Nkwupụta Asaba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nkwupụta Asaba

Nkwupụta Asaba (Bekee: Asaba Declaration) ahụ bụ nkwupụta nke ndị gọvanọ iri na asaa dị na Naijiria, gụnyere South West, South South na South East. E nyere ya na 11 Mee 2021 na Asaba, Delta ma nwee isi okwu iri na otu nke ndị gọvanọ welitere isi okwu banyere ọdịnihu Naijiria na mpaghara ndịda. Ha kpọrọ oku maka mkparịtaụka obodo ma machibido mgbochi ịta ahịhịa na imegharị ehi iji ụkwụ banye na n'ime mpaghara ndịda n'ihi ọgbaghara ndị na-azụ ehi na ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na Naijiria.

Ihe iri na otu[dezie | dezie ebe o si]

Nkwupụta nke ndị gọvanọ iri na asaa nke mpaghara ndịda kwuru ihe iri na otu:

  1. Naijiria jikọrọ ọnụ (isi okwu otu): Ndị gọvanọ gosipụtara na "ndị bi na ndịda Naijiria na-anọgide na-agbasi mbọ ike na ịdị n'otu nke Naijiria dabere na ikpe ziri ezi, ịkwụ ụgwọ, ịha nhatanha na ịdị n'otu na ịdị n'otu udo n'etiti na n'etiti ndị bi na ya na-elekwasị anya na inweta ebumnuche ejiri eme ihe maka mmepe akụ na ụba na ọganiihu."[1][2]
  2. Ihe ịma aka nchekwa na mmachi mgbochi ehi ịta ahịhịa (isi nke abụọ): Ndị gọvanọ ahụ kwuru na "mbuso agha nke ndị na-azụ ehi, ndị omekome na ndị ohi na mpaghara ndịda nke Naijiria ewetawo ihe ịma aka nchebe siri ike nke na ụmụ amaala enweghị ike ibi ndụ ha, na-agbaso ihe omume dị iche iche na-arụpụta ihe iyi egwu na-eweta ihe oriri na nchekwa izugbe" ma kpebie na "a ga-amachibido ehi ịta ahịhịa na-agafe ndịda Naijiria."[1][2]
  3. Esemokwu ya na ndị na-azụ ehi na mmachibido iwu ghasara ehi ịta ahịhịa (isi nke atọ): Ndị gọvanọ ahụ kwuru na "mmepe na mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ etinyela nrụgide na ala dịnụ ma mụbaa atụmanya nke esemokwu n'etiti ndị na-azụ ehi na-akwaga na ndị bi na ndịda" ma kwuo na ọ dị ugbu a "dị oke mkpa ịmanye mmachibido iwu ịmachị ịta ahịhịa na ndịda (tinyere ijegharị ehi na mpaghara ndịda na ụkwụ)."[1][2]
  4. Mmepe nke usoro nlekọta anụ ụlọ nke oge a (isi nke anọ): Ndị gọvanọ tụrụ aro na "gọọmentị etiti kwesịrị ịkwado steeti ndị chọrọ ka ha mepụta usoro ọzọ na usoro nlekọta anụ ụlọ nke oge a."[1][2]
  5. Nhazigharị nke Nigeria (isi nke ise): Ndị gọvanọ ahụ kwenyere na "ọganihu nke mba a chọrọ ka e were usoro ngwa ngwa na obi ike dozigharịa gọọmentị nke Naijiria na-eduga na mgbanwe nke ndị uwe ojii steeti, nyochaa ụzọ e si ekenye ego na-akwado ndị okpuru ọchịchị obodo na okike nke ụlọ ọrụ ndị ọzọ na-akwado nkwado ziri ezi na usoro gọọmentị etiti."[1][2]
  6. Mkparịta ụka mba n'ihi ndị na akwanye mgbawa nkewa (isi nke isii): Ndị gọvanọ tụrụ aro ka "n'ihi ndị na akwanye mgbawa nkewa n'ụzọ dị ukwuu n'etiti ndị anyị dị iche iche maka itinyekwu aka na nhazi ọchịchị dị ugbu a, gọọmentị etiti kwesịrị ịkpọ mkparịta ụka mba dị ka ngwa ngwa."[1][2]
  7. Ntughari uche nke usoro iwu nke gọọmenti etiti na nhọpụta (isi nke asaa): Ndị gọvanọ na-atụ aro ka "n'ihe banyere uche nke ndị anyị dị iche iche, ọ dị mkpa iji nyochaa nhọpụta n'ime ụlọ ọrụ ọrụ gọọmentị etiti (gụnyere ndị ọrụ nchekwa) iji gosipụta agwa gọọmentị etiti ka ọnụọgụgụ ndị Naịjirịa n'ozuzu ha si dị iche iche."[1][2]
  8. Kwalite mmekorita (isi nke asatọ): Ndị gọvanọ kpebiri "ịkwalite imekọ ihe ọnụ n'etiti ndịda steeti na mba n'ozuzu ya."[1][2]
  9. Mkpọchi na okporo ụzọ Oshodi Apapa na nhazi ọdụ ụgbọ mmiri (isi nke iteghete): Ndị gọvanọ gosipụtara nchegbu "na-aga n'ihu mkpọchi n'okporo ụzọ Oshodi-Apapa na nsogbu tinyegoro na onodu aku na uba nke Naijiria bu naanị tinyekwa nke Apapa ebe ọdịda ụgbọ mmiri n'akụkụ osimiri" ma tụọ aro "ibalite na ịtọlite ​​ọdụ ụgbọ mmiri na steeti ndị ọzọ iji mepụta ọrụ ọhụụ ma kwalite ọrụ mmekọrịta akụ na ụba na Naijiria."[1][2]
  10. Na-emeso oria ojoo nke COVID-19 (isi nke iri): Ndị gọvanọ gosipụtara nchegbu "na nsogbu akụ na ụba nke mkpọchi ọzọ na Naijiria, yabụ na atụ aro nhazi na imekọ ihe ọnụ n'etiti gọọmentị etiti na nke steeti n'ichepụta azịza maka ọrịa ojoo nke COVID-19."[1][2]
  11. Okwu onye isi ala gbasara nchekwa (isi nke iri na otu): Ndị gọvanọ kwuputara nnukwu nchegbu "banyere nsogbu nchekwa nke na-emebi Naijiria ugbu a wee gbaa ume na Maazị Onye isi ala kwesịrị ịgwa ndị Naijiria okwu banyere nsogbu nke enweghị ntụkwasị obi wee weghachite ntụkwasị obi nke ndị anyị."[1][2]

