Nigeria Labour Congress

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Adams Oshiomhole, onye bụbu onye isi oche nke Nigeria Labour Congress (n'aka nri) na onye nnọchi anya US na Nigeria Howard Franklin Jeter (n'etiti), July 5, 2002, Lagos.

Nigeria Labour Congress (NLC) bụ òtù nche anwụ maka òtù ọrụ na Naịjirịa.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E bipụtara Nigerian Labour Congress na Disemba 1978, dị ka njikọta nke òtù anọ dị iche iche: Nigeria Trade Union Congress (NTUC), Labour Unity Front (LUF), United Labour Congress (ULC) na Nigeria Workers' Council (NWC).[1] Otú ọ dị, Gọọmentị Ndị Agha Federal e guzobere n'oge na-adịbeghị anya, nke Murtala Mohammed duziri, jụrụ ịnakwere nzukọ ọhụrụ ahụ, kama nke ahụ, guzobe Ụlọikpe Adebiyi iji nyochaa ọrụ nke òtù ọrụ na ndị isi ha. Ụlọikpe ahụ kọrọ n'afọ 1976 ma kwuo na ụlọ ọrụ ndị ọrụ niile dị ugbu a gbasaa echiche Agha Nzuzo, dabere na ego sitere na njikọ mba ụwa, ma na-ejighị ego. E ji nke a mee ihe dị ka ihe ziri ezi iji machibido ụlọ ọrụ anọ ahụ iwu, ebe a họpụtara M. O. Abiodun dị ka onye nchịkwa nke òtù ọrụ. Ọ nabatara nguzobe nke otu ọhụrụ nke Naịjirịa Labour Congress, na ọnọdụ na e mezigharịrị ihe dị ka otu puku na narị ise na-arụ ọrụ n'ime ụlọ ọrụ mmepụta ihe iri anọ na abụọ, tinyere ndị otu iri na itoolu na-anọchite anya ndị isi ọrụ.[2][3]

N'afọ 1978, e guzobere Nigeria Labour Congress, ya na ụlọ ọrụ 42 na-arụ ọrụ. Ọ ga-abụ naanị otu ndị ọrụ aka iwu kwadoro.[2] Ndị ndu ya gụnyere ọtụtụ n'ime ndị isi sitere na ndị anọ bu ya ụzọ, ebe Wahab Goodluck ghọrọ onye isi oche ya.[4]

N'oge akụkọ ihe mere eme ya, esemokwu ya na ọchịchị ndị agha ugboro abụọ dugara n'ịgbasa akụkụ mba nke NLC, nke mbụ n'afọ 1988 n'okpuru ọchịchị ndị agha nke General Ibrahim Babangida na nke abụọ n'afọ 1994, n'okpuru usoro ọchịchị nke General Sani Abacha.[5] N'afọ 1996, e jikọtara ndị mmekọ iri anọ na abụọ nke NLC banye ịrị abụọ na itoolu, site na Iwu nke Nzukọ Ndị Omeiwu.[2] N'okpuru ọchịchị ndị agha nke Naịjirịa, a na-ejide ndị isi ọrụ ugboro ugboro ma na-agbagwoju nzukọ ndị otu ọrụ anya anya anya. N'ịgbaso mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya na mba ahụ, e wepụrụ ụfọdụ n'ime iwu ndị na-emegide ndị otu na Jenụwarị 1999. N'otu ọnwa ahụ, a họpụtara Adams Oshiomhole ka ọ bụrụ onye isi oche nke nzukọ ahụ.

Na mbido afọ 2000, esemokwu dị n'etiti gọọmentị na NLC rịrị elu n'ihi mmegide nke nzukọ ahụ na ọnụahịa mmanụ dị elu.[6] Mmụba ọnụahịa ahụ bụ n'ihi mkpebi gọọmentị Olusegun Obasanjo mere iji belata enyemaka ego nke ukwuu ma wepụ iwu ịzụta na ire ya. NLC emeela ka ọtụtụ ọgbaghara na-eme mkpesa megide iwu ọnụahịa mmanụ ụgbọala nke ndị n'achi obodo .[7]

