Obodo Osisi nke Ụwa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Obodo osisi nke ụwa bụ mmemme zuru ụwa ọnụ nke nri na-achịkwa Òtù Ọrụ Ugbo nke United Nations (FAO) na ụbọchị Arbor Obodo nke nha ọ bụla nwere ike itinye akwụkwọ iji nweta aha "Obodo Osisi nke Ụwa".

A malitere mmemme ahụ na World Forum mbụ na Urban Forests nke e mere n'ọnwa Ọktoba 2018 na Mantua, Ịtali, na 2018 site na FAO na Arbor Day Foundation.[1] Ebumnuche ya bụ ime emume na ịmata obodo na obodo dị iche iche n'ụwa niile nke gosipụtara mkpebi siri ike idebe ọhịa ha.[2] Site na ngwụcha afọ 2019, gọọmentị obodo ọ bụla nke nwere ọrụ maka osisi ya nwere ike itinye akwụkwọ ka ọ bụrụ Obodo Osisi nke Ụwa. Ebumnuche nke òtù abụọ ahụ bụ "ịkwalite netwọk siri ike na nke dịgasị iche iche nke obodo, ndị ọrụ, ndị nkwado, na ndị ọkà mmụta sayensị nke ga-eduga n'oké ọhịa ndị dị n'obodo ukwu gafee ụwa".[3]

Ihe omume Tree City USA malitere na 1976, nke National Association of State Foresters na United States Forest Service kwadoro, guzobere usoro nke ndị njikwa ọhịa nwere ike inyere aka n'ọrụ ha ma kweta maka ya. Otú ọ dị, a ghọtara mkpa oké ọhịa ndị dị n'obodo ukwu dị ka ọbụna ihe dị mkpa karị n'oge okpomọkụ ụwa, mmetọ na obodo ndị mmadụ jupụtara, na-agbakwunye na ọdịmma nke ndị bi na ndị ọrụ nke obodo nta, mpaghara, obodo na obodo ukwu.[3]

Ụkpụrụ ise dị mkpa iji mezuo obodo osisi nke ụwa:[3]

  • Kpọọ ọrụ maka osisi.
  • Depụta iwu - iwu, omume kachasị mma, ma ọ bụ ụkpụrụ ụlọ ọrụ maka njikwa osisi.
  • Mara ihe ị nwere: mepụta ndepụta nke osisi niile dị na obodo ahụ.
  • Ikenye ihe onwunwe site na mmefu ego kwa afọ.
  • Na-eme emume ihe ndị a rụzuru, iji kwado ndị na-arụ ọrụ ahụ ma nyere aka mee ka ọha na eze mara mkpa osisi dị.

N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Febụwarị afọ 2020, a mara ọkwa na obodo iri ise na itoolu nwetara aha Tree City of the World. E nwere 27 na United States, ebe ndị ọzọ gbasara n'ụwa niile, site na nnukwu obodo ndị dị ka New York City na San Francisco, obodo ndị dị na Europe dị ka Milan, na obere obodo ndị dị dị ka Adelaide nke Burnside na South Australia, na Queenstown na New Zealand.[4][1][5][6] N'oge ahụ, ihe dị ka obodo 100 ndị ọzọ kwere nkwa isonye na agba ọzọ.[1]

A na-achọ ka a gbanwee ngwa kwa afọ maka ịga n'ihu.[3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • European City of the Trees, onyinye nke European Arboricultural Council nyere
  • Ndepụta nke Obodo Osisi USA, n'okpuru mmemme US guzobere na 1976
  • Million Tree Initiative, nkwa obodo mere ịkụ otu nde osisi
  • Osisi maka obodo, ụlọ ọrụ na-abụghị maka uru nke UK nke a raara nye ịkụ osisi n'obodo ukwu

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Meet the 59 Tree Cities of the World. TheMayor.EU. Retrieved on 9 January 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "mayor" defined multiple times with different content
  2. 2020 Tree Cities of the World Conference. Urban October. Retrieved on 9 January 2021.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Tree Cities of the World. Treenet. Retrieved on 9 January 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "treenet" defined multiple times with different content
  4. Widness (6 March 2020). In Brief: Recognizing Tree Cities of the World. Urban Land Magazine. Retrieved on 9 January 2021.
  5. City of Burnside receives Tree Cities of the World designation. City of Burnside (5 February 2020). Retrieved on 9 January 2021.
  6. Recognized Communities for New Zealand. Tree Cities of the World. Retrieved on 9 January 2021.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website