Jump to content

Ogige Na-eme Ụda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Le Jardin sonore bụ ihe osise ọha na-adịgide adịgide dị na Douala ( Cameroon ). Ọ bụ Lucas Grandin kere ya na 2010 ma jiri ihe owuwu osisi wuru n'elu ala atọ nke na-eje ozi dị ka echiche panoramic na Osimiri Wouri, dị ka ogige botanical na dị ka akụkụ nke igirigi percussion.

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Le Jardin sonore est d'une hauteur de 10 mètres, longueur de 6,83 mètres, une largeur maximale de 4,52 mètres. Sa superficie totale est de 35 mètre carrés d'espace repartis sur trois niveaux (Rez de chaussée 20 m2, 1er étage 10m2 et 2ième étage 5m2) Il fut inauguré pendant le SUD - Salon Urbain de Douala 2010

Na February 2010, Lucas Grandin malitere ịrụ ọrụ na Jardin Sonore ya, ihe owuwu osisi e wuru n'elu ala atọ nke na-eje ozi dị ka echiche panoramic na Osimiri Wouri, dị ka ogige osisi botanical na dị ka akụkụ nke igirigi percussion. Ọrụ Lucas Grandin kpalitere mmasị na-ekpo ọkụ nke ndị bi na mpaghara ahụ, na-emepụta ebe maka mmekọrịta na ịtụgharị uche na ikpuchi cacophony obodo n'ime mgbidi mmiri ya. N'oge SUD 2010, onye na-ese ihe na-etinye aka na ndị bi na Bonamouti na usoro mmepụta nke ọrụ ahụ n'agbanyeghị nzukọ nkwadebe, requalification nke mpaghara (eji tupu dị ka dumpster na nsọtụ osimiri), na ihe owuwu ụlọ.

Ogige osisi botanical, nke dị na mpụta nke ihe owuwu osisi, na-akwado ifuru, ihe ịchọ mma, ngwa nri na osisi ọgwụ ọkụ. Jardin Sonore nwere sistemu ogbugba mmiri nke “dobe site na dobe” na-adigide, nke na-enye ohere iru nnwere onwe mmiri ruo ọnwa isii. A na-anakọta mmiri ahụ site na mmiri ozuzo, na-akwakọba n'ime gbọmgbọm ma na-enye ya n'ogige kwụ ọtọ site na tubes transperent na-eji usoro mmiri nke hydroponic . Usoro a anaghị ekwe ka ịgbasa mmiri, n'otu oge ahụ, ọ dịghị achọ ka ndị bi na ya na-agba mmiri mgbe niile.

Mkpọpu mmiri na-adaba n'ime mkpọ nke nha dị iche iche, na-emepụta ndetu na ihe ọkụkụ na-enye nri maka agbataobi Bonamouti. Ụdị ụda dị iche iche na-eduzi kpọmkwem site na osisi dị iche iche mkpa mmiri. Ogige a dị elu na-eto eto na ụda mmiri na-akpọ ndị mmadụ ka ha tụgharịa uche na osimiri Wouri site na ọkwa atọ ya.

Ụlọ a bụ ogige dị mma nke mmiri, iji nweta akọ na uche nke mkpa mmiri dị na ndụ anyị, inye Douala ikike ya na mmiri azụ na igosi mmalite ya, inye ebe obibi ọhụụ ọhụrụ na Bonamouti ebe onye ọ bụla nwere ike ịga. mgbe ọ chọrọ izu ike na egwu mmiri, ka ọ na-esi ísì ụtọ, ịhụ osimiri Wouri na mangrove mbụ ya (ebe onye ọ bụla bịara) ma nwee mmetụta ikuku nke ọdịdị ... ebe ọhụrụ na-elekọta mmadụ ikwu okwu, ịkụ ihe, ige ntị, ịmegharị nkwurịta okwu n'etiti ọgbọ ọhụrụ site na ubi. Jardin Sonore aghọwokwa ebe ịhụnanya maka ndị na-eto eto na-ahụ n'anya, bụ ndị na-ezukọ n'elu ụlọ elu iji tụgharịa uche n'osimiri.

E weghachiri Le Jardin sonore na 2012 na 2013 site na nrụzi na ndochi nke iberibe osisi mebiri emebi.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Pensa, Iolanda (ed.) 2017. Ọha Ọha na Africa. Art et transformations Urbaines à Douala /// Mgbanwe nka na ime obodo na Douala. Genève: Metis Presses. ISBN 978-2-94-0563-16-6
  • Kaze, R. na Tchakam, S. (2009): «Les mots écrits de New Bell de Hervé Yamguen». Na Liquid n°03, (Juillet - Août - Septemba 2009).
  • Verschuren, K., X. Nibbeling na L. Grandin. (2012): Ime Douala 2007-2103, Rotterdam, ọrụ nka ICU
  • Pensa, I. (2012): «Ọha nka na mgbanwe obodo na Douala». Na Domus, (April 7, 2012). http://www.domusweb.it/en/art/2012/04/09/public-art-and-urban-change-in-douala.html
  • Van Der Lan, B. na Jenkins RS (eds) (2011). Douala: Ihe owuwu jikọtara ọnụ, Netherland: ArchiAfrica
  • EL (2014): " Ọ bụ ezie na Fleuve Wouri, onye na-agụ akwụkwọ na onye na-ekere òkè» Na Beaux Arts Magazine, L'art en Vacance. (Afọ 2014)
  • Van der Lans, B. (2010): «Salon Urbaine de Douala 2010». Na Architecture gbakwunyere, (30 Disemba 2010).
  • Van der Lans, B. (2013): "Mma kasị mma omume na omenala dabeere obodo mmepe". Na David Adjaye na Simon Njami (Eds) Visionary Africa: Art & architecture at work (III Ed.). Brussels, European Commission na Center for Fine Arts (bozar).
  • Oforiatta-Ayim, N. (2011): "Kwuo ugbu a". Na akwụkwọ akụkọ Frieze, (1 Mee 2011). http://www.frieze.com/article/speak-now
  • Greenberg, K. (2012): «La ville en tant que site: création d'un public pour l'art contemporain en Afrique». Na Carson Chan, Nadim Samman (Eds.) Higher Atlas / Au-delà de l'Atlas – The Marrakech Biennale [4] na Context. Sternberg Press
  • Schemmel, A. (2011) Isi okwu nke 2nd Salon Urbain de Douala (SUD) na Cameroon nke onye na-agba ọsọ India na-ahụ. Na Andrea Heister, Bonaventure Soh Bejeng Ndikung, (Re-) Na-esepụta ubi: anya nnụnụ na okwu. Berlin Germany, Savvy. Art, Contemporary, Africa.
  • Akwụkwọ ozi 27, (2013): «Trasformazioni urbane: l'edizion 2013 di SUD, a Douala» N'ime akwụkwọ ozi 27. (Nọvemba 29, 2013)
  • Marta Pucciarelli (2014) Akụkọ ikpeazụ. Mahadum nke Applied Sciences na Arts nke Southern Switzerland, Laboratory of visual Culture. [1]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ metụtara[dezie | dezie ebe o si]