N'ọnwa Septemba afọ 2004, NLC nyere gọọmentị etiti iwu ka ha gbanwee mkpebi ahụ iji weghachite ụtụ isi mmanụ ụgbọala na-ese okwu ma ọ bụ chee mkpesa mba niile ihu. E mere egwu ahụ n'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na mkpebi ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Federal na esemokwu gara aga kwupụtara na nzukọ ahụ enweghị ikike iwu ịkpọ oku maka iwu ndị n'achi obodo.[8]

Mgbe a mara ọkwa atụmatụ ọgbaghara ahụ, NLC kwuru na e jidere Onye isi ala Adams Oshiomhole n'October 9, 2004 na ngagharị iwe na Nnamdi Azikiwe Airport. Dị ka nzukọ ahụ si kwuo, "otu ìgwè ndị ọrụ nke State Security Services (SSS) nke ọnụ ọgụgụ ha karịrị iri na ise, ndị meriri ya, lụso ya ọgụ n'ala ma tinye ya n'ime ụgbọ ala Peugeot 504 na-echere, nke na-enweghị akara ikikere".[9] Ndị ọrụ nchekwa steeti kpọrọ nkwupụta ahụ "akụkọ na-akpali akpali na nke na-ezighị ezi", na-ekwu na onye isi oche NLC nwere " nghọtahie" na ndị ọrụ mpaghara, mana na e doziri okwu ahụ n'oge na-adịghị anya. Onye na-ekwuchitere onye isi ala kwuru na a kpọrọ Oshiomhole naanị maka "kparịta ụka" n'ọdụ ụgbọ elu, ọ nweghị njide e jidere.[10]

N'afọ 2005, a gbanwere iwu ahụ iji kwe ka ndị otu ọrụ ndị ọzọ nweta nkwado gọọmentị, yana ikwe ka ndị otu ndị isi ọrụ sonye na NLC.[2] N'afọ 2016, ihe dị ka ndị mmekọ iri abụọ na ise hapụrụ iji guzobe United Labour Congress, mana ha laghachiri na NLC n'afọ 2020.[11][12] Ka ọ na-erule ngwụcha afọ ahụ, ọ nwere ndị mmekọ iri anọ na atọ, nke na-anọchite anya ihe karịrị ndị otu nde anọ n'afọ 2016.[13]

Otu n'ime mkpesa kachasị ike nke NLC nwere ike ịchọta na Jenụwarị 2012 n'oge ọchịchị Onye isi ala Goodluck Jonathan. Onye isi ala na ndị otu akụ na ụba ya ekwuola na ịkwụ ụgwọ enyemaka mmanụ ụgbọala na-eme ka mba ahụ tụfuo ọtụtụ ijeri naira ma ọ ga-echekwa ihe dị ka "£ 4.2bn kwa afọ iji tinye ego na ụlọ nrụpụta na-adịghị arụ ọrụ nke mere ka Naịjirịa bubata mmanụ nke ya ozugbo a nụchara ya".[14] Onye isi ala kwuru na ndi n'achi obodo ya enweghịzi mmasị n'ịkwụ ụgwọ enyemaka mmanụ ụgbọala na ndị na-egosi mmanụ.[15] Nke a ga-ebugharị ọnụahịa mmanụ ụgbọala nke a na-ere maka N65 a lita na enyemaka gụnyere gburugburu N141 nke na-egosi ihe karịrị otu narị pasent mmụba.[16][17]

Ndị ozi nọ na kọmitii ya kwadoro mkpọsa maka iwepụ enyemaka mmanụ ụgbọala ma bụrụkwa onye Ozi na-ahụ maka ego / minista na'ahụ maka akụ na ụba n'oge ahụ bụ Dr. Ngozi Okonjo Iweala.[18] Gọọmentị mara ọkwa na a ga-ewepụ enyemaka mmanụ ụgbọala na Jenụwarị 2012 na ọkwa a anabataghị ya na Nzukọ Ndị Ọrụ Naịjirịa. Abdulwahed Omar, onye isi oche NLC n'oge ahụ mara gọọmentị aka na a ga-enwe ngagharị iwe zuru oke na Naịjirịa ma ọ bụrụ na ọ gaa n'ihu na atụmatụ ya iji wepụ mmanụ.[15] NLC nwere ike ijikọ ndị ọrụ ndị ọzọ na ndị otu obodo iji kwado ngagharị iwe ya. Ihe ịma aka a gosipụtara site n'omume mgbe gọọmentị gara n'ihu na iwepụ ụgwọ maka enyemaka mmanụ.[19][20] Ka ọ na-erule 9 Jenụwarị 2012, nnukwu ngagharị iwe malitere gburugburu Naịjirịa na n'obodo ukwu gụnyere Lagos, Abuja, Port Harcourt na Kano.[21] Ngagharị iwe ndị a mebiri akụ na ụba n'ihi na e nwere mmechi zuru oke nke ndị ọrụ dị iche iche nke mba ma ọ were ihe karịrị ụbọchị ọrụ ise.[22] Nke a mere ka onye isi ala Jonathan mara ọkwa na TV na gọọmentị ga-akwado ọnụahịa mmanụ ụgbọala ma belata ya ruo ihe dị ka $ 2.75 (£ 1.80) kwa galọn.[23] E mechara kwụsị ngagharị iwe ahụ mgbe gọọmentị etiti gbasịrị ya.[24] Ngagharị iwe a bụ otu n'ime ngagharị iwe kachasị ike nke gọọmentị ndị nkịtị na Naịjirịa chere ihu ma gosipụta ike nke Nigerian Labour Congress.

