Nkịta Ndị Na-agba Egwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nkịta Ndị Na-agba Egwu
film
ahaShooting Dogs Dezie
Isiokwu nlebanyaRwandan genocide Dezie
ụdịdrama film Dezie
mba osiObodoézè Nà Ofú, Jémanị Dezie
Mmalite asụsụ ihe ngosiBekee Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta2005, 17 Mee 2007 Dezie
Onye nduziMichael Caton-Jones Dezie
Odee akụkọ ihe nkiriDavid Wolstencroft Dezie
nchịkọta akụkọ ihe nkiriChristian Lonk Dezie
Ode egwuDario Marianelli Dezie
onye na-emepụta iheDavid Belton Dezie
ekesa siteIFC Films, Netflix Dezie
ebe akụkọEluàlà Dezie
Ụcha anụkpa ahụcolor Dezie
Nyocha akara84%, 71/100 Dezie
agwaVjekoslav Ćurić Dezie
usoro nkesavideo on demand Dezie
CNC film rating (France)no age restriction, warning Dezie
CNC film rating (Romania)N - 15 Dezie
Filmiroda ratingCategory III Dezie
FSK film ratingFSK 12 Dezie

Shooting Dogs, nke e wepụtara na United States dị ka Beyond the Gates, bụ ihe nkiri nke afọ 2005, nke Michael Caton-Jones duziri na John Hurt, Hugh Dancy na Clare-Hope Ashitey. Ọ dabeere na ahụmịhe nke onye na-emepụta akụkọ BBC David Belton, onye rụrụ ọrụ na Rwanda n'oge Mgbukpọ agbụrụ nke Rwanda. Belton bụ onye na-ede ihe nkiri ahụ na otu n'ime ndị na-emepụta ya.

Ebe ihe nkiri ahụ dị bụ École Technique Officielle (ETO) na Kigali, Rwanda, na 1994, n'oge mgbukpọ agbụrụ nke Rwanda. Hurt na-eme ka onye ụkọchukwu Katọlik (nke dabeere na Vjekoslav Ćurić [1]) na Dancy onye nkuzi Bekee, ha abụọ bụ ndị Europe, bụ ndị na-etinye aka na ihe omume nke mgbukpọ agbụrụ ahụ.

N'adịghị ka Hotel Rwanda, nke e mere na South Africa site na iji ndị na-eme ihe nkiri South Africa, e mere ihe nkiri ahụ n'ebe mbụ nke ihe nkiri ọ na-egosi. Ọzọkwa, ọtụtụ n'ime ndị lanarịrị ogbugbu ahụ were n'ọrụ dị ka akụkụ nke ndị ọrụ mmepụta na obere ọrụ ime ihe nkiri.

Aha ihe nkiri ahụ na-ezo aka n'omume ndị agha UN na-agba nkịta ndị furu efu na-eri ozu ndị nwụrụ anwụ. Ebe ọ bụ na ekweghị ka ndị agha UN gbaa ndị Hutu na-emebiga ihe ókè bụ ndị kpatara ọnwụ na mbụ, ịgba nkịta égbè bụ ihe nnọchianya nke ara nke ọnọdụ ahụ ihe nkiri ahụ na-anwa ijide.

Atụmatụ[dezie | dezie ebe o si]

Joe Connor bụ onye nkuzi na École Technique Officielle na mpụga Kigali, nke Nna Christopher na-achị. Ụlọ akwụkwọ ahụ bụkwa ebe obibi nke otu ndị agha Belgium n'okpuru iwu nke Captain Delon, dị ka akụkụ nke iwu udo nke UN. Joe na nwa agbọghọ, Marie, bụ onye Christopher kwenyere na ọ hụrụ ya n'anya. Na mbido Eprel 1994, ha na-ahụ ọtụtụ ihe omume na-akpata nchegbu Christopher, gụnyere ndepụta a na-eme nke ezinụlọ ndị Tutsi, akụkọ banyere ìgwè ndị Hutu na-awakpo ndị Tutsi n'ebe ndị ọzọ na mba ahụ, yana mmasị a na-enyo enyo nke njikọ gọọmentị Christopher gosipụtara na ọnụ ọgụgụ ndị agha UN n'ụlọ akwụkwọ ahụ.

