Jump to content

Nikos Nicolaides

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nikos Nicolaides
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEgypt, Cyprus, Obodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
Aha enyereNikos Dezie
aha ezinụlọ yaNicolaides Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya3 Eprel 1884 Dezie
Ebe ọmụmụNicosia Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Jụn 1956 Dezie
Ebe ọ nwụrụCairo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGreek Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, Odee akwụkwọ, odee uri Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Nicos Nicolaides ( Greek  ; 1884–1956) bụ onye Gris na -ese ihe na odee.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Nicolaides mụrụ nwa nwoke nke nne na nna dara ogbenye na Nicosia, Saịprọs, na 3 Eprel 1884. Otu nwanna nwaanyị aha ya bụ Maria sochiri ya mgbe afọ abụọ gachara. Ọ dị nanị afọ isii ma ọ bụ asaa mgbe nne na nna ha nwụrụ, otu mgbe. Nne ha nne ha na-elekọta ụmụ abụọ ahụ. Ahụ adịkwaghị ya mma. Mgbe Nicos ruru klas nke anọ n'ụlọ akwụkwọ praịmarị dị n'ógbè ahụ, ọ hapụrụ ịrụ ọrụ n'ebe a na-ekekọta akwụkwọ. Ma mgbe onye na-eke akwụkwọ ahụ chụrụ ya n’ọrụ maka iwepụta oge ka ukwuu n’ịgụ akwụkwọ ndị ahụ karịa ijikọta ha, o ji ihe oyiyi na-ese ihe gbaba. Ozugbo ọ mụtara ọrụ ahụ, aha ya gbasara na Saịprọs niile dị ka ọkachamara na-ese ihe oyiyi. Ụfọdụ eserese o mere na 1904 ka na-adị ndụ n'ime obodo ndị dị na mpaghara Pitsillia .

Atens[dezie | dezie ebe o si]

Na 1907 Nicolaides hapụrụ Saịprọs gaa Atens . N'ime akpa ya, o were ihe omume akwụkwọ mbụ ya (na uri na prose) nke e dere na Greek katharevousa . Ọtụtụ n'ime ha ga-apụta n'afọ na-esote n'akwụkwọ AODO nke Atens ( Apo Ola dia Olous - Site na All for All). Mgbe ọ nọ na Atens, ọ gụrụ akwụkwọ ọnwa isii na ngalaba Fine Arts nke Athens Polytechnic . N'otu oge ahụ, ọ malitere idegara Γαλάζιο Λουλούδι (The Blue Flower) n'okpuru nduzi nke Maurice Maeterlinck na Symbolist ije, wee gbasaa n'etiti ndị na-eme ihe nkiri n'oge a. Nicolaides nwere ike ịgbatị ahụmahụ ya nke ụlọ ihe nkiri (o nweelarị okwu mmeghe site na ịga ihe ngosi ndị a na-eme na Saịprọs site na ịga na ụlọ ọrụ Atens) mgbe ọ matara Christomanos na ndị na-eme ihe nkiri na Athens. Afọ ole na ole ka e mesịrị, ọ ga-ekwu okwu na Ibsen . Nkà nke ihe nkiri ghọrọ ya ọrụ nke atọ (akwụkwọ bụ isi mmasị ya na eserese nke abụọ), bụ nke ọ na-etinye aka n'oge dị iche iche n'oge ndụ ya n'ọrụ dị iche iche-dị ka onye edemede, onye nchọpụta, onye mmepụta ihe, onye na-ese ihe, onye na-eme ihe nkiri na ọbụna, ọ dịkarịa ala otu oge, onye na-eso ya.

Alexandria, Cairo, na Atens[dezie | dezie ebe o si]

Na Julaị 1908, Nicolaides hapụrụ Atens gaa Aleksandria, ma mesịa Cairo . Site na mgbe ahụ ruo 1915 ọ kwagara n'etiti obodo atọ ahụ, na-eme njem ugboro ugboro n'ebe ndị ọzọ na Alaeze Gris (dịka ọmụmaatụ Volos ), Continental Europe, na Middle East . N'afọ 1914, ndị Turks nọ na Siria kpọbatara ya.