nku ụmụ nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

National Women Commission bụ ngalaba ụmụ nwanyị nke NLC. E mepụtara ya na 2003 iji mụbaa ntinye aka ụmụ nwanyị n'ihe omume nke njikọ ahụ.[25][26] Malite n'afọ 1983, ọchịchọ maka nkwanye ùgwù maka ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ dugara n'ịmepụta ngalaba ụmụ nwanyị n'isi obodo steeti. Ka ọ dị ugbu a, alaka steeti nke NLC nwere kọmitii ụmụ nwanyị na onye isi oche nke kọmitii ahụ bụ onye otu na-akpaghị aka nke kansụl nchịkwa nke NLC steeti. Na mba, onye isi nke National Women Commission bụ osote onye isi oche nke NLC.Onye isi oche nke National Women Commission bụ Comrade Rita Goyit.[25] Akụkụ ụmụ nwanyị na-etinye aka na nnukwu ngagharị iwe na ngagharị iwe iji kwado ikike ụmụ nwanyị na megide ime ihe ike metụtara nwoke na nwanyị megide ụmụ nwanyị.[27]

Ndị mmekọ Oru[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmekọ oru ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Òtù ndị na-esonụ nwere mmekọ na NLC:[28]

Njikọ Nchịkọta E hiwere ya Ndị otu (1988)[29] Ndị otu (1995)[30] Ndị otu (2005)[29]
Ndị Ọrụ Mmụta nke Polytechnics ASUP
Ndị Ọrụ Mmụta Union of Research Institutions ASURI
Òtù Ndị Ọrụ Mmụta nke Mahadum ASUU 1978
Òtù Ndị Ọrụ Ugbo na Ndị Jikọrọ Aka nke Naịjirịa AAEUN 2008 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa
Njikọ nke ụlọ ọrụ ọha na eze, ndị ọrụ gọọmentị ndị ọrụ teknụzụ na ntụrụndụ Ọchịchị 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 85,000
Kọleji nke Mmụta Academic Staff Union COEASU
Iron and Steel Senior Staff Association nke Nigeria ISSAN 1981
Òtù Ndị Ọrụ Ikpe nke Naịjirịa JUSUN
Òtù Ndị Ọrụ Ụgbọ Mmiri nke Naịjirịa MWUN 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 83,479[31]
Òtù Ndị Ọrụ Ahụike na Ahụike nke Naịjirịa MHWUN 1978 41,000 100,000 45,000
Metal Products Senior Staff Association nke Nigeria MEPROSSAN
National Association of Academic Technologists NAAT
National Association of Nigeria Nurses and Midwives NANNM 1978 50,000 100,000 125,000
National Union of Air Transport Employees Uche dị mma 1978 16,000 8,820[31]
Ndị Ọrụ National Union of Banks, Insurance and Financial Institution Ebe Ọmụma 1978 69,613 80,000 15,060[31]
National Union of Chemical, Footwear, Rubber, Leather and Non-Metallic Employees NUCFRLANMPE 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 32,121[31]