N'abalị nke 6 Eprel 1994, a nụrụ mgbawa na égbè dị anya, Delon nụkwara na a gbagburu ụgbọelu Onye isi ala. Ọ kpọkọtara ndị ikom ya ka ha chebe gburugburu ụlọ akwụkwọ ahụ, na-agbanwe ya ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ ndị agha. Ndị gbara ọsọ ndụ rutere n'ọnụ ụzọ ámá, Christopher, n'agbanyeghị na Delon jụrụ, siri ọnwụ na a ga-ekwe ka ha banye. N'ụtụtụ echi ya, Joe na-akwọ ụgbọala gaa n'ụlọ Marie iji kpọta ya, mana ụlọ ahụ tọgbọ chakoo ma e wezụga nkịta. Ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ ahụ wee chọpụta na ọ bịarutere site n'ọnụ ụzọ azụ, ebe ọ bụ na ọnụ ụzọ ihu bụ nke ndị Hutu na-eche nche ugbu a. Ndị gbara ọsọ ndụ na-ahazi onwe ha n'okpuru nduzi nke Roland, nna Marie. Ọtụtụ ndị gbara ọsọ ndụ Europe bịakwara, na nkụda mmụọ Christopher, Delon mere ndokwa ka e nye ha ebe obibi ka mma. Christopher na-aga n'ihu na ozi ụka dị ka ọ na-emebu, ebe Joe na-anwa inyere ndị gbara ọsọ ndụ aka.

Ka ìgwè mmadụ gbara ụlọ akwụkwọ ahụ gburugburu, Joe chere na ọ ga-enyere ndị gbara ọsọ ndụ aka ma ọ bụrụ na a na-egosi ọnọdụ ha na telivishọn ma rịọ Delon maka enyemaka iji kpọta onye nta akụkọ BBC Rachel ma kpọbata ya n'ogige ahụ. Delon na-arụkọ ọrụ ọnụ na mbụ, mana ọ gbanwere obi ya na mberede ma jụ mgbe ọ nụrụ na e gburu ndị agha Belgium na-eche Praịm Minista Uwilingiyimana nche. Joe kpebiri ịhapụ n'ụzọ ọ bụla ma mee ka enyi ya François, onye bụ onye Hutu, duru ya, mana François anọghị n'ụlọ. Joe chọtara Rachel na onye na-ese foto ya ma mee ka ha kwenye ịbịa n'ụlọ akwụkwọ ahụ site n'ịgwa ha na e nwere ndị Europe n'ebe ahụ. Ka ha na-alaghachi n'ụlọ akwụkwọ ahụ, a kwụsịrị ha n'okporo ụzọ ma dọrọ ha n'ụgbọala ha na egbe. Ka Rachel na-anwa ịhazi ụzọ ha ga-esi pụta, Joe nwere obi mgbawa ịhụ ka a dọpụrụ nwoke Tutsi ma jiri mma gbuo ya. Ọ na-atụkwa egwu ịhụ na François na ìgwè mmadụ ahụ nọ, na-ejide mma ọbara. François mere ndokwa ka Joe na ndị otu BBC hapụ ha. Ndị nta akụkọ ahụ yiri ka ha enweghị mmasị na ihe omume ahụ karịa Joe, nke o mechara soro Rachel kwurịta, onye bụ onye nta akụkọ nwere ahụmahụ nke ihe omume ndị yiri ya na Bosnia.

