Oké ọhịa nke Kosovo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Oké ọhịa nke Ugwu Sharr n'oge opupu ihe ubi

Oké ọhịa nke Kosovo mejupụtara ihe dị ka 44.7% Ala ọrụ ugbo mejupụtara 53% nke ala Kosovo na oké ọhịa 44.7%. nke ala ahụ dum.[1][2] Ọtụtụ n'ime ọhịa ndị ahụ dị na ndịda ọdịda anyanwụ Kosovo, gụnyere mpụga Peja, Deçan, Istok, Junik na Gjakova[3] ma na-echebe ha site na iwu ụfọdụ nke Iwu Kosovar.[4] E nwere ọtụtụ ụdị ọhịa na Kosovo ma ha na-anọchite anya ndị pinnate.[5]

Oké ọhịa niile nke Kosovo nwere osisi na anụmanụ dịgasị iche iche nke dị oke mkpa na mpaghara Balkan dum. Osisi ndị dị na Kosovo na-anọchite anya ihe dị ka 25% nke Osisi ndị Balkan na 18% nke Europe, ebe mpaghara ndị kachasị mkpa nwere ụdị dị iche iche dị iche iche bụ Ugwu Sharr na Ugwu Accursed.[6][7] N'agbanyeghị nke ahụ, ọhịa Kosovo nwere ike imebi site na ọkụ ọkụ oge na igbu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị.[8]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Oké ọhịa Kosovo nwere ihe dị mkpa nke mba ma na-echebe ugbu a site na ihe karịrị iwu iri.[9] A na-eme atụmatụ na mpaghara ha ruru hekta 464,800 (1,148,556 acres), nke 278,880 hekta (689,127 acres) bụ ihe onwunwe ọha na eze nke ụlọ ọrụ Kosovo Forestry Agency na 185,920 hekta (459,418 acres) na-achịkwa onwe.[10]

Oké ọhịa na-emetụta ihu igwe nke Kosovo ma na-eje ozi dị ka ihe nchebe megide mbuze ala. A gbanweela ọtụtụ n'ime ọhịa ndị ahụ ka ha bụrụ ebe ezumike okike maka ikike ọgwụgwọ ha. Atụmatụ na-egosi na ngụkọta nke osisi ọhịa bụ ihe dị ka nde m3, na ihe dị ka m3 90 nke osisi kwa hekta.[10] Oké ọhịa Kosovo bụ ebe obibi nke oké ọhịa pinnate na conifer, yana ndị ọzọ.[11]

Ụdị ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Tebụl na-esonụ na-egosi nkewa nke oké ọhịa dị ka Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ọhịa Kosovo si kwuo:[12]

Ụdị ọhịa Mpaghara dị na hekta Nkesa na %
Oké ọhịa ndị dị elu 66,000 15%
Oké ọhịa ndị dị ala 179,000 42%
Oké ọhịa ndị e bibiri ebibi 82,000 20%
Osisi na osisi 103,000 23%

Ihe dị ka ọkara nke oké ọhịa Kosovar niile na-ada n'okpuru 0 ruo 20 afọ ogo klas, ebe pasentị ndị ọzọ fọrọ nke nta ka ha kewaa n'otu n'otu dị n'etiti 20 ruo 40, 40 ruo 60 afọ na 60 ruo 80 afọ.[12] Ihe karịrị ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke oké ọhịa ọha na eze na nke onwe bụ osisi nwere obosara karịrị sentimita 7 (2,75 sentimita), nke na-adịkarị arọ ma nwee ikike ka ukwuu.[11]

Oké ọhịa site na ụdị osisi[dezie | dezie ebe o si]

Chaatị achịcha na-egosi ụdị osisi ndị a na-ahụkarị n'oké ọhịa Kosovo[11]

Ụfọdụ n'ime ụdị ọhịa ndị a na-ahụkarị na Kosovo gụnyere ndị a:[13]

  • Mkpụrụ osisi beech nke Balkan (Fagus taurica)
  • Fir ọlaọcha (Abies alba)
  • Norway spruce (Picea abies)
  • Osisi pine nke Bosnia (Pinus heldreichii)
  • Osisi pine nke Masedonia (Pinus peuce)
  • Osisi oak (Quercus petraea)
  • Osisi oak nke Ịtali (Hungarian) (Quercus frainetto)
  • Ugo willow (Salix caprea)
  • Hazel nkịtị (Corylus avellana)

