Olusegun Adewoye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olusegun Adewoye
Born1947
Ilesa, Osun State, Nigeria
DiedÀtụ:Death year and age
Abuja, FCT, Nigeria
NationalityNigerian
Alma materComprehensive High School, Aiyetoro, Nigeria
University of Manchester, Manchester
OccupationDirector General and Chief Executive, National Agency for Science and Engineering Infrastructure (NASENI)

. [1]Olusegun O. Adewoye (1947–2015) bụ onye isi na onye isi ụlọ ọrụ National Agency for Science and Engineering Infrastructure (NASENI), Abuja, Nigeria

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Olusegun Oyeleke Adewoye ( damuwa 1947, Ilesa, Osun State, Nigeria; nwụrụ 2015, Abuja, FCT, Nigeria [1] ) bụ prọfesọ nke Materials Science and Engineering of Yoruba Nigerian mmepụta.  O kaadị ụlọ akwụkwọ site na Comprehensive High School, Aiyetoro, Nigeria na 1968, yana nzere BSc na Metallurgy na Mahadum Manchester, Manchester, England na 1973. Na 1976, o akara PhD na Metallurgy and Materials Science na Mahadum Cambridge, Cambridge  , England.  Prọfesọ Adewoye sonyeere Engineering Materials Development Institute (EMDI), Akure dịka onye isi na onye isi.  Ụbọchị ya na ụlọ akwụkwọ a Foundry Technology Education Center, rotary furnaces, ceramic kiln, Austempered Ductile Iron Technology na Carbo-Nitriding Strengthening of Ferrous Alloy Surfaces.  Na 2003, ọ elele onye isi ụlọ ọrụ na onye isi ụlọ ọrụ National Agency for Science and Engineering Infrastructure (NASENI), nke na-elekọta ụlọ ọrụ ụlọ asaa.  Adewoye nwere ihe akwụkwọ akwụkwọ iri ise maka otuto ya.  Mkparịta ụka nke c ya kpuchiri ihe ọmụmụ nke Organic na diodes na-enye ọkụ sitere na Polymers, Nanotechnology na Advanced Materials, Advanced Manufacturing Technology ( CAD/CAM).  Adewoye ụgwọ ọtụtụ ọrụ na ụlọ ọrụ esenidụt.  Ọ bụ onye egwuregwu Hearst Mining Research Fellow na prọfesọ mbụ na Mahadum California, Berkeley, Onye Ọkachamara ikpe na Princeton Materials Institute, Board of Execution, US / Africa Material Research Programme, Member African Materials Research Society and Project Coordinator Nigeria/ UNESCO Project for the  Ndoziịgharị na mmụgharị nke Sayensị, Teknụzụ, Sistemụ Ọhụụ nke Nigeria.

Ihe omume nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Adewoye malitere, duzie ma na-ahụ maka ncha n'ọtụtụ isiokwu mgbasa seramiiki na injinia, na metallurgy na corrosion engineering .

Ebipụtala nsonaazụ nyocha ya ma jiri ya mee ihe maka ngwa SME ụlọ ọrụ. [2]

  • Nnyocha ihe dị elu: Mmetụta Size na Micro-Indentation na Liga Ni MEMS Structures
  • Na-eme ka ihu igwe dị ike na-eji ihe mkpofu akpu
  • Ngosipụta nke Ionic na corrosion nke ihe eji ewu ụlọ maka igwe nhazi nri
  • Mmepe nke Austempered Ductile Iron (ADI) sitere na rotary agbaze
  • Nrụrụ na mgbaji n'ime Hexagonal Metallic and Ceramic Material
  • Ọmụmụ ihe na-eyi uwe na corrosion .
  • Ntụle nke ụrọ na aluminosilicates ndị ọzọ maka ngwa mmepụta ihe

Òtù ndị ọkachamara na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ Adewoye bụ onye injinia edebanye aha ( COREN ) na onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara gụnyere:

  • Western State of Nigerian Ọkà mmụta (1970–1973);
  • Onye nrite, Mahadum Manchester, England (1979);
  • Ọkà mmụta gọọmentị etiti nke Naijiria (1973–1976);
  • Ọkà mmụta nleta, California Institute of Mining ;
  • Ndị otu nyocha Mahadum California Berkeley ;
  • Award Scientist Award, ngalaba nke Sayensị Obafemi Awolowo University (2004); na
  • Award of Excellence Nigerian Institute of Physics (2005).

Education na post agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Adewoye bụ onye nkuzi na Engineering Physics na Mahadum Ife site na 1976 ruo 1984. Ọ bụ onye nkuzi ukwu, onye na-agụ akwụkwọ na onye isi ngalaba nke Metallurgical and Materials Engineering (MME) site na 1984 ruo 1988. Na 1989, ọ na-akwado  Prọfesọ nke MME.  Ọ jere ozi na ndị a: Mahadum Mahadum (1982–1988);  Ozi nhọpụta na nkwalite mahadum (1984-1985);  Kọmitii akwụkwọ akwụkwọ na ngalaba (1983-1985);  ọtụtụ kọmitii ngalaba;  Kọmiti na-hazi mbara mbara mahadum (1985–1988);  na kọmitii ekenye ụlọ nke mahadum (1985–1987).  Ọ bụ onye nduzi, Central Technological Laboratory and Workshop (1992–1995);  na onye isi, ihe gbasara ụmụ akwụkwọ (1993–1995).  Ọ na-elekọta ụmụ akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ na postgraduate bụ ndị ụfọdụ n'ime ha bụ ndị ụmụ ugbu a na mahadum, ndị isi ụlọ ọrụ etiti etiti na ndị isi ụlọ ọrụ.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ole na ole Adewoye bipụtara bụ ndị a:

  • Ọmụmụ ihe nhazi nke nrụrụ elu dị na MgO, SiC na Si 3 N 4, 2002, na Sawyer, GR; Editon, JW; na ibe, TF [3]
  • Mmetụta nke gburugburu ebe obibi na omume mgbawa na mgbawa nke Rene 95, 2004 [4]
  • Ọmụmụ Metallographic nke ngwugwu Cyanid dị nro na-eji akwụkwọ akpu, Eprel 2008
  • Omume anisotropic nke ntinye aka ike siri ike, 2004 [4]
  • Nnyocha nke Hardness Anisotropy na Tourmaline na MO Adeoye [4]
  • Mmetụta nha na Nano na Microhardness nke FCC Single Crystal Metals, Science Materials and Engineering with Z. Zong na J. Lou [4]
  • Knoop microhardness mkpebi siri ike nke usoro slips na beryl (Be 3 Al 2 (SiO 3 ) 6 ) [4]
  • Akụkụ ụfọdụ nke crystallography, eruba na mgbaji nke beryl (Be 3 Al 2 (SiO 3 ) 6 ) [4]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Prof O.O. Adewoye-The Director General. Archived from the original on 29 April 2009. Retrieved on 29 April 2009.
  2. RapidxHTML. The Nigeria Academy of Engineering :: promoting excellence in technology and engineering training and practice to ensure the technological growth and economic development of Nigeria (English). www.nae.org.ng. Archived from the original on 2016-12-16. Retrieved on 2020-01-22.
  3. Structural studies of surface deformation in MgO, SiC and Si3N4. Ads. Retrieved on 8 May 2023.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Menon (1 May 1976). "The effect of environment on the creep and stress rupture behaviour of Rene 95". Journal of Materials Science 11 (5): 984–988. DOI:10.1007/BF00542317. Retrieved on 8 May 2023.