na-achụ Anụ Samphelling Gewog, Phuntsholing Gewog, Fhuntsholings Thromde na Lokchina Gewog Pasakha Beat Office

Akụkụ[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba Nkà na Ụzụ[dezie | dezie ebe o si]
  1. Hazie ma dee akwụkwọ ozi maka ngalaba ahụ.
  2. Nnyocha nke ọrụ Plantation nke Division na ịkọ akụkọ na SFED.
  3. General Patroling iji gbochie ọrụ iwu na-akwadoghị.
  4. Idebe ndekọ nke osisi e nyere Dzongkhag ndị ọzọ na nkesa pụrụ iche maka Dzongs, Lhakhangs, wdg.
  5. Melite ma debe ndekọ kwesịrị ekwesị nke osisi nyere Dzongkhag wise, Gewog wise na maka ebumnuche ndị ọzọ.
  6. Kwadebe ma debe akụkọ banyere ụdị na ọnụ ọgụgụ osisi enyere maka ebumnuche azụmahịa.
  7. Hazie, kwadebe ma mezigharịa atụmatụ njikwa maka FMU.
  8. Ikike maka iwu ala / nnyefe & okporo ụzọ, wdg.
  9. Idebe ndekọ nke nkwụsị ọhịa nyere maka ala (Kidu, dochie), ịgbazite, nnyefe & eriri ekwentị, okporo ụzọ, wdg.
  10. Nkwadebe na ntinye nke akụkọ nkeji iri na ise / kwa afọ nke ala / nnyefe na okporo ụzọ.
  11. Idebe ihe ndekọ nke nkume na ájá.
  12. Akwụkwọ ozi na idebe ihe ndekọ nke ndụ anụ ọhịa na NWFP.
  13. Nkwadebe na Nlekọta nke akụkọ Quarterly / Annual maka osisi nke NRDCL wepụtara n'èzí FMU dị ka site na eriri nnyefe, atụmatụ ọrụ, wdg.
  14. Nye nkwado nke ozi dị mkpa na Ngalaba dị ka ọ dị mgbe achọrọ.
  15. Nnyocha nke akụkọ mpaghara nke ụlọ ọrụ Range nyere.
Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]
  1. Atụmatụ na nkwadebe nke atụmatụ afọ ise na atụmatụ kwa afọ maka Ngalaba ahụ.
  2. Idebe ma melite ndekọ ọrụ na usoro nkwalite na ọzụzụ nke ndị ọrụ.
  3. Nọgide na-edekọ ihe onwunwe niile, ụlọ ahịa (ngwá ọrụ, oche) na akwụkwọ edemede gụnyere akwụkwọ ikike nke Division na Ranges.
  4. Na-ahazi ma na-ede akwụkwọ maka ngalaba ahụ na Dzongkha na Bekee
  5. Na-eme mkpọsa / ire ere / ntinye aha / ịzụta ihe ụlọ ahịa, wdg.
  6. Usoro, nyochaa ma debe ndekọ kwesịrị ekwesị nke ụlọ ime obodo, nkụ, ogwe mgbidi, ogwe ọkọlọtọ, wdg.
Akụkọ Akụkọ[dezie | dezie ebe o si]
  1. Nchịkwa ego zuru oke nke ngalaba ahụ
  2. Nkwadebe n'oge na itinye akwụkwọ ndekọ ego kwa ọnwa na Ngalaba Akụkọ Ọha
  3. Hazie ma nyochaa nchịkọta na itinye ego site na Ranges.
  4. Nkwadebe na itinye ego kwa afọ n'oge.
  5. Iji hazie usoro itinye akwụkwọ na ịzụta
  6. Kwadebe ma nyefee akụkọ ego na onye njikwa data.
  7. Nye nkwado nke ozi dị mkpa na Ngalaba dị ka ọ dị mgbe achọrọ.
Ngalaba Nchịkwa Data[dezie | dezie ebe o si]
  1. Nkwadebe oge na ntinye aka nke akụkọ kwa ọnwa, nke nkeji iri na ise, nke kwa afọ na nke ọ bụla ọzọ na Forest Directorate.
  2. Nye data n'oge na nke ziri ezi na Forest Directorate na nkwenye nke ndị isi ngalaba.
  3. Dị ka onye njikwa data na-emelite ụbọchị ma na-elekọta nchekwa data nke Division.
  4. Mmezu nke ịgbazite GRF kwa afọ.