Njem, mgbanwe ọnọdụ, enweghị izu ike na-adịgide adịgide n'ịchọ ahụmahụ ọhụrụ bụ ihe e ji mara ya ọ bụghị nanị n'oge a kamakwa ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ná ndụ ya nile. N'ịdị adị nke Bohemian, o ji ụkwụ gaa ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mba niile dị na Europe na ọtụtụ ndị nọ n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa na North Africa, na-ehikarị ụra n'ụlọ ndị e nyere ndị ọbịa na iri nri nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ tụfuru. Ahụ́ ike ya kụdara ya, o nwekwara ihe isi ike dị iche iche. Nanị ihe ọ na-enweta bụ ire ihe osise, bụ́ nke o gburu n'ụdị mbadamba osisi ọ bụla nke bịara n'aka. Ka ọ dị ugbu a, ọ nọ na-arụ ọrụ na nhazi nke akụkọ mkpirisi na prose lyric. N'ụdị abụọ ahụ, ọ malitere ngwa ngwa n'ụdị nke onwe nke mere ka aha ya dị na okirikiri akwụkwọ na Egypt na Atens.

Na-arụ ọrụ na Athens 1915-1919[dezie | dezie ebe o si]

Nicolaides nọrọ 1915–19 na Athens, ebe ọ jikọtara ya na ọtụtụ ndị edemede ndị ọzọ, ọkachasị ụmụ okorobịa nke ọgbọ ya: Nikos Kanzantzakis, Kostas Varnalis, M. Avgeris, Takis Papatsonis, Kostas Karyotakis, Tellos Agras, Cleon Paraschos, na kwa. Nausica Palamas, ada Kostis Palamas . Mgbe e mesịrị, ọ ga-arara ụfọdụ n'ime ọrụ ya nye ha, nakwa Eva Sikelianos. Nwayọọ nwayọọ, o guzobe onwe ya na okirikiri agụmagụ wee bụrụ onye amara dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ mbụ nke ọgbọ ndị na-eto eto. Ọtụtụ n'ime ha lere ya anya dị ka onye ndú. Ọtụtụ akwụkwọ akụkọ oge a chọrọ onyinye n'aka ya. Ụfọdụ n'ime akụkọ mkpirisi ya mere nnukwu ihe: "O σκέλεθ" (ihe nzuzo), "(ndị ohu), na" μεταα) Mgbe ọnwụ gasịrị). Vlasis Gavriilidis kelere ya n'ụdị dị arọ n'akwụkwọ ya Akropolis dị ka "onye edemede a pụtara ìhè".

Saịprọs, Aleksandria na Cairo[dezie | dezie ebe o si]

Ma na May 1919, n’oge ọ kasị elu n’ịbụ onye a ma ama n’akwụkwọ, Nicolaides hapụrụ Atens na mberede. Ọ gara biri n’afọ anọ sochirinụ n’ala nna ya bụ́ Saịprọs. Atụmatụ ya bụ ibipụta n'ebe ahụ ọrụ ọhụrụ ọ dị njikere, na ịkwalite ndụ omenala nke agwaetiti ahụ, na-eme ka ọ bụrụ "ala nke muses". Dị otú ahụ ma ọ dịghị ihe ọzọ bụ akaebe nke otu nwa okorobịa ibe ya, Glafkos Alithersis, onye laghachiri na Saịprọs tupu ya akwadebe ala maka onye nkụzi ya site n'ịgbasa mgbasa ozi n'akwụkwọ akụkọ Limassol ya Aletheia (Eziokwu). Ozugbo Nicolaides laghachiri na Saịprọs, o bipụtara ozugbo "The Blue flower" na Nicosia. Ma ọ hụrụ na ọnọdụ ọgụgụ isi n'ebe ahụ na-akụda mmụọ. Ọ nọrọ ọnwa ole na ole na ebe obibi ndị mọnk Stavrovouni, wee gaa n'ihu mgbe oge ụfọdụ gasịrị na Limassol . N’ebe ahụ, ìgwè ndị enyi na-eto eto na-anụ ọkụ n’obi nabatara ya bụ́ ndị dị njikere ime mkpọsa n’aha nkà na akwụkwọ, gụnyere Emilios Hourmouzios, Giannis Lefkis, Giangos Eliadis, Christodoulos Christodoulidis, Antonis Indianos, Dimitrios Demitriadis, ụmụnna Banos, na George Fasouliotis. Alithersis ahapụla Alexandria. Ọnụnọ Nicolaides na Limassol kpalitere ifuru nke ndụ ọgụgụ isi na imepụta ihe. N'ime afọ atọ, o bipụtara akwụkwọ atọ (otu mpịakọta nke prose lyric, otu n'ime akụkọ mkpirisi, na akwụkwọ akụkọ - Το Στραβόξυλο (Ndị Peevish Fellow). O mere ọdachi abụọ na ụmụ akwụkwọ ụmụ agbọghọ nke ụlọ akwụkwọ ebe ọ na-akụzi ihe osise. O mepụtara " tableaux vivants " na ihe ịga nke ọma dị ịrịba ama. O tinyere ihe ngosi nke eserese ya (ikekwe ihe omume mbụ dị otú ahụ na Saịprọs). O nyere nkuzi eserese na nzuzo wee malite akụkụ nka nke mmemme dị iche iche (dịka ememme ifuru). Nke kacha mkpa maka Saịprọs bụ mmalite 1924 na Limassol (mgbe ọ gachara Ijipt ọzọ) nke ezigbo akwụkwọ akụkọ oge ochie nke agwaetiti ahụ, Avge . Nicolaides na Alithersis bụ́ ndị si Ijipt, na ndị na-eto eto ndị ọzọ sitere n’ike mmụọ nsọ, nyere isi ihe dị n’ime ya.

