Nicoli Nattrass

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Nicoli Nattrass
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
aha ezinụlọ yaNattrass Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Mee 1961 Dezie
Dị/nwunyeJeremy Seekings Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie
ebe agụmakwụkwọStellenbosch University, University of Natal, Magdalen College Dezie
Ihe nriteAlan Pifer Research Award, Rhodes Scholarship, Member of the Academy of Science of South Africa Dezie

Nicoli Nattrass (amụrụ na 30 Mee 1961) bụ onye South African development economist bụ prọfesọ nke akụ na ụba na Mahadum Cape Town (UCT). Ọ bụ onye nduzi nke Institute for Communities and Wildlife in Africa (iCWild) ma bụrụkwa onye nduzi guzobere Centre for Social Science Research (CSSR).

Ọrụ Nattrass bipụtara bụ n'ime ngalaba nke akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa. [1] nchọpụta [2] gụnyere iwu HIV / AIDS na ịgọnahụ, uto siri ike, na Esemokwu mmadụ na anụ ọhịa. [3] makwaara ya maka akwụkwọ ya nke afọ 2005 banyere enweghị nhata na South Africa, Class, Race and Inequality in South Africa (2005), nke ya na di ya, Jeremy Seekings dere.

Akụkọ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na 30 Mee 1961, Nattrass nwetara nzere bachelọ ya na Mahadum Stellenbosch, nzere nsọpụrụ na Mahadim Cape Town, nzere masta na Mahadam Natal, na nzere masta ọzọ na DPhil na Mahadum Oxford. [2] [4][5]'afọ 1984, e nyere ya Rhodes Scholarship, nke kwadoro ọmụmụ doctoral ya na Magdalen College, Oxford.

Ịgọnahụ HIV/AIDS[dezie | dezie ebe o si]

  Nattrass [6] onye nduzi nke AIDS and Society Research Unit na CSSR, nke na-amụ mmetụta mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ọrịa HIV / AIDS na South Africa. [1][2]'agbata afọ 2002 na afọ 2012, Nattrass bipụtara ọtụtụ edemede na akwụkwọ agụmakwụkwọ ndị nyochara akụkọ ihe mere eme, isi mmalite, njirimara nke ịjụ HIV / AIDS na mmetụta ya na mgbochi HIV na ọgwụgwọ AIDS.

N'akwụkwọ ya bụ The Moral Economy of AIDS in South Africa (2004), nke e dere n'oge a na-agọnahụ ọrịa AIDS, Nattrass jụrụ nkwupụta gọọmentị South Africa na Ọgwụ antiretroviral enweghị ike ịkwụ ụgwọ. [7] gosipụtara na mmemme mgbochi ọrịa site n'aka nne gaa n'aka nwa ga-adị ọnụ ala nye gọọmentị karịa ịgwọ ụmụaka na-arịa ọrịa AIDS site n'ebe nne ha nọ.

[8] tinyere nyocha Nattrass banyere ọnụ ahịa ọgwụ HIV dị ka ihe akaebe na ikpe mkpesa nke Treatment Action Campaign n'ihu Ụlọikpe Iwu, nke rụzuru n'iwu ụlọ ikpe na-amanye gọọmentị inye ọha na eze ohere maka ọgwụgwọ antiretroviral. [9] katọrọ iwu HIV / AIDS nke Onye isi ala Thabo Mbeki, [1] ma onye minista gọọmentị yiri ya egwu ebubo nkwutọ maka idepụta nkwado nke ndị Minista South Africa maka ọgwụgwọ HIV na-enweghị ihe akaebe. [10]

N'ime nnyocha e bipụtara na 2008, Nattrass mere atụmatụ na ihe karịrị 340,000 ọnwụ AIDS na-enweghị isi na South Africa n'etiti 1999 na 2007 bụ nsonaazụ nke iwu a. [11] kwuru na mmeghachi omume gọọmentị na-adịghị mma na nke na-adịghị arụ ọrụ kpọmkwem n'ihi mmetụta nke ndị na-agọnahụ ọrịa AIDS. Nson[12] nke ọmụmụ a mechara kwado, site na iji usoro dị iche, site na ndị ọkà mmụta sayensị na Mahadum Harvard. Ha mekwara ihe ngosi nke ọnwụ na ọrịa metụtara ọrịa AIDS na South Africa n'ihi mkpebi gọọmentị na-enye ọha na eze ohere ịnweta ọgwụ HIV.