Nnabata[dezie | dezie ebe o si]

Nkwupụta Asaba ahụ nwetara nnabata dị mma na nke na-adịghị mma site na ọha mmadụ. Ndị Southern Senators Forum toro nkwupụta ahụ, na-akọwa ya dịka "ntinye aka n'oge", ebe ndị otu House of Representatives kwadokwara ya. Afenifere, Middle Belt Forum na Yoruba Council of Elders kwuru na Nkwupụta ahụ bụ echiche nnabata na mmepe nkwuwa okwu, ebe ha kwuru na ọ bịaghị n'oge. Pan Niger Delta Forum tokwara Nkwupụta ahụ.[3][4][5]

Mịnịsta nke ikpe ziri ezi na onye ọka iwu ukwu nke gọọmentị etiti, Abubakar Malami guzogidere Nkwupụta banyere mmachi a machibidoro ehi ịta ahịhịa ma kpọọ ya "ihe megidere iwu Naijiria", ma na-emegidekwa oku maka nhazigharị.[6][7] Onye isi oche nke Senate nke Naijiria, Ahmad Lawan dọrọ ndị gọvanọ ndịda aka na ntị maka isonyere ndị na akwanye mgbawa nkewa ma ọ bụ nhazigharị Naijiria wee kwuo na "ndị gọvanọ ndịda ga-ahụrịrị na ha hazigharịrị steeti ha tupu ha akpọọ maka nhazigharị na ọkwa gọọmentị etiti."[8]