Ngalaba Ọhịa Tashigang[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba Ọhịa Paro bụ ngalaba ọhịa nke na-elekọta ọrụ dị iche iche nke ndị Paro na Haa Dzongkhags.

Akụkụ[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ngalaba Osisi na Nkà na Ụzụ
  2. Ngalaba Atụmatụ
  3. Ngalaba Nchebe Nlekọta
  4. Ngalaba Ọhịa na Anụ Ọhịa

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]
    1. Ụlọ Ọrụ Ugwu Haa
    2. Ọfịs Paro Forest Range

Ngalaba Oké Ọhịa Sarpang[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Range n'okpuru Samtse Division na ikike ha
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ógbè Samtse Tading, Samtse, Phuntshopelri Samtọs
2 Ịgba ụta Tashicholing, Pemaling, Namgaycholing, Tendruk Samtọs
3 Ugwu Norbugang Sangacholing, Norbugang, Ugyentse, Yoseltse Samtọs
4 Ogige Dophuchen Denchukha, Dophuchen, Dumtoed Samtọs

Ngalaba Ọhịa Samdrup Jongkhar[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs dị n'okpuru Samdrup Jomgkhar Division na ikike ha
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Samdrup Jongkhar Deothang, Gomdhar, Wangphu, Orong Samdrup Jongkhar
2 Ugwu Jomotsangkha Lauri, Serthi, Langchenphu Samdrup Jongkhar
3 Ebe a na-anọ eme ihe Martshalla, Samrang, Phuntshothang, Pemathang Samdrup Jomgkhar
4 Ugwu Ngaglam Chokorling, Decheling, Norbugang Samdrup Jongkhar

Ngalaba Ọhịa Zhemgang[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs dị n'okpuru Ngalaba Tashigang na ikike ha
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ógbè Radhi Radhi, Phongmey, Bidung, Shongphu Trashigang
2 Ugwu Tashigang Samkhar, Yangneer, Kanglung, Udzorong, Bartsham Trashigang
3 Ugwu Wamrong Lumang, Thrimshing, Khaling, Kangpara Trashigang
4 Ugwu Tashiyangtse Yangtse, Khamdang, Toetse Tashiyangtse
5 Ugwu Doksum Ramjar, Jamkhar, Tongzhang, Yalang Tashiyangtse

Ngalaba Ọhịa Mongar[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Range n'okpuru Ngalaba Sarpang
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Sarpang Sarpangtar, Singye, Dekiling, Shompangkha, Hilley, Doban Sarpnag
2 Ugwu Gelephu Gelephu, Jigmecholing, Sershong, Bhur, Chuzagang, Umling Sarpang
3 Ugwu Lhamoizingkha Lhamoizingkha, Nichula, Deorali Sarpang

Ngalaba Ọhịa Wangdue[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Range n'okpuru Zhemgang Division
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Zhemgang Trong, Nangkor Zhemgang
2 Ugwu Panbang Goshing, Bjoka, Nangla Zhemgang
3 Ugwu Khomshar Bardho, Shingkhar Zhemgang

Ngalaba Ọhịa Tsirang[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba Ọhịa Mongar bụ otu n'ime Ngalaba Ọchụ 14 dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Bhutan. E guzobere ngalaba ahụ n'ụzọ iwu kwadoro na 1985.

N'oge mbụ, Trashigang nọkwa n'okpuru Mongar Division. Mgbe e guzobere ngalaba dị iche iche maka mpaghara Trashigang na Trashiyangtse, e nyere ngalaba Mongar ọrụ nlekọta ọhịa nke geogs 17 na Mongar Dzongkhag na geogs 4 na Lhuntse Dzongktag ma gafee mpaghara nke 483,493 hectare.

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ọfịs Ọhịa
    1. Ọfịs Ugwu nke Mongar
    2. Ọfịs Lhuntse Forest Range
    3. Gyelposhing Forest Range Office
  2. Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa
    1. Rongmenchu FMU
    2. Korrila FMU
    3. Lingmethang FMU

Ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba Mongar Forest na-ekpuchi mpaghara nke 483,493 hectare.

Ebe ala dị[dezie | dezie ebe o si]

Latitude= 26°50" na 28° 10" N

Ebe dị elu[dezie | dezie ebe o si]

400 ruo 4000 mita n'elu oke osimiri.

