Obudu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obudu
local government area of Nigeria
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaȮra Cross River Dezie
dị na mpaghara ogeUTC+01:00 Dezie
nhazi ọnọdụ6°40′0″N 9°10′0″E Dezie
Map

Obudu bu Mpaghara gọọmenti obodo na obodo di Cross River Steeti , Naịjirịa . Mpaghara a nwere ebe a na-eme njem nlegharị anya, bụ Obudu Cattle Ranch, nke na-achịkwa asọmpi ọsọ ugwu kwa afọ a na-akpọ Obudu Ranch International Mountain Race . Obodo Obudu gbadara site na mgbochi mmiri nke Obudu, nke butere oke ụkọ mmiri n’oge ọkọchị. [1] Obodo a dị ihe dị ka kilomita iri na asaa site na ọdụ ụgbọ elu Bebi [2] ma na-ewe awa isii site na Calabar, isi obodo Cross River. [3]

Ugwu Ebe Ezumike Obudu

Ala[dezie | dezie ebe o si]

Mpaghara gọọmenti Obudu dị n'akụkụ ugwu site na Vandeikya nke Benue Steeti , n'ebe ọwụwa anyanwụ site na mpaghara Akwaya na Mba nke Cameroon, na ndịda na ọdịda anyanwụ site na Mpaghara Gọọmentị obodo nke Boki na Bekwarra . Isi ụlọ ọrụ gọọmentị ime obodo ahụ dị na Bette clan, ebe Bette-Bendi bi na etiti, Ukpe-Alege bi n’ebe ndịda nke mgbasa ozi ọdịnala. Obanlikwu, Utanga-Becheve, na Utugwang ugbu a guzobere mpaghara gọọmenti obodoObanlikwu

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ugwu Obudu

Akụkọ isi mbido na Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

Mmụta ọdịbendị nke Mpaghara Obudu bụ ebe obibi maka ezinụlọ isii: Bette, Obanlikwu, Bendi, Utuwang, Ukpe-Alege, na Utanga-Becheve, ha niile rụpụtara ihe dịka obodo ndị kwụụrụ onwe ha nwere omenaala ndị ikwu. Amaghị ndụ mbido nke ndi Obudu, obu ezie na onwere ka ha si n’otu ebe ọwụwa anyanwụ wee ruo ebe ha biri site na Narị afọ nke iri na asatọ. Omenala kachasị ewu ewu banyere Mbugharị, akụkọ Ulanga, na-arụtụ aka na Ulanga, bụ ugwu dị elu ugbu a n'obodo Amandakureke ugbu a, na Utanga-Becheve clan dị ka ebe nkesa sekọndịrị, ma ọ bụ nke tertiary. Enwere nkwenye siri ike na ọdịnala n'ofe ezinụlọ na ha chụpụrụ na Ulanga site na mwakpo nke otu akpọrọ Igenyi. A kọwara nke a dị ka ndị na-acha ọkụ ọkụ nwere ntutu dị nro dị nro, yi uwe mwụda ogologo, na-ebu ube, nọkwasịrị n'ịnyịnya, nwekwaa nnukwu ndị na-eso ndị ohu ojii. [4] Akwụkwọ ndị ọzọ edepụtara na-egosi na ndị a nwere ike ịbụ ndị Fulani, ndị Chamba, ma ọ bụ ndị na-apụnara ndị ohu Portuguese, ndị atọ n'ime ndị njem ọchịchị ha na mpaghara Sahara ka edekọtara na ha ruru narị iri na asatọ na mmalite narị afọ nke iri na itoolu. [5]