National Union of Civil Engineering, Construction, Furniture and Wood Workers NUCECFWW 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 62,000
National Union of Electricity Employees Ọdịda Anyanwụ 1978 25,893 25,500 24,000
National Union of Food, Beverage and Tobacco Employees Uche anyị 1978 44,405 40,000 160,000
National Union of Hotels and Personal Services Workers NUHPSW 1978 30,000 30,000 3,613[31]
National Union of Lottery Agents and Employees Uche
National Union of Postal and Telecommunication Employees NUPTE 1978 29,000 30,000 8,000
National Union of Printing, Publishing and Paper Products Workers NUPPROW 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 6,623[31]
National Union of Road Transport Workers NURTW 1978 30,000 70,000 96,000
National Union of Shop and Distributive Employees NUSDE 1978 20,000 4,628[31]
National Union of Textile, Garment and Tailoring Workers of Nigeria N'okpuru Uche 1978 41,312 47,000 30,000
Òtù Ndị Ọrụ Obodo Naịjirịa NCSU 1978 205,397 205,000 100,000
Njikọ nke ndị nta akụkọ Nigeria NUJ 1978 3,950 5,000 35,000
Njikọ nke Ndị Ọrụ Gọọmentị Obodo Naịjirịa Enweghị ihe ọ bụla 1978 245,000 24,434[31]
Njikọ Ndị Ọrụ Naịjirịa Aha 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 2,739[31]
Njikọ Ndị Naịjirịa Naịjirị NUP 1978 286,000 700,000 1,000,000
Naịjirịa Union of Petroleum and Natural Gas Workers NUPENG 1978 13,750 35,000 8,000
Nigeria Union of Public Service Reportorial, Secretarial, Data Processors na Allied Workers NUPSRSDAW 1978 10,949[31]
Njikọ nke ndị ọrụ ụgbọ okporo ígwè Naịjirịa NUR 1978 20,634 puku iri atọ na atọ
Njikọ Ndị Nkụzi Naịjirịa NUT 1978 250,000 250,000 35,000
Njikọ ndị na-akwado na ndị na-enyocha ihe na Nigeria NIWELFU
Òtù Ndị Ọrụ Na-abụghị nke agụmakwụkwọ nke Ụlọ Ọrụ Mmụta na Ndị Jikọrọ Aka NASU 1978 260,000 260,000 67,462[31]
Òtù Ndị Ọrụ Ndị Omeiwu nke Naịjirịa Ọ na-agafe agafe
Òtù Ndị Ọrụ Redio, Telivishọn, Ihe nkiri na Nkà RATTAWU 1978 80,000 5,000[32] 7,000
Òtù Ndị Isi Ndị Ọrụ nke Nigerian Polytechnics Nkwado
Òtù Ndị Isi Ndị Ọrụ nke Mahadum Naịjirịa SSANU 1993 Ihe Ndị Dị Mkpa
Senior Staff Union of Colleges of Education na Nigeria N'oge anyị
Òtù Ndị Ọrụ Steel na Injinia nke Naịjirịa SEWUN 1996 Ihe Ndị Dị Mkpa Ihe Ndị Dị Mkpa 28,000[33]