Mpaghara ndị dị n'ókè[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọwụwa Anyanwụ = Ngalaba Trashigang
  • West= Ogige Ntụrụndụ Phrumsengla
  • North= Wangchuck Centennial National Park & Bumdeling Wildlife Sanctuary.
  • South=Samdrup Jongkhar Division

Ụdị ahịhịa[dezie | dezie ebe o si]

  • Oké ọhịa ndị dị n'okpuru okpomọkụ
  • Oké ọhịa Chirpine
  • Oké ọhịa nwere nnukwu akwụkwọ
  • Oké ọhịa Bluepine

Ngalaba Ọhịa Dagana[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere Ngalaba Ọhịa Wangdue na 1990 na Lobesa. Ọ bụ otu n'ime nnukwu nkewa na Bhutan na 5030.00 sq km.[3] A na-ekewa ngalaba ọhịa nke Wangdue n'ime ngalaba nlekọta ọhịa dị iche iche.

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Range n'okpuru Ngalaba Wangdue
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Punakha Tewong, Limbu, Talo, Chubu, Kabjai, Shengnana, Dzomi, Guma Punakha
2 Ugwu Lobesa Barp na Toeb Punakha
3 Ugwu Wangdue Phangyul, Kazhi, Bjena, Thedtsho, Nahi, Daga, Gase Tshowom, Gase tshogom, Athang Wangdue Phodrang
4 Ebe Ndị A Na-eme Ihe Ndị A Ma Ama Phobji, Gangtey, Dangchu na Sephu Wangdue Phodrang

Oké ọhịa Thimphu[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs Range n'okpuru Ngalaba Thimphu na ikike ha
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Thimphu Kawang, Chang Thimphu
2 Ugwu Khasadrapchu Gene, Mewang, Dagala Thimphu

Ngalaba Ọhịa Bumthang[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs dị n'okpuru ngalaba Tsirang
Sl.No. Aha ụlọ ọrụ Range Gewogs kpuchiri Dzongkhags kpuchiri
1 Ugwu Tsirang Kilkhorthang, Dunglagang, Gosarling, Tsholingkhar, Tsirangtoe, Phuentenchu, Sergithang, Semjong, Rangthangling, Mendrelgang, Patshaling, Barshong Tsirang

Ngalaba Gedu Forest[dezie | dezie ebe o si]

Site na isi ụlọ ọrụ ya na Dagapela, e guzobere Ngalaba Ọhịa Dagana n'ụzọ iwu kwadoro na 8 Nọvemba 2016.[4]

Ngalaba Ọhịa a na ọfịs nchịkwa abụọ ya na ọfịsa abụọ ga-egbo ọrụ ndị mmadụ.

Ngalaba Ọhịa Pema Gatshel[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere Ngalaba Ọhịa Pema Gatshel na ụlọ ọrụ ya meghere na 17 Nọvemba 2016.[5]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs abụọ, Pemagatshel na Nganglam tinyere Ọfịs atọ, otu nke ọ bụla na Dungmaed, Yurung na Nanong, na Checkposts abụọ na Kherogompa na Nganglam ga-egbo ọrụ ndị mmadụ.

Ebe Ndị A Na-echebe Na Okporo Ụzọ Ndị Dị Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Annotated image

Ebe ndị a na-echebe[dezie | dezie ebe o si]

  IUCN na-akọwa ebe[6] a na-echebe dị ka "ebe ala na / ma ọ bụ oké osimiri nke a raara nye ichebe na nlekọta nke ụdị dị iche iche, na nke ihe ndị sitere n'okike na nke ọdịbendị metụtara ya, ma jikwaa ya site na iwu ma ọ bụ ụzọ ndị ọzọ dị irè".

The Forest and Nature Conservation Act of Bhutan, 1995 na-akọwa ebe a na-echebe dị ka ebe, nke ekwupụtara na ọ bụ ogige ntụrụndụ mba, ebe nchekwa, ebe nchekwa anụ ọhịa, ebe nchekwa ihe ọkụkụ, ebe nchekwa okike, ebe nchekwa oke okike, ọhịa nyocha, mmiri dị oke egwu ma ọ bụ ebe ndị ọzọ a na-echekwa.[7]

N'ime ọgbọ ndị gafeworonụ, ndị Bhutan ejirila ihe onwunwe ọhịa mee ihe n'ụzọ na-adịgide adịgide. Gọọmentị ahọpụtara netwọk nke ebe ndị a na-echebe iji chekwaa gburugburu ebe obibi. Ebe ndị a na-echebe na Bhutan dị n'ụdị National Parks, Wildlife Sanctuaries, ebe nchekwa na ụzọ Biological. Ogige ntụrụndụ mba ise, ebe nchekwa anụ ọhịa anọ na ebe nchekwa okike siri ike gbasara n'ebe dị iche iche na Bhutan.