N'otu edemede nke afọ 2012 na Skeptical Inquirer na akwụkwọ ya The AIDS Conspiracy: Science Fights Back (2012), Nattrass na-enyocha ọdịdị nke ndị na-ajụ ọrịa AIDS ma na-akọwa ìgwè mmadụ anọ na-agbasa agọnahụ: ndị ọkà mmụta sayensị dike (na-enye ntụkwasị obi sayensị); cultropreneurs (na-akwalite ọgwụgwọ ọzọ na-adabereghị na ihe akaebe na HIV abụghị ihe kpatara ọrịa AIDS) ma na-eto ndị na-agụ egwú (ndị nta akụkọ na ndị na-eme ihe nkiri na-akwalite ihe kpatara ya). [13][14] kọwakwara mkpọsa nke ndị na-akwado sayensị iji mebie echiche nkata aghụghọ ọrịa AIDS, gbachitere Ọgwụ ndị dabeere na ihe akaebe, na ịlụso pseudoscience ọgụ.

Mmụta ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Agbụrụ na klas[dezie | dezie ebe o si]

Nattrass emeela nnukwu ọrụ ya na Jeremy Seekings na agbụrụ na klas na South Africa. N'akwụkwọ mbụ ha, Class, Race, and Inequality in South Africa (2005), ha kwuru na n'ime narị afọ nke 20, agbụrụ hapụrụ klas dị ka onye na-akpata enweghị nhata na South Africa, karịsịa mgbe ịrị elu nke enweghị ọrụ site na etiti afọ 1970. [3] Ọrụ ha mechara rụọ, ọkachasị Policy, Politics and Poverty in South Africa (2015) na Inclusive Dualism (2019), gosipụtara ọdịiche dị iche iche na-arịwanye elu na mkpa agbụrụ na-aga n'ihu na South Africa.

Anụ ọhịa na nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

[15] iCWild, ebe ọ bụ onye nduzi, Nattrass na-amụ Esemokwu mmadụ na anụ ọhịa na Southern Africa. [16]'afọ 2020, o bipụtara nkọwa na South African Journal of Science nke tụrụ aro na àgwà onwe onye - àgwà maka anụ ọhịa na nchekwa, yana ụkpụrụ ihe onwunwe - dị mkpa karịa agbụrụ n'ibu amụma ọmụmụ na nhọrọ ọrụ metụtara nchekwa anụ ọhịa. [1] Ụfọdụ ndị nkatọ gụrụ nkọwa ahụ dị ka ihe na-emegharị echiche agbụrụ na-emerụ ahụ, na-eduga n'ịkpọ oku ka ewepụ nkọwa ahụ. [17]Keyan Tomaselli mechara kọwaa iwe ahụ dị ka egwu omume.

[18]Academy of Science nke South Africa, nke na-akwado South African Journal of Science, wepụtara nkwupụta na-agbachitere nnwere onwe agụmakwụkwọ na nnwere onwe nchịkọta akụkọ, ma kwupụta na a ga-enyefe mbipụta pụrụ iche iji rụrịta ụka banyere okwu ahụ. Akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtara mbipụta pụrụ iche [19] nkọwa Nattrass, gụnyere nzaghachi Nattrass nye ndị nkatọ, na 10 Julaị 2020. [1] [20][21] gbachitekwara onwe [22] na mgbasa ozi. [23] Alliance, òtù mmegide nke South Africa, pụtakwara iji kwado Nattrass na nnwere onwe agụmakwụkwọ ma wepụta nkwupụta nke ya.

Ọrụ Nattrass na nchekwa gụnyere akwụkwọ gbasara njikwa akụ na ụba nke obodo na Namibia, anụ ọhịa na Anthropocene, esemokwu nchekwa na ụkpụrụ omume a na-ese okwu nke njikwa ụmụ oke.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

