Nnyocha Ndị Ọrụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nnyocha Ndị Ọrụ
survey methodology
mba/obodoObodoézè Nà Ofú Dezie

Nnyocha ndị agha ndị ọrụ bụ nyocha ndekọ ọnụ ọgụgụ emere n'ọtụtụ mba emebere iji weghara data gbasara ahịa ọrụ . Achọrọ mba ndị otu European Union ka ha na-eme nyocha nke ndị ọrụ kwa afọ. [1] A na-eme nyocha ndị agha na-arụ ọrụ na ụfọdụ mba na-abụghị EU. [2] A na-eji ha gbakọọ ọnụ ọgụgụ enweghị ọrụ akọwapụtara International Labour Organisation (ILO). [3] ILO nakweere nkọwa na echiche ndị a na-arụ n'ọrụ na nyocha ndị ọrụ ike. [4]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

 

European Union[dezie | dezie ebe o si]

Tupu 1998, EU òtù mba na-achọrọ na-eduzi ihe LFS na otu ụzọ n'ụzọ anọ kwa afọ, ma dị ka a N'ihi Council Regulation (EEC) Nke 577/98 nke 9 March 1998 ha na-now na-atụ anya n'okpuru LFS results maka ọ bụla nkeji iri na ise ka. Eurostat . [4] [5] Ọtụtụ, ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe niile, mba ndị na-ekere òkè gbanwere LFS ha na nyocha na-aga n'ihu na oge 1998 ruo 2004. [6] Ọrụ maka nhọpụta nlele, nhazi akwụkwọ ajụjụ na ọrụ ubi dị n'aka ụlọ ọrụ ndekọ ọnụ ọgụgụ mba nke mba ndị otu, na-ebuga rịzọlt ahụ na Eurostat, na-eji atụmatụ nzuzo nkịtị. [5]

The EU LFS, dị ka a maara, na-ekpuchi ọ bụghị nanị na EU òtù mba kamakwa atọ nke anọ European Free Trade Association mba ( Iceland, Norway na Switzerland ) na onye ndoro-ndoro mba . [7]

United Kingdom[dezie | dezie ebe o si]

Officelọ ọrụ maka National Statistics (ONS) mere nyocha izizi ndị ọrụ United Kingdom na 1973 wee na-emegharị ya kwa afọ abụọ ruo 1983. Ọ bụ UK Data Service na-ahazi ya ma nwee ike ịnweta ya maka nyocha site na ha [1] . European Community wee webatara ihe a chọrọ maka mba ndị otu ya niile ka ha na-eduzi LFS (mgbe Brexit UK abụghịzi otu steeti) na ONS webatara ihe otu ụzọ n'ụzọ anọ na LFS ya. UK gbanwere na nyocha nke nkeji iri na ise zuru ezu na 1992, na mbụ na nkeji oge mana ọ na-aga na kalenda na 2006. [4]

Ọstrelia[dezie | dezie ebe o si]

Nke mbụ Australian LFS e mere Australian Bureau of Statistics (ABS) na November 1960. Ná mmalite, na LFS e ekenịmde naanị na steeti isi obodo, na February, May, August, na Nọvemba, ma na February 1964 ọ akpọrepu si dum Australia . Emere nyocha ikpeazụ nke otu ụzọ n'ụzọ anọ na Nọvemba 1977. LFS ghọrọ kwa ọnwa na February 1978, mgbe nso nke isiokwu kpuchie e ụba na LFS ụfọdụ ghọrọ ukara ụfọdụ nke enweghị ọrụ. [8]

New Zealand[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere nyocha ndị ọrụ ezinaụlọ nke New Zealand na Disemba 1985. E degharịrị ya na 1990 iji tinye mgbanwe ọhụrụ gụnyere enweghị ọrụ . [9]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Labour Force Survey. Office for National Statistics. Archived from the original on 25 June 2002. Retrieved on 2008-12-07.
  2. Labour Force Surveys. International Labour Organization. Retrieved on 2008-12-07.
  3. Lipsey (2007). Economics. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0199286416. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Browne (July 2006). What Exactly is the Labour Force Survey? 3–4. Office for National Statistics. Archived from the original on 2003-12-22. Retrieved on 2009-11-08.Browne, Lester; Alstrup, Peter (July 2006). (PDF) (4th ed.). Office for National Statistics. pp. 3–4. Archived from (PDF) on 22 December 2003. Retrieved 8 November 2009.
  5. 5.0 5.1 European Union Labour Force Survey (EU LFS): Description of dataset. Eurostat. Archived from the original on 12 August 2011. Retrieved on 2009-11-08.
  6. EU labour force survey – development and history (en). ec.europa.eu. Retrieved on 2021-09-05.
  7. European Union Labour Force Survey – Eurostat metadata in SDDS format: Summary methodology. Eurostat (2007-02-21). Retrieved on 2011-07-14.
  8. Trewin (2005). "History of the monthly Labour Force Survey", 2005 Year Book Australia. Canberra: Australian Bureau of Statistics, 212–214. 
  9. New Zealand. Sources and Methods: Labour Statistics – Volume 3: Economically active population, employment, unemployment and hours of work (household surveys). International Labour Organization. Archived from the original on 2009-10-31. Retrieved on 2009-11-08.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]