Na 1923, n'enweghị mmechuihu na mmetụta dị nta nke akwụkwọ ya dị na Saịprọs, Nicolaides alaghachila Alexandria, bụ ebe o mepụtara, na-ese ihe nkiri ahụ, ma nye egwu maka ịrụ ọrụ nke egwuregwu The Blue Flower . N'ikpeazụ, n'ihe dị ka 1924, ọ gara biri na Cairo, nke ga-abụ ebe obibi ya n'oge ndụ ya niile, n'agbanyeghị na o si ebe ahụ mee njem dị iche iche iji meju ọchịchọ ya maka mgbanwe, ugboro ugboro mgbe ego ya na ahụike ya kwere ya, ọ na-adịkarịghị. ka ọ na-etolite.

Na Cairo, o biri na mpaghara Arab dara ogbenye, ebe o jikọtara ya na ọnụ ọgụgụ kasị ala nke ụmụ amaala. Ejuputara mkpa ọgụgụ isi ya na ihe okike ya ma site n'ọrụ ya dị iche iche yana site na ọha mmadụ nke ndị Gris obodo bụ ndị zutere na ogige nke onye na-ere ogbo na onye ama ama Sakellaris Yiannikakis. Ewezuga Yiannakakis n'onwe ya na onye ọka iwu Yiannis Lachovaris, ụlọ ọrụ ahụ nwere ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji Cairo's Ambetions nwere ikike nka siri ike ma nwee mmasị n'ịchụso ikpe ziri ezi ọha na eze na omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ndị a gụnyere Stratis Tsirkas, Theodosis Pierides, [1] George Philippou Pierides, George Demos, Lambis Rappas, Stavros Karakasis na ndị ọzọ. Ụfọdụ n'ime ndị a ga-aga n'ihu iji nweta aha Pan-Hellenic. Ọgbakọ akwụkwọ edemede na nka nka Nicolaides nyere mkpali dị ukwuu na mgbanwe a.

Mmekọrịta Nicolaides na mmekọrịta ya na "ndị ọkachamara omenala" na Aleksandria nwere ntakịrị ihe na Kavafis na gburugburu ya, mana ọ dị nso na Timos Malakos, Maria Roussia, Alithersis - onye bụbu onye ya na ya na Saịprọs-na ndị ọzọ. Mmekọrịta n'ụdị ọ bụla na ala nna ya gara n'ihu na-ebelata. Ọ gara Saịprọs n'oge dị mkpirikpi, nye aka na Kypriaka Grammata (akwụkwọ akụkọ odide nke Cypriot), nke e bipụtara na Nicosia, ya na ndị enyi ya nọ n'àgwàetiti ahụ na-ederịta akwụkwọ ozi, ma nye nwanne ya nwanyị na ụmụ ya nwanyị abụọ enyemaka ego, otu n'ime ha nyere aka ịgụ akwụkwọ na Harokopeion College. n'Atens. Otú ọ dị, ya na Atens enwechaghị mmekọrịta ọzọ. Ọ kesaghị akwụkwọ ya n’ebe ahụ, n’ihi ya kwa, e chefuru ya ma ọ bụkwanụ chefuo, n’agbanyeghị na ndị enyi ole na ole na ndị nwere mmasị chetara ya.