Ndị mmekọ oru gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ Nchịkọta E hiwere ya N'aka ekpe Ihe kpatara ya na-esoghị Ndị otu (1995)[30]
Òtù Ndị Ọrụ Ugbo na Ndị Jikọrọ Aka nke Naịjirịa AAWUN 1978 2008 E jikọtara ya na AAEUN 6,000[32]
Ụgbọ ala, ụgbọ mmiri, Ngwá Ọrụ Njem na Òtù Ndị Ọrụ Naịjirịa ABTEAWUON 1978 1996 E jikọtara ya na SEWUN 17,000
Òtù Ndị Ọrụ Ọchịchị Ndị Ọrụ Nkà na Ụzụ nke Naịjirịa CSTWU 1978 1996 E jikọtara ya na AUPCTRE 100,000
Òtù Ndị Ọrụ Ụgbọ Mmiri nke Naịjirịa DUN 1978 1996 E jikọtara ya na MWUN 20,000
Akpụkpọ ụkwụ, akpụkpọ anụ na ihe ndị rọba Union of Nigeria Workers' Union of Nigeria FLRPWUN 1978 1996 E jikọtara ya na NUCFRLANMPE 11,500
Òtù Ndị Ọrụ Iron na Steel nke Naịjirịa ISWUN 1978 1996 E jikọtara ya na SEWUN
Metal Products' Union of Nigeria Workers' Union of Naịjirịa MPWUN 1978 1996 E jikọtara ya na SEWUN 7,000
Òtù Ndị Ọrụ Na-arụ Ọrụ Na-egwupụta Mmanụ na Na-abụghị Mmanụ MNMWU 1978 1996 E jikọtara ya na NUMW 20,000
National Union of Chemical and Non-Metallic Products Workers Onye Ọmụma 1978 1996 E jikọtara ya na NUCFRLANMPE 40,000
National Union of Furniture, Fixtures and Wood Workers NUFFWW 1978 1996 E jikọtara ya na NUCECFWW 13,000
National Union of Paper and Paper Products Workers NUPPPW 1978 1996 E jikọtara ya na NUPPPROW
National Union of Public Corporations Employees NUPCE 1978 1996 E jikọtara ya na AUPCTRE
Njikọ Ndị Naịjirịa Naịjirị NCMU 1978 1996 E jikọtara ya na NUMW 1,500
Òtù Ndị Ọrụ Naịjirịa Naịjirị NPAWU 1978 1996 E jikọtara ya na MWUN 22,500
Naịjirịa Union of Construction and Civil Engineering Workers NUCCEW 1978 1996 E jikọtara ya na NUCECFWW 73,000
Njikọ Naịjirịa nke Ndị Ọrụ Ụgbọ Mmiri na Ndị Ọrụ Naịjirị NUSWTW 1978 1996 E jikọtara ya na MWUN
Nkwupụta, Eletrik na Ngwá Ọrụ Ndị Ọrụ Union MGBE NKE 1978 1996 E jikọtara ya na SEWUN 10,000
Òtù Ndị Ọrụ Na-ebipụta Na-ebi Akwụkwọ PAPWU 1978 1996 E jikọtara ya na NUPPPROW
Òtù Ndị Ọrụ Ntụrụndụ Ọchịchọ 1978 1996 E jikọtara ya na AUPCTRE 17,000
Njikọ nke Mbupu, Nchịkọta na Nkwado Ụlọ Ọrụ Ndị Ọrụ nke Naịjirịa USCFAWN 1978 1996 E jikọtara ya na MWUN 4,000

Ịchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi ala[dezie | dezie ebe o si]

1978: Wahab Goodluck
1979: Hassan Sunmonu[34]
1984: Ali Chiroma[34]
1988: Pascal Bafyau[34]
1994: Ọfịs tọgbọ chakoo
1999: Adams Oshiomhole[34][35]
2007: Abdulwaheed Omar[34]
2015: Ayuba Wabba[34]

Ndị odeakwụkwọ ukwu[dezie | dezie ebe o si]

1978: Aliyu Dangiwa[36]
1986: Lasisi Osunde[36]
1992: Ebe a tọhapụrụ ya[36]
2001: John Odah[36]
2014: Peter Ozo-Eson[36]
2019: Emmanuel Ugboaja[36]

Hụkwa Ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Akụkọ ihe mere eme nke Naịjirịa
  • Ọnọdụ akụ na ụba nke Naịjirịa
  • Wahab Goodluck