A na-egosi mpaghara na pasentị mkpuchi nke ebe ndị a na-echebe dịka eziokwu na ọnụ ọgụgụ ọhịa, 2013 si dị na tebụl dị n'okpuru.

Ebe Ndị A Na-echebe & Okporo Ụzọ Ndị Dị Ndụ Mpaghara dị na (km2)[8] Pasentị mkpuchi
Ngụkọta nke Ógbè Biological Corridors 3,307.14 8.61
Networklọ Ọrụ Na-echebe 16,396.43 42.71
Royal Botanical Park, Lampelri 47 0.12
Ngụkọta PAs & BCs (gụnyere RBP) 19,750.7 51.44

Ogige Ntụrụndụ Mba[dezie | dezie ebe o si]

Ọ dịghị ihe ọ bụla. Aha Ebe Echebe Mpaghara (km2) Atụmatụ Nchịkwa dị ugbu a Dzongkhags kpuchiri
1 Ogige Ntụrụndụ Wangchuck Centennial 4914 2012-2017 Mpaghara Bumthang, Gasa, Lhuntse, Trongsa, na Wangdue Phodrang
2 Ogige Ntụrụndụ Royal Manas 1057 2009-2014 Mpaghara Pemagatshel, Sarpang, na Zhemgang
3 Ogige Ntụrụndụ Jigme Dorji 4316 2012-2017 Gasa, Paro, Punakha, Thimphu, na Wangdue Phodrang Mpaghara
4 Ogige Ntụrụndụ Jigme Singye Wangchuck 1730 2014-2018 Mpaghara Sarpang, Tsirang, Trongsa, Wangdue Phodrang, na Zhemgang
5 Ogige Ntụrụndụ Phrumsengla 905.5 2013-2018 Mpaghara Bumthang, Lhuntse, Mongar, na Zhemgang

Ebe Ndị A Na-edebe Anụ Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ dịghị ihe ọ bụla. Aha Ebe Echebe Mpaghara (km2)[8] Atụmatụ Nchịkwa dị ugbu a Dzongkhags kpuchiri
1 Ebe Nchekwa Anụ Ọhịa Bumdeling 1520.61 a na-enyocha ya Mpaghara Lhuntse, Mongar, na Trashiyangtse; nwere ebe a na-edebe anụ ọhịa Kulong Chu
2 Ebe Ogige Anụ Ọhịa nke Jomotsangkha 334.73 na-adịghị arụ ọrụ Ógbè Samdrup Jongkhar
3 Ebe Nchekwa Anụ Ọhịa nke Phibsoo 268.93 2012-2017 Mpaghara Dagana na Sarpang
4 Ebe Nchekwa Anụ Ọhịa Sakteng 740.6 2007-2012 Mpaghara Trashigang na Samdrup Jongkhar

Ogige Nchekwa Okike[dezie | dezie ebe o si]

Ọ dịghị ihe ọ bụla. Aha Ebe Echebe Mpaghara (km2)[8] Atụmatụ Nchịkwa dị ugbu a Dzongkhags kpuchiri
1 Jigme Khesar Strict Nature Reserve 609.51 2012-2017 Haa na ókèala ya na Samtse District

Okporo ụzọ ndị e ji egbu ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Bhutan guzobere ụzọ ndụ na 1999. N'oge e guzobere ụzọ ndị dị ndụ na mba ahụ, e nwere ụzọ iri na abụọ na-ekpuchi ngụkọta nke 3,660 km2.[9] E kwupụtara ụzọ ndụ dị na Bhutan dị ka "onyinye nye ụwa site n'aka ndị Bhutan" site n'ike Eze Nwanyị Ashi Dorji Wangmo Wangchuck.[10]

Ka ọ dị ugbu a, ngụkọta mpaghara nke ụzọ asatọ ahụ bụ 3,307.14 km2. A na-agụnye paseeji site na 1 ruo 8 iji jikwaa ha nke ọma.