Uto na mbelata kwa afọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara nke ókèala Kosovo dum bụ mpaghara ọhịa, si otú a na-eduga n'ókè dị mma nke uto ọhịa kwa afọ. A na-amụba nde m3 40 nke osisi kwa afọ site na ihe dị ka nde m3, ma ọ bụ ihe dị ka 3 m3 kwa hekta. N'aka nke ọzọ, a na-eche na ọchịchọ mba maka osisi kwa afọ bụ ihe dịka 1 nde m3.[14] Nnukwu ọchịchọ a bụ n'ihi na nkụ bụ ihe na-eme ka okpomọkụ na mba ahụ dum. A na-eme ka ọhịa Kosovo bukwuo ibu site na 300,000 m3 nke osisi kwa afọ, ebe ọhịa zuru ụwa ọnụ na-ebelata.[15]

Ebe ndị a na-echebe[dezie | dezie ebe o si]

Ihe dị ka 4.39% nke ókèala Kosovo bụ ogige ntụrụndụ iwu na-echebe.[16][17] E nwere ngụkọta nke ebe nchekwa 97, nke nwere ebe nchekwa okike, ogige ntụrụndụ mpaghara, ihe ncheta okike na ogige ntorobịa mba. Ebe kachasị echedo bụ mgbagwoju anya nke Sharr Mountains nke nwere ngụkọta nke 60,000 hekta (148,300 acres) ma e nweela atụmatụ ikwupụta Alps nke Albania dị ka ogige ntụrụndụ mba.[16]

Oké ọhịa ndị mmadụ bi[dezie | dezie ebe o si]

Obodo nta nke Brod, Dragash

Enwere mgbalị ndị ọchịchị Kosovo na-eme ugbu a maka ịgbanwee ike na-agbanwe agbanwe na mbelata ojiji nke nkụ bụ akụkụ nke atụmatụ ahụ.[18] A na-eme atụmatụ ịkwalite mmepụta ike site na biomass, ọkachasị osisi ọhịa, ebe ọ bụ na nke a ga-ebelata mmepụta nke carbon dioxide na gas ndị ọzọ nwere ike igbu egbu. Ọganihu a na-akwado ugbu a site na EU na gọọmentị Kosovo, nke na 2011 jikọtara aka kwado ọrụ na ego ruru nde euro 2.7 na puku euro 300 iji nyere aka melite ụkpụrụ nchịkwa ọhịa ma webata ụkpụrụ Europe maka njikwa siri ike.[19][20]

Ebe ndị na-adọrọ mmasị[dezie | dezie ebe o si]

Ugwu Brezovica

Gërmia bụ ogige ntụrụndụ dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Pristina, isi obodo Kosovo, ma nwee ngụkọta nke 6,200 hekta (15,320 acres). Ọ na-enye ọtụtụ ụzọ njem n'elu ugwu yana ebe ntụrụndụ, yana ebe ole na ole a na-agba ọsọ.[21][22]

Brezovica bụ ebe a ma ama na-agba ọsọ n'oge oyi maka ndị obodo ahụ n'ihi ebe dị mma na ugwu Šar. A na-ebuli ya n'ogo nke 900 ruo 2,500 mita n'elu oke osimiri. Brezovica na-enye egwuregwu dịgasị iche iche n'oge oyi yana ịga ije n'oge okpomọkụ.[23][24]

Bogë dị n'ebe ọdịda anyanwụ Kosovo, kpọmkwem na Ugwu Accursed. Ọ na-ewu ewu n'oge ọkọchị na oge oyi maka ihe omume ndị yiri nke a na-enye na Brezovica.

Prevalla dị na ịdị elu nke mita 1,515 n'elu oke osimiri na ugwu Šar.[25] Ogige ntụrụndụ ahụ na-enye ala maka ịgba ọsọ, ịga ije na ntụrụndaka. Osimiri Lepenac na-asọ na nso Prevalla.[26]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọnọdụ ala nke Kosovo
  • Ugwu Šar
  • Ugwu Ndị A Na-ekwu Okwu Ike
  • Ndepụta ugwu dị na Kosovo
  • Anụmanụ nke Kosovo
  • Njem na Kosovo
  • Brezovica