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria Labour Congress elects new leadership (en). www.tuc.org.uk. Retrieved on 2021-06-02.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Otuturu (2013). "A SURVEY OF CENTRAL * LABOUR ORGANIZATIONS IN NIGERIA". Labour Law Review 7 (2). Retrieved on 28 December 2020. 
  3. Freedom of Association and Protection of the Right to Organise Convention, 1948 (No. 87) - Nigeria (Ratification: 1960). International Labour Organization. Retrieved on 28 December 2020.
  4. The President (en-US). Nigeria Labour Congress (NLC). Retrieved on 2020-05-30.
  5. "Nigerian Unions Raise Stakes In Standoff With Military Regime", Christian Science Monitor, 1994-07-14. Retrieved on 2020-05-30.
  6. EXCLUSIVE: Nigerians groan as fuel shortage worsens …daily activities increasingly crippled (en-US). The Informant247 (2022-03-16). Retrieved on 2022-06-08.
  7. Nigerians strike to protest reduced fuel subsidies, 2003 | Global Nonviolent Action Database. nvdatabase.swarthmore.edu. Retrieved on 2020-05-30.
  8. "Nigeria unions warn over oil hike", 27 September 2004.
  9. Archived copy. Archived from the original on 2004-10-19. Retrieved on 2004-10-10.
  10. Archived copy. Archived from the original on 2004-12-10. Retrieved on 2004-10-10.
  11. Adedigba. "NLC, ULC resolve rift, merge", Premium Times, 16 July 2020. Retrieved on 3 January 2021.
  12. Ahiuma-Young. "Emergence of United Labour Congress causes ripples", Vanguard, 21 December 2016. Retrieved on 3 January 2021.
  13. ILO and National Labour Congress discuss the future of work. International Labour Organization (14 April 2016). Retrieved on 28 December 2020.
  14. Nigeria faces mass strike and protests over discontinued state fuel subsidy (en). The Guardian (2012-01-08). Retrieved on 2021-06-03.
  15. 15.0 15.1 eribake (2012-01-01). New Year Shocker! Fuel now to sell at N141 per litre (en-US). Vanguard News. Retrieved on 2021-06-03.
  16. Riots turn deadly in Nigeria over hike in fuel prices (en). France 24 (2012-01-03). Retrieved on 2021-06-03.
  17. Stephanie Busari (6 January 2012). What is behind Nigeria fuel protests?. CNN. Retrieved on 2021-06-03.
  18. eribake (2011-12-25). Fuel Subsidy Removal: How Okonjo-Iweala convinced Jonathan,Sambo, ministers (en-US). Vanguard News. Retrieved on 2021-06-03.
  19. Nigeria Strike to Proceed Monday Despite Court Order | Voice of America - English (en). www.voanews.com. Retrieved on 2021-06-03.
  20. Schechter. Opinion: #OccupyNigeria (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2021-06-03.
  21. Occupy Nigeria Movement Says it Won't Stop Fighting Government Corruption | Voice of America - English (en). www.voanews.com. Retrieved on 2021-06-03.
  22. 3 Killed as Nigerians Strike Against End of Fuel Subsidy | Voice of America - English (en). www.voanews.com. Retrieved on 2021-06-03.
  23. Lagos (2012-01-16). Nigeria restores fuel subsidy to quell nationwide protests (en). The Guardian. Retrieved on 2021-06-03.
  24. Brock. "Nigeria unions suspend strike after fuel price cut", Reuters, 2012-01-16. Retrieved on 2021-06-03. (in en)
  25. 25.0 25.1 Women & Youth (en-US). Nigeria Labour Congress (NLC). Retrieved on 2020-05-30.
  26. "NLC calls for end to violence against women", March 8, 2013. Retrieved on August 17, 2016.
  27. NLC holds rally to stop gender based violence (en-US). TVC News (2019-03-31). Retrieved on 2021-06-03.
  28. NLC Affiliates Contacts. Nigeria Labour Congress. Retrieved on 24 December 2020.
  29. 29.0 29.1 LeVan (2018). The Oxford Handbook of Nigerian Politics. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0192526328. 
  30. 30.0 30.1 (1995) Nigeria. U.S. Department of Labor, Bureau of International Labor Affairs.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "1995members" defined multiple times with different content
  31. 31.00 31.01 31.02 31.03 31.04 31.05 31.06 31.07 31.08 31.09 31.10 Figure is for 2002. Erapi (2005). Trade Unions and Employment Relationship in Privatised State Enterprises: A Case-Study of the Finance and Petroleum Industries in Nigeria. University of Warwick, 330–331. Retrieved on 16 January 2021. 
  32. 32.0 32.1 Figure is for 1994. Erapi (2005). Trade Unions and Employment Relationship in Privatised State Enterprises: A Case-Study of the Finance and Petroleum Industries in Nigeria. University of Warwick, 325–326. Retrieved on 16 January 2021.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "erapi94" defined multiple times with different content
  33. Figure is for 2009. Crisis In SEWUN Resolved With The Assistance Of IMF And NUMSA. IndustriALL (19 August 2009). Retrieved on 3 January 2021.
  34. 34.0 34.1 34.2 34.3 34.4 34.5 Oyesola. "Celebrating years of struggles, trials, successes", The Sun, 26 February 2018. Retrieved on 23 December 2020.
  35. Oshiomhole : Consistent labour activist and political aficionado @ 67 (en-US). Vanguard News (2019-04-04). Retrieved on 2022-03-18.
  36. 36.0 36.1 36.2 36.3 36.4 36.5 Ahiuma-Young. "Breaking: Ugboaja emerges NLC General Secretary", Vanguard, 22 August 2019. Retrieved on 24 December 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]