N'oge a na-agba Delon ajụjụ ọnụ, Rachel jụrụ ya ihe mere ndị agha ya anaghị etinye aka iji kwụsị igbu ọchụ ma jụọ iwu UN. Delon kwụsịrị ajụjụ ọnụ ahụ ma gwa ya na ọ rịọrọ ka a gbanwee ọrụ ya iji nye ya ohere itinye aka, n'enweghị ihe ịga nke ọma. Christopher na-amụ nwa Edda, otu n'ime ndị gbara ọsọ ndụ, onye gụrụ nwa ahụ aha ya. Christopher mechara hapụ ụlọ akwụkwọ ahụ iji chọta ọgwụ maka nwa ahụ ma gaa n'ebe obibi ndị nọn dị nso, nke ọ nụrụ na a wakporo ya. N'ebe onye na-ahụ maka ọgwụ nọ, ọ na-akwụ aka azụ iji nweta ọgwụ ahụ ma jiri iwe na-agha ụgha na nwatakịrị ahụ bụ onye Hutu. Mgbe ọ rutere n'ebe obibi ndị nọn, ọ chọpụtara na e gbuola ndị nọn ahụ niile. N'èzí, a na-eji ihe mgbochi ụlọ akwụkwọ ahụ nke ọ gbazinyere dị ka ihu ọma dị ka akụkụ nke ihe mgbochi ụzọ, ihe onye gọọmentị ya na-ejikọta na-egosi na obi ụtọ. Mgbe Christopher laghachiri n'ụlọ akwụkwọ ahụ, Delon gwara ya na ha ga-amalite ịgba nkịta ndị na-eri ozu ndị dị nso égbè. Christopher ji mkparị jụọ ma nkịta ahụ na-agba ndị agha UN égbè, na-ezo aka n'ikike ha.

Ndị agha France rutere n'ụlọ ọrụ ahụ mana ha kwupụtara na ha nọ ebe ahụ naanị iji were ndị French gbara ọsọ ndụ. Mgbe iwe siri ike site na Delon, ha kwetara iburu ndị Europe niile. Joe na-anwa ịmekọrịta ka Marie were ọnọdụ ya n'ụgbọala mana a jụrụ ya. Rachel na ndị France na-apụ, na-agwa Joe na ya onwe ya kwesịrị ịpụ. Otu ìgwè ndị gbara ọsọ ndụ, gụnyere Edda, na-anwa ịgbapụ n'azụ ụlọ akwụkwọ ahụ mana otu ìgwè mmadụ wakporo ha. A na-egbu ọtụtụ n'ime ha, mana ole na ole laghachiri na nchekwa nke ogige ahụ. Edda na mbụ zere ha site na izo, mana nwa ya malitere ibe ákwá, na-eme ka ndị gburu ya mara na ọ nọ. Ka Joe na-ele anya, a na-egbu ya na nwa ya.

Delon mechara nata iwu ka ọ pụọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ. Ka ndị Belgium na-akwadebe ịpụ, Roland rịọrọ Delon ka ọ gbaa ndị gbara ọsọ ndụ égbè, iji chebe ha igbu ha site na mma, mana Delon jụrụ. Joe kpebiri na ya enweghị ike ịnagide ya ọzọ wee soro Delon pụọ. Ọ zutere Marie ka ọ na-abanye n'ụgbọala ma ghara ikwu ihe ọ bụla ma e wezụga "O wutere m". Christopher họọrọ ịnọ n'azụ, tupu ọ ghọta na ọ nwere ike ịpụ ụmụaka n'azụ ụgbọala ụlọ akwụkwọ. Ọ na-akpọrọ obere ìgwè ụmụaka, gụnyere Marie, na-ezube ịlaghachi maka ndị ọzọ, mana ozugbo ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ ahụ, ìgwè mmadụ ahụ wakporo ma gbuo ndị gbara ọsọ ndụ fọdụrụnụ.

A kwụsịrị Christopher n'okporo ụzọ, nke enyi ya Julius na-edu. N'agbanyeghị mbọ Christopher na-agba ikwu okwu ma na-arịọ maka mmekọrịta ha, Julius na-emegide ya n'ihu ọha. Mgbe Christopher jụrụ imekọ ihe ọnụ, Julius gbagburu ya. Marie, na-ele mkparịta ụka ha ma na-atụ egwu na a ga-enyocha gwongworo ahụ, ka ọ dị ugbu a, jisiri ike gbapụ n'amaghị ama na ụmụaka ahụ. Christopher hụrụ ka Marie gbapụrụ tupu ya anwụọ.