Ndị Miyetti Allah kpọrọ Nkwupụta ahụ "oku maka ikewapụ", "amụma efu" na "nkwupụta agha megide ndị na-azụ ehi", ebe ha kwuru na ndị gọvanọ ndịda "nwere mgbagwoju anya na ajọ omume".[9][10] Onye bụbu onye isi ndị Senate nke Naijiria, Mohammed Ali Ndume boro ndị gọvanọ ndị ndida ndi na-egwu egwu ndọrọndọrọ ọchịchị ma "na-etinye aka na egwuregwu ịta ụta".[11] Otu onye so na ndị guzobere Arewa Consultative Forum, Tanko Yakasai kwuru na Nkwupụta ahụ "adabaghị n'iwu Naijiria".[12] Onye bụbu onye ode akwụkwọ ukwu nke National Health Insurance Scheme, Usman Yusuf guzogidere Nkwupụta ahụ ma kwuo na "ndị gọvanọ ndịda ga-enyerịrị ndị Fulani ala ebe ha ga na-achị ehi ha na-ata ahịhịa ma ọ bụrụ na ha chọrọ machibido mgbochi ịta ahịhịa, were na-akpọ ya "amaghi ihe na ize ndụ".[13][14][15]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 FULL COMMUNIQUE: Southern Governors Call For National Dialogue, Ban Open Grazing. Channels TV (12 May 2021). Retrieved on 24 July 2021.
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 Agborh, Alphonsus. "Southern govs meet in Asaba, ban open grazing, demand restructuring", Nigerian Tribune, 12 May 2021. Retrieved on 24 July 2021.
  3. North kicks as Afenifere, others back Southern governors on cattle grazing ban. The Guardian Newspaper (13 May 2021). Retrieved on 24 July 2021.
  4. Ojo, Jide (26 May 2021). Needless controversy over ‘Asaba Declaration’. The Punch Newspaper. Retrieved on 24 July 2021.
  5. Asaba Declaration: Southern Govs have no apologies on open grazing, restructuring – Okowa. Vanguard Newspaper (1 June 2021). Retrieved on 24 July 2021.
  6. Malami Slams Southern Governors Over Open Grazing Ban. Channels TV (20 May 2021). Retrieved on 24 July 2021.
  7. Baiyewu, Leke (20 May 2021). Asaba Accord: No restructuring if govs disallow LGs from working – FG. The Punch Newspaper. Retrieved on 24 July 2021.
  8. "Senate President to Governors: Restructure your states first before agitation", Premium Times, 14 May 2021. Retrieved on 24 July 2021.
  9. Olagunju, Lasisi. "Miyetti Allah and Asaba Declaration", Nigerian Tribune, 17 May 2021. Retrieved on 24 July 2021.
  10. Southern Governors' Ban On Open Grazing Is Declaration Of War On Herders —Miyetti Allah. Sahara Reporters (17 May 2021). Retrieved on 24 July 2021.
  11. Oyero, Kayode (13 May 2021). Asaba Accord: Southern govs won’t get solution by playing politics, says Ndume. The Punch Newspaper. Retrieved on 24 July 2021.
  12. Oyelere, Kola. "Demand for restructuring: Southern governors entitled to their opinion ― Yakasai", Nigerian Tribune, 12 May 2021. Retrieved on 24 July 2021.
  13. Row over South’s governors call for dialogue, restructuring. The Nation Newspaper (13 May 2021). Retrieved on 6 July 2021.
  14. Abati, Reuben (18 May 2021). The Asaba Declaration by Southern Governors. This Day Newspaper. Retrieved on 24 July 2021.
  15. Gbenga-Ogundare, Yejide. "Southern governors should act on 10-point resolution immediately ― Onitiri", Nigerian Tribune, 13 May 2021. Retrieved on 24 July 2021.