Ma na Alexandria ma na Cairo, Nicolaides bipụtara ọtụtụ ọrụ: mpịakọta abụọ nke mkpirisi akụkọ na Alexandria na mpịakọta atọ nke prose lyric na akwụkwọ akụkọ abụọ na Cairo. Ọ mepụtara iberibe ihe nkiri na Cairo Opera House na ebe ndị ọzọ yana ụlọ ọrụ ndị na-amu amu sitere na obodo Gris . Ọ na-ese. O nyere nkuzi eserese na ihe ngosi na ihe ngosi nka. Ọ rụrụ ọnụ ụlọ maka ebe ngosi ihe ngosi Gezira na Cairo. Ọ sere ụlọ elu a ma ama nke Tsanaklis n'ọzara Ijipt. O sonyeere ike na ngagharị ngagharị udo na ihe omume ndị ọzọ na obodo Greek (na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya na Gris na nnwere onwe maka Saịprọs). O sonye aka n'ọrụ nka dị iche iche na ihe ndị ọzọ n'ime obodo Gris.

Uv Ọrụ ebipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Na Galazio Louloudi "The Blue Flower". Ihe nkiri Lyric n'omume atọ nwere njikọ. Nicosia, Saịprọs, 1919
  • Anthropines bụ Anthines Zoes 'Lives of Men and Flowers'. Prose ọdachi na obere iberibe. Akwụkwọ 1. Limassol, Saịprọs, 1920
  • McDiegemata A' Akwụkwọ akụkọ dị mkpirikpi 1. Saịprọs (Lemassol) peeji 1921,216. (nwere Oi Iperetes ' The Servants ', I Pardali Gata ' The Leopard ', I Koukla ' The doll' .Mesa stin Omichli ' N'etiti alụlụ ', Stimmeni Psychi' A gbagọrọ agbagọ mkpụrụ obi ', matathanato 'Mgbe Ọnwụ', Paramoni tou Sotiros 'Ev nke Onye Mgbapụta', I kainourgia Mbolia 'Na-eto eto', To Xeno Skili' The iju Nkịta').
  • Iji Stravoxylo 'Ndị Peevish Fellow'. Ihunanya. Otu nwoke nwere ike isi mepụta. Limassol, Saịprọs, 1922, e wepụtara 1923. Nke Sisyphus bipụtara, Athens, 1980
  • O Skelethras Diegimata B'' Akụkọ mkpirikpi Skeleton'. Akwụkwọ nke 2. Saịprọs na Aleksandria, 1924. 9 nwere: Anarrosi ' Convalescence ' O Skelethras ' The Skeleton ', I Periphania tis hygias' Pride in Health', O adexios 'The Clumsy One', Oi Didymoi 'Ụmụ ejima', Iji Mystiko 'Ihe Nzuzo'). E weghachiri akwụkwọ 1 na 2 n'otu mpịakọta ka O Skelethras kai alla Diegimata 'The Skeleton Man and Other Short Story' site na Kedros, Athens, 1991
  • Aha ya bụ Kali Syntrophissa. Diegimata C. ' The kind Companion ' Akwụkwọ nkenke akụkọ 3. Saịprọs na Aleksandria 1929,172 peeji. ( nwere: I Kali Synrtrophissa 'The Kind Companion', Ka Xilino Podi 'The Wooden Leg', I Skropha 'The Bitch', Ego kai Ekoinos 'He and I', Ta Koroida' The Dupes', San Skili 'Dị ka nkịta. '.
  • Anthropines kai Anthires Zoes 'Ndụ ndị nwoke na okooko osisi' mbipụta nke abụọ, Ọrụ zuru oke. Saịprọs na Cairo, 1938.
  • Chrysos Mythos 'The Golden Myth'. Saịprọs na Cairo, 1938.
  • Per 'Apo to Kalo kai ka Kako' Beyond Good and Ajọ'. Saịprọs na Cairo, 1940. Nke Oi Philoi tou Bibliou (Ndị Enyi nke Akwụkwọ) bipụtara, Athens 1947, peeji 166, nke Kedros, Athens 1994 bipụtara.
  • Ta Tria Karfia 'Ntu atọ' akwụkwọ akụkọ. Saịprọs na Cairo, 1948. nke Kedros, Athens, 1992 bipụtara.
  • Iji biblio tou Monachou 'Akwụkwọ nke mọnk' Anthology. Nicosia 1946, (nke edegharịrị site na akwụkwọ akụkọ Kypriaka Grammata 'Cypriot Letter') Cairo 1951. Ndị Kedros, Athens bipụtara, 1987

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nicolaides (2007-12-14). "The Image of Nicos Nicolaides in the Correspondence of Thodosis Pierides to Stratis Tsirkas" (in en). Études helléniques / Hellenic Studies 15 (2): 327–337. ISSN 0824-8621.