Okporo ụzọ ndị dị ndụ na mpaghara ha na Mpaghara ha[11]
Ọnụ ọgụgụ Okporo Ụzọ Dị Ndụ Njikọ Mpaghara (km2) Dzongkhags kpuchiri
BC 1 Jigme Khesar Strict Nature Reserve - Jigme Dorji National Park 149.75 Haa na Paro
BC 2 Ogige Ntụrụndụ Jigme Dorji - Ogige Ntụndụ Jil Singye Wangchuck 275.95 Punakha, Thimphu na Wangdue Phodrang
BC3 Ogige Anụ Ọhịa Phibsoo - Ogige Ntụrụndụ Jigme Singye Wangchuck - Ogige ntụrụndụ Royal Manas 376.61 Sarpang na Tsirang
BC 4 Ogige Ntụrụndụ Royal Manas - Jigme Singye Wangchuck - Ogige Ntụndụ Phrumsengla 501.9 Zhemgang na Trongsa
BC 5 Ogige Ntụrụndụ Royal Manas - Jomotsangkha Wildlife Sanctuary 212.13 Pema Gatshel na Samdrup Jongkhar
6 BC Ebe Nchekwa Anụ Ọhịa Jomotsangkha - Ebe Nchekwa Anyanwụ Ọhịa Sakteng 160.38 Samdrup Jongkhar na Trashigang
BC 7 Ogige Ntụrụndụ Phrumsengla - Bumdeling Wildlife Sanctuary 79.22 Lhuntse na Mongar
8 BC Ogige Ntụrụndụ Jigme Singye Wangchuck - Ogige Ntụndụ Centennial Wangchuck 1840.13 Wangdue Phodrang, Trongsa, Bumthang na Lhuntse

Ebe Nchekwa na-abụghị Usoro Ebe Nchedo[dezie | dezie ebe o si]

The Biodiversity Action Plan, 2002 kpọrọ aha ọtụtụ ebe na-abụghị usoro ebe echedoro nke nwere nnukwu uru nchekwa ma chọọ ụfọdụ iwu pụrụ iche na ntinye aka nchịkwa iji hụ na nchebe pụọ na ọrụ ndị nwere ike ịbanye. Mpaghara ndị a bụ ọtụtụ ebe a na-eji eme ihe nke na-adịghị mkpa ka ọ nọrọ n'okpuru nlekọta nke Ngalaba Nchekwa Anụ Ọhịa.[12]

Ebe Nchekwa Phobjikha[dezie | dezie ebe o si]

Nnukwu ala ahịhịa dị na Phobjikha nke bụ ebe obibi oge oyi maka ndị Black-necked Cranes na-agagharị agagharị.

Ndagwurugwu Phobjikha nke dị n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Ogige Ntụrụndụ Jigme Singye Wangchuck bụ otu n'ime ala mmiri kachasị elu na Bhutan. Ọ bụ otu n'ime ebe obibi kachasị mkpa n'oge oyi maka Black-necked Cranes.[13]

Nlekọta Ọhịa Na-adịgide Adịgide[dezie | dezie ebe o si]

Ihichapụ osisi site na iji WYSSEN cable crane na Dawathang FMU na Bumthang

Ọrụ mmepe na Bhutan anọwo na-abawanye kwa afọ. Ọrụ mmepe mụbara na ọchịchọ maka ihe onwunwe osisi mụbara. Iji gboo mkpa azụmahịa na-arịwanye elu maka ihe onwunwe osisi na maka ebumnuche ime obodo, Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa na Ọrụ Ogige nke Bhutan achọpụtala mpaghara ọhịa ebe a na-ewepụta osisi na sayensị dịka atụmatụ nchịkwa ha si dị. Ngalaba ahụ kwadebere atụmatụ njikwa ahụ n'ụzọ kwekọrọ na Usoro Nlekọta Ọhịa nke Bhutan, 2004. Bhutan nwere ebe iri abụọ na atọ ugbu a dị ka ọhịa mmepụta. Ka ọ dị ugbu a, e nwere 17 Forest Management Units na 6 ọrụ atụmatụ.[8]

Oké ọhịa ndị a na-emepụta[dezie | dezie ebe o si]

Oké ọhịa Obodo[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị Bhutan bi n'ime ime obodo ebe ha na-adabere n'ụzọ dị ukwuu na akụ ọhịa maka mkpa ha. Oké ọhịa na-enye ha ngwaahịa na ọrụ n'ụdị nkụ, osisi, nri, nri, ọgwụ, ahịhịa, mmiri maka ịṅụ na ịgba mmiri na ụfọdụ oké ọhịa na-asọpụrụ nke ukwuu dị ka ebe obibi nke chi obodo. Ndị ọrụ ọhịa ndị a nwere ike ịbụ ndị njikwa akụ.