Ihe nkiri nke Marie na-agba ọsọ na ihe nkiri ajụjụ ọnụ n'ihi na UN achọghị ịkpọ ihe omume ndị ahụ na Rwanda "mgbukpọ agbụrụ". N'okwu mkpirikpi, Marie chọtara Joe, onye bụzi onye nkuzi na ụlọ akwụkwọ ochie Christopher, ha kwurịtakwara ahụmahụ ha n'ụzọ dị mkpirikpa.

Ihe nkiri ahụ mechiri na ozi gbasara mgbukpọ agbụrụ na Rwanda na igbu ọchụ na ETO karịsịa, na nkọwa nke ahụmịhe onwe onye nke ụfọdụ ndị na-eme ihe nkiri n'oge mgbukpọ ahụ.

Ndị na-eme ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • John Hurt dị ka Nna Christopher
  • Hugh Dancy dị ka Joe Connor
  • Dominique Horwitz dị ka Captain Charles Delon
  • Louis Mahoney dị ka Sibomana
  • Nicola Walker dị ka Rachel
  • Steve Toussaint dị ka Roland
  • David Gyasi dị ka François
  • Susan Nalwoga dị ka Edda
  • Victor Power dị ka Julius
  • Jack Pierce dị ka Mark
  • Musa Kasonka Jr. dị ka Boniface
  • Kizito Ssentamu Kayiira dị ka Pierre
  • Clare-Olileanya Ashitey dị ka Marie

Ndị ọrụ ụgbọ mmiri[dezie | dezie ebe o si]

Nzaghachi nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Ebe nrụọrụ weebụ nchịkọta nyocha Rotten Tomatoes na-akọ ọkwa nkwado nke 84% dabere na nyocha 63, na nkezi nke 7.2/10. Nkwekọrịta dị oke egwu nke ebe nrụọrụ weebụ ahụ na-agụ, "Complex, ihe odide mmadụ na ịgba égbè n'ebe ahụ na-enye Beyond the Gates esemokwu na ngwa ngwa a na-ahụ anya. " [2] Na The Guardian onye nkatọ Rob Mackey dere, sị: "Ọ bụrụ na ị maghị akụkọ ahụ, ị nwere ike ịtụ anya na ihe nkiri ahụ ga-etolite n'ime obere ihe ọchị ọdịbendị... Shooting Dogs na-etu n'ezie: ụlọ akwụkwọ dị na Kigali ebe a na-atụ egwu egwu egwu na-eme n'okpuru ọzara. " Na The New Statesman Victoria Segal na-eme onwe ya, ọ bụ ihe ọjọọ na-eme ka ọ dị egwu dị egwu dị oke egwu na-egwu na-eme.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

1 mmeri Heartland Film Festival 2006 Grand Prize for Dramatic Feature

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Hotel Rwanda, ihe nkiri 2004 na-ekwu maka mgbukpọ agbụrụ nke na-elekwasị anya na Hôtel des Mille Collines, ebe a hụkwara na Sometimes in April.
  • Shake Hands with the Devil, ihe nkiri 2007 nke dabeere n'akwụkwọ nke otu aha ahụ na-akọ akụkọ banyere njem onwe onye na-agbawa obi nke General Dallaire n'oge Mgbukpọ Rwandan nke 1994 na otu United Nations si eleghara arịrịọ ngwa ngwa nke Dallaire maka enyemaka ọzọ iji kwụsị ogbugbu ahụ
  • Mgbukpọ agbụrụ nke Rwanda

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. San Francisco Chronicle, Amid genocide in Rwanda, one man stands tall
  2. Beyond the Gates (2005). Rotten Tomatoes (Fandango). Retrieved on March 24, 2018.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

[1]

  1. Shapiro (1 August 2008). "Slow Looking: The Ethics and Politics of Aesthetics: Jill Bennett, Empathic Vision: Affect, Trauma, and Contemporary Art (Stanford, CA: Stanford University Press, 2005); Mark Reinhardt, Holly Edwards, and Erina Duganne, Beautiful Suffering: Photography and the Traffic in Pain (Chicago, IL: University of Chicago Press, 2007); Gillo Pontecorvo, director, The Battle of Algiers (Criterion: Special Three-Disc Edition, 2004)". Millennium: Journal of International Studies 37: 181–197. DOI:10.1177/0305829808093770.