The Moral Economy [24] AIDS meriri 2008 Bill Venter / Altron Literary Award, ihe nrite mba maka akwụkwọ agụmakwụkwọ, [25] [26] ma ya na The AIDS Conspiracy meriri UCT Book Award, ihe mmeri kachasị elu nke mahadum maka akwụkwọ ndị pụtara ìhè site na ngalaba. [27] Nattra[2] nwetakwara ihe nrite UCT's 2001 Distinguished Teacher Award. [1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Nicoli Nattrass Research & Publications. School of Economics, University of Cape Town. Archived from the original on 17 December 2013. Retrieved on 6 September 2012.. School of Economics, University of Cape Town. Archived from on 17 December 2013. Retrieved 6 September 2012.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Prof Nicoli Nattrass. Centre for Social Science Research, University of Cape Town. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 6 September 2012.. Centre for Social Science Research, University of Cape Town. Archived from on 4 March 2016. Retrieved 6 September 2012.
  3. 3.0 3.1 Seekings (2008). Class, Race, and Inequality in South Africa. Yale University Press. ISBN 978-0-300-12875-8. Retrieved on 10 June 2020. Seekings, J.; Nattrass, N. (2008). Class, Race, and Inequality in South Africa. Yale University Press. ISBN 978-0-300-12875-8. Retrieved 10 June 2020.
  4. Nicoli Nattrass Profile (en-US). The Rhodes Project. Retrieved on 2023-05-16.
  5. Rhodes Scholar List. Oxford University. Archived from the original on 23 December 2012. Retrieved on 6 September 2012.
  6. ASRU – Overview – Researchers. Centre for Social Science Research. Retrieved on 10 June 2020.
  7. Nattrass (2004). The Moral Economy of AIDS in South Africa. Cambridge University Press, 224. ISBN 0521548640. 
  8. Heywood (2004). "Preventing mother-to-child HIV transmission in South Africa". South African Journal of Human Rights 19 (2). 
  9. Nattrass (2007). Mortal combat: AIDS denialism and the struggle for antiretrovirals in South Africa. University of KwaZulu-Natal Press. ISBN 9781869141325. 
  10. Don't hold your breath (en-ZA). The Mail & Guardian (2003-08-18). Retrieved on 2023-05-16.
  11. Nattrass (2008). "AIDS and the Scientific Governance of Medicine in Post-Apartheid South Africa". African Affairs 107 (427): 157–176. DOI:10.1093/afraf/adm087. 
  12. Chigwedere (8 January 2010). "AIDS Denialism and Public Health Practice". AIDS and Behavior 14 (2): 237–247. DOI:10.1007/s10461-009-9654-7. ISSN 1090-7165. PMID 20058063. 
  13. Nattrass (2012). The AIDS Conspiracy: Science Fights Back. Cambridge University Press, 240. ISBN 978-0231149129. 
  14. Nattrass (2012). "The Social and Symbolic Power of AIDS Denialism". Skeptical Inquirer 36 (July/August): 34–38. 
  15. iCWild – Our team. Institute for Communities and Wildlife in Africa. Archived from the original on 3 July 2019. Retrieved on 10 June 2020.
  16. Nattrass (27 May 2020). "Why are black South African students less likely to consider studying biological sciences?". South African Journal of Science 116 (5/6). DOI:10.17159/sajs.2020/7864. ISSN 1996-7489. Retrieved on 10 June 2020. 
  17. Tomaselli (2020). "Peer review is academic citizenship". South African Journal of Science 116 (9/10): 1–3. DOI:10.17159/sajs.2020/8728. 
  18. ASSAf statement on Nattrass article. Home (1 June 2020). Archived from the original on 9 June 2020. Retrieved on 10 June 2020.
  19. Nattrass (2020). "In defense of exploratory research: a reply to critics". South African Journal of Science 116 (5/6): 1–36. DOI:10.17159/sajs.2020/8604. 
  20. I don't understand why anyone thinks this is dehumanising or racist – UCT Prof. 702 (10 June 2020). Retrieved on 10 June 2020.
  21. Nattrass. "Tumult at UCT Part 2: The dangers of allowing the thought police to take over", 10 June 2020. Retrieved on 10 June 2020.
  22. Nattrass. "Tumult at UCT Part 1 – the challenges of transformation", 9 June 2020. Retrieved on 10 June 2020.
  23. UCT is on a slippery slope to censoring its own academics and must retract its ill-considered reaction to Professor Nattrass' research paper. Democratic Alliance (7 June 2020). Retrieved on 10 June 2020.
  24. Book marries ethical and economic aspects of AIDS. University of Cape Town (23 May 2005). Retrieved on 6 September 2012.
  25. Top book award for Nattrass (en). University of Cape Town (14 July 2008). Retrieved on 2023-05-16.
  26. Nicoli Nattrass Wins Top Academic Book Prize. University of Cape Town, School of Economics (8 July 2008). Archived from the original on 13 November 2012. Retrieved on 6 September 2012.
  27. University of Cape Town Book Award. University of Cape Town. Retrieved on 8 June 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Nicoli Nattrassmbipụta ndị edepụtara site naOnye Ọkà mmụta Google