Akụkọ ọzọ na-egosi na ndị nna Obudu rutere ebe a na-echeta dị ka Onikal na mba Cameroon, tupu ha agaa Ulanga, bụ ebe ndị Igenyi chụsasịrị ha. Ihe ndekọ ọdịnala nke akụkọ ezinụlọ Bendi ha nọrọ nwa oge na Ukwel Unokel (nke a sụgharịrị dị ka Ugwu Unokel ), tupu ha agaa Ulanga, Ebe ha nọ mee nkesa. O yikarịrị na Onikal na Ukwel Unokel na- ezo aka n'otu ebe. Ihe ncheta ndị ọzọ na-egosi ebe mbikọ dị n'etiti ha, na ndị agbata obi ha Bekwarra, ndị ha na-ewere dịka "nwanne" nke akụkọ ihe mere eme. Ohere a gbasiri ike site na otutu onodu odinala, tinyere asusu nwere nghota. [6] N'iburu n'uche ihe ndị a, ọ bụrụ na ekwenyere na ya, Bekwarra nwere njikọ dị ike na Alaeze Ukwu Kwararaffa oge ochie, ọ ga-abụ na mwepụ a na-ekwu maka ọdịnala Obudu nke Mbugharị na-agbasa na mbibi nke Kwararaffa na narị afọ nke iri na asatọ na ịgbasa n'ọnụọgụgụ ya.

Ihe dị ka ọdịiche dị na ncheta ndị a, enwere ike ịmekọrịta n'ụzọ dị mfe iji nweta isi na isi ihe nke mgbasa. Ka o sina dị, mgbanwe dị nro n'asụsụ dị iche iche nwere ọgụgụ isi na-egosi na ọ ga-eme ka mmadụ gbasasịa, nwegasịrị ahụmịhe ndị njem, na ndịiche dị obere n'oge mbata [6] Otú ọ dị, ihe ọ dị ka ọ bụ ihe a na-apụghị ịgbagha agbagha bụ na ndị ezinụlọ Obudu ewerela mpaghara nke ha biri na narịị afọ nke iri na asatọ, si na ebe obibi isi mbido Bantu nke ọwụwa anyanwụ. [7]

Oge a[dezie | dezie ebe o si]

Site na obibia nke ọchịchị oboro ndị Britain , Obudu isii ọnụmara na chie ike n'ime mgbe ogbe Ogoja nke Mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa nke Naịjirịa. Ka Naịjirịa nwechara nnwere onwe n'afọ 1960 yana kọmiti na-ahụ maka ọchịchị gọọmentị ime obodo n'afọ 1976, Obudu ghọrọ kansụl gọọmentị ime obodo kwụụrụ onwe ya. Kemgbe ahụ, ọ ka bụ otu n’ime okpuru ọchịchị ime obodo iri na asatọ nke Steeti Kros Riva . Cross River were ndị nkuzi si mba ofesi tozuru oke maka Ụlọakwụkwọ Model, na okpuru ọchịchị ime obodo Obudu. [8]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Etiosa Uyigue (March 2006). DAMS ARE UNRENEWABLE A Discussion Paper. Community Research and Development Centre. Archived from the original on 2010-08-21. Retrieved on 2010-05-21.
  2. SkyVector - BEB NDB
  3. THINGS YOU DIDN’T KNOW ABOUT OBUDU CATTLE RANCH. Information NG. Information NG. Retrieved on 18 May 2018.
  4. AFR Stoddart, “Intelligence Report on Bette-Bendi Clan” (Obudu District, Ogo Prof CSE 1/85/4674. File No. Ed 8850A NAE) 7.
  5. Anthony Ikpe Ugbe, “Obudu Resistance to Colonial Rule – 1930” (BA thesis, University of Calabar, 1986).
  6. 6.0 6.1 UJ Ugi, "Warfare in Pre-Colonial Betteland" (Academic Seminar, Nigerian Defence Academy Kaduna, 2017).
  7. P.A. Talbot, The Peoples of Southern Nigeria: A Study of their History, Ethnology and Language with an Abstract of the 1921 Census Vol.IV, (London: Cas, 1969) 88-89.
  8. "'Cross River to employ foreign teachers for Obudu Model School' - The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 2017-11-02. Retrieved on 2017-11-21. (in en-US)