Eze Ukwu Jigme Singye Wangchuck na 1979 kwuru na "Ntinye aka nke obodo bụ isi ihe maka nchekwa na ojiji nke ihe onwunwe ọhịa".[14] Nke a dugara na mmalite nke ọrụ ọhịa obodo na Bhutan dị ka mmemme gọọmentị kwadoro. N'afọ 1995, Eze Ukwu ya bụ Ashi Sonam Chodon Wangchuck kwuru na "Ọhịa Obodo na-ewulite na ihe ọmụma dị ugbu a na ọhịa ọdịnala, usoro nchịkwa ma na-azụlite ụzọ iji nyefee ọrụ nchịkwa maka mpaghara ọhịa na ndị na-adabere n'ezie n'oké ọhịa maka nri ha.[14] "

The Forest and Nature Conservation Act of Bhutan (1995) na Forest and Nature Nchekwa Rules of Bhutan (2003) na-enye ihe ndabere iwu maka ọrụ ọhịa na Bhutan. Isi nke anọ nke Iwu Nchekwa Ọhịa na Okike nke Bhutan (2006) na-ekwu maka Ọhịa Obodo.[15] Ọhịa Obodo Dozam bụ Ọhịa Mbụ nke Ngalaba ahụ guzobere ma ka ọ na-erule afọ 2013, e nwere Ọhịa 529 na Bhutan.[8]

Oké ọhịa nkeonwe[dezie | dezie ebe o si]

  1. Namgay. Forest Protection and Enforcement Division | Department of Forest & Park Services. Department of Forests and Park Services. Archived from the original on 1 October 2016. Retrieved on 19 September 2016.
  2. Namgay. Nature Recreation and Ecotourism Division | Department of Forest & Park Services. dofps.gov.bt. Archived from the original on 13 October 2016. Retrieved on 20 September 2016.
  3. Wangdue Forest Division. Wangdue Forest Division. Archived from the original on 21 July 2017. Retrieved on 19 September 2016.
  4. "Dagana Territorial Division Inaugurated | Ministry Of Agriculture And Forests", www.moaf.gov.bt. Retrieved on 29 November 2016.
  5. "Pemagatshel New Divisional Forest Office Inaugurated | Ministry Of Agriculture And Forests", www.moaf.gov.bt. Retrieved on 29 November 2016.
  6. Defining protected areas: an international conference in Almeria, Spain. Gland, Switzerland. IUCN, Gland, Switzerland. ISBN 978-2-8317-1132-4. 
  7. Forest and Nature Conservation Act of Bhutan, 1995. Thimphu, Bhutan: Royal Government of Bhutan. 
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 DoFPS (2013). Forestry Facts and Figures 2013. Ministry of Agriculture and Forests. Thimphu, Bhutan: Department of Forests and Park Services. 
  9. Biological Corridors. WWF Bhutan. Retrieved on 23 September 2016.
  10. Protected areas of Bhutan. Ministry of Agriculture and Forests. Thimphu, Bhutan: Department of Forests and Park Services. ISBN 978-99936-817-6-2. 
  11. Bidha. Protected Areas of Bhutan. Ministry of Agriculture and Forests. Thimphu, Bhutan: Department of Forests and Park Services. ISBN 978-99936-817-6-2. 
  12. Biodiversity Action Plan 2002. Serbithang, Thimphu: National Biodiversity Centre. Retrieved on 26 October 2016. 
  13. RSPN (2014). An integrated assessment of the effects of natural and human disturbances in a wetland ecosystem: A retrospective from Phobjikha Conservation Area, Bhutan. Kathmandu, Nepal: ICIMOD. ISBN 9789291153053. Retrieved on 26 October 2016. 
  14. 14.0 14.1 SFED. Community Forestry Manual for Bhutan. Part I. Initiating Community Forestry. SFED, WWMP, PFMP, BG-SRDP. 
  15. DoFPS (2006). FOREST AND NATURE CONSERVATION RULES OF BHUTAN. DoFPS. Retrieved on 26 October 2016.