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ministri Peci: Me 1 milion Euro është përkrahur sektori i frutave manore përmes granteve të vitit 2022. MINISTRIA E BUJQËSISË PYLLTARISË DHE ZHVILLIMIT RURAL. Retrieved on 21 May 2023.
  2. Knaus (2010). Kosovo, 2nd, Chalfont St. Peter, Bucks: Bradt Travel Guides, 3. ISBN 9781841623313. 
  3. Beqiraj (5 April 2011). Pyjet e Kosovës në Vitin Ndërkombtar të Pyjeve (sq). Archived from the original on 21 March 2019. Retrieved on 24 February 2013.
  4. Ligji Nr. 2003/3, Ligji per pyjet e Kosoves (sq). Assembly of Kosovo. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 24 February 2013.
  5. STRATEGJIA PËR ZHVILLIMIN E PYLLTARISË 2010–2020 (sq). Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development of Kosovo (2009). Retrieved on 24 February 2013.
  6. Qenan Maxhuni: Biodiversiteti i Kosoves (sq) 8. AKMM/IKMN. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 23 February 2013.
  7. Qenan Maxhuni: Biodiversiteti i Kosoves (sq) 2. AKMM/IKMN. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 23 February 2013.
  8. STRATEGJIA PËR ZHVILLIMIN E PYLLTARISË 2010-2020 (sq). Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development of Kosovo (2009). Retrieved on 23 February 2013.
  9. (2010) "Gjendja e natyres, Raport 2008-2009" (in sq). 
  10. 10.0 10.1 Spatial Plan of Kosova 2010-2020 48. Ministry of Environment and Spatial Planning of Kosovo. Archived from the original on 8 December 2015. Retrieved on 24 February 2013.
  11. 11.0 11.1 11.2 STRATEGJIA PËR ZHVILLIMIN E PYLLTARISË 2010 – 2020 (sq). Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development of Kosovo. Retrieved on 24 February 2013. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "auto" defined multiple times with different content
  12. 12.0 12.1 Spatial Plan of Kosovo 2010 - 2020 48. Ministry of Environment and Spatial Planning of Kosovo. Archived from the original on 8 December 2015. Retrieved on 24 February 2013.
  13. Materiali Diskutues: Pylltaria. Tryeza Tematike "Bujqësia, Zhvillimi Rural, Pylltaria, Peshkataria dhe Siguria e Ushqimit". Task Force on European Integration. Retrieved on 18 February 2013.
  14. Spatial Plan of Kosova 2010 - 2020 48. Ministry of Environment and Spatial Planning of Kosovo. Archived from the original on 8 December 2015. Retrieved on 24 February 2013.
  15. How fast are forests disappearing?. GreenFacts.org. Retrieved on 24 February 2013.
  16. 16.0 16.1 (2010) "Gjendja e natyres, Raport 2008-2009". 
  17. (September 2012) "What should I know about the Sharr Mountains national park expansion into Dragash municipality?". 
  18. SHERK (sq). Shoqata për energji të ripërtëritshme e Kosovës. Archived from the original on 5 February 2018. Retrieved on 24 February 2013.
  19. BE ndihmon Kosovën në menaxhimin e pyjeve. EU Delegation in Kosovo/EEAS (28 January 2011). Retrieved on 21 February 2013.
  20. 2011 – Viti Ndërkombëtar i Pyjeve. Archived from the original on 16 April 2013. Retrieved on 21 February 2013.
  21. Vlerat e trashegemise natyrore te Kosoves (sq) 55. Ministry of Environment and Spatial Planning of Kosovo (2005). Archived from the original on 1 February 2014. Retrieved on 23 February 2013.
  22. Germia Park. Archived from the original on 1 April 2015. Retrieved on 23 February 2013.
  23. Brezovica. InYourPocket.com. Archived from the original on 15 March 2015. Retrieved on 23 February 2013.
  24. Ski center Brezovica. Archived from the original on 2 January 2017. Retrieved on 23 February 2013.
  25. Prevalla. Archived from the original on 1 July 2013. Retrieved on 23 February 2013.
  26. Prevalla's rock. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 23 February 2013.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:KML

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Warrander, Gail, na Verena Knaus. "Akụkọ Ihe Mere Eme na Ebe Nchekwa. Kosovo. 2nd ed. UK: Bradt Travel Guides Ltd2, 2010. Mbipụta. Bradt Travel Guides.
  • Qenan Maxhuni na ndị ọzọ "Parku Kombëtar "Mali Sharr"" Gjendja na Natyrës, Raport 2008-2009. Pristina: Ministria na Mjedisit Dhe Planifikimit Hapësinor, Agjencia na Mbrietes Së Mjedisit Të Kosovës, 2010. Mbipụta.
  • Radford, Elizabeth A., na Baudewijn Odé. Idebe Mpaghara Osisi Dị Mkpa: Ịtinye ego na Green Gold nke South East Europe. Salisbury: Plantlife International, 2009. Mbipụta.
  • Ismajli, Rexhep, na Mehmet Kraja. Kosovo: Vështrim Monografi. Pristina: Akademia E Shkencave Dhe E Arteve E Kosovës, 2011. Mbipụta.

Àtụ:Kosovo topicsÀtụ:Europe in topicÀtụ:Europe topic