Omotic languages

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Omotic
Geographic



distribution
Ethiopia
Linguistic classification Afro-Asiatic
  • Omotic
Subdivisions
ISO 639-5 omv
Glottolog None
Omotic languages:



Asụsụ ndị agbata obi:



Asụsụ Omotic bụ otu asụsụ a na-asụ na ndịda ọdịda anyanwụ Etiopia, na mpaghara Osimiri Omo. A na-eji edemede Ge'ez dee ụfọdụ asụsụ Omotic, edemede Latin maka ụfọdụ ndị ọzọ. Ha na-agbakọta ọnụ ma nwee usoro ụda dị mgbagwoju anya (dịka ọmụmaatụ, asụsụ Bench). Asụsụ ndị a nwere ihe dị ka nde mmadụ 6.2 na-asụ ya. A na-ahazi ìgwè ahụ n'ozuzu ya dị ka nke ezinụlọ asụsụ Afroasiatic, mana ụfọdụ na-arụ ụka na nke a.

Glottolog 4.0 na Güldemann (2018) nabatara otu "Omotic" anọ dị iche iche: Ta-Ne-Omotic, Dizoid (Maji), Mao, na Aroid ("South Omotic").

A na-amata alaka North na South Omotic ("Nomotic" na "Somotic") n'ụwa nile, na-enwe arụmụka ụfọdụ gbasara nhazi nke North Omotic. Nrụrịta ụka bụ isi bụ maka ntinye asụsụ Mao. Bender (2000) na-ahazi asụsụ Omotic ka ndị a:

  • South Omotic / Aroid (Hamer-Banna, Aari, Dime, Karo)
  • North Omotic / Non-Aroid
    • Mao
      • Bambassi
      • West Mao (Hozo, Seze, Ganza)
    • Dizoid (Dizi, Sheko, Nayi)
    • Gongazigh
      • Gonga/Kefoid (Boro, Anfillo, Kafa, Shekkacho)
      • Gimojan
        • Yemsa
        • __ibo__ Ometoo na-egosi na ọ bụ
          • Bench
          • Chara
          • Asụsụ Ometo

Ewezuga okwu okwu, nke a dị iche na Fleming (1976) n'ịgụnye asụsụ Mao, onye njikọ ya na mbụ na-arụrịta ụka, na n'ịkagbu otu "Gimojan". [Nkọwa dị mkpa] Enwekwara ọdịiche dị na subclassification nke Ometo, nke anaghị ekpuchi ebe a.

Hayward (2003)[dezie | dezie ebe o si]

Hayward (2003) kewapụrụ asụsụ Mao dị ka ngalaba nke atọ nke Omotic wee kewaa Ometo–Gimira:

Blench (2006) na-enye nhazi agnostic:[1]

Bosha† akpák akpák; Ethnologue depụtara ya dị ka olumba Kafa mana o kwuru na ọ nwere ike ịbụ asụsụ dị iche.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahụta Omotic ka ọ bụrụ ngalaba dị iche iche nke asụsụ Afroasiatic. Greenberg (1963) ekewapụtala ya dị ka ngalaba Cushitic nke ọdịda anyanwụ. Fleming (1969) rụrụ ụka na kama ekwesịrị ka ekewa ya dị ka ngalaba nọọrọ onwe ya nke Afroasiatic, echiche nke Bender (1971) guzobe na afọ ojuju ọtụtụ ndị ọkà mmụta asụsụ, n'agbanyeghị na ndị ọkà mmụta asụsụ ole na ole na-edobe ọnọdụ Cushitic West ma ọ bụ na ọ bụ naanị South Omotic na-etolite alaka dị iche. , ebe North Omotic fọdụrụ na Kushitic. Blench (2006) kwuru na Omotic na-ekerịta okwu metụtara mmanụ aṅụ na ndị ọzọ nke Afroasiatic mana ọ bụghị okwu metụtara ehi, na-atụ aro na nkewa ahụ mere tupu ọbịbịa nke ịzụ atụrụ. Ndị ọkà mmụta ole na ole welitere obi abụọ na asụsụ Omotic bụ akụkụ nke ezinụlọ Afroasiatic ma ọlị, na Theil (2006) tụrụ aro ka a na-emeso Omotic dị ka ezinụlọ nwere onwe ya. Agbanyeghị, nkwenye n'ozuzu, dabere n'ụzọ bụ isi na ihe akaebe morphological, bụ na etinyere otu onye na Afroasiatic nke ọma.

Glottolog[dezie | dezie ebe o si]

Hammarström, et al. na Glottolog anaghị ewere Omotic ka ọ bụrụ otu jikọrọ ọnụ, ma ọ naghị ewerekwa otu ọ bụla n'ime otu "Omotic" ka ọ bụrụ akụkụ nke phylum Afroasiatic. Glottolog na-anabata ihe ndị a dị ka ezinụlọ asụsụ nwere onwe..

Güldemann (2018), onye na-enwe obi abụọ banyere ịdị irè nke Omotic dị ka otu.[2]

Bender (1987), na-eweghachi ụdị ndị a maka Proto-Omotic na Proto-North Omotic, nke ikpeazụ nke a na-ewere na ọ sitere na Proto-O motic.[3]

Nkọwa Bekee Proto-Omotic



Proto-North Omotic



ntụ *gbanwee
nnụnụ *kaf
ịta *nke a na-akpọ
ara *Aha na-eme
aka *nke a na-akpọ "
nwụọ *haykịn
nkịta *kan
àkwá * Ugboro ọnụ
ọkụ *tam
ahịhịa *maata
aka *kuc
isi *na-
nụ *si-
ọnụ *ọ bụghị-
imi *Ọ bụrụ na ọ bụ n'ụzọ dị otú a
mgbọrọgwụ *nke a na-akpọ
agwọ * Ọchịchị
guzo (vb.) *ịdị n'anya
nke a *khan-
ị (2.SG) *(n)
mmiri *haatsị
anyị (1.[Ihe e dere n'ala ala peeji] *(nu)
unu (2.[Ihe e dere n'ala ala peeji] *int-
akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ *nke a na-akpọ
ụlọ *kyet
aka ekpe *hadr-
enyí *daŋgVr
nwanne nwanyị, nne *ind
ogwe aka *šoɓ-
ụgbọ mmiri *gong-
ili ozu *duuk
ịgbọ agbọ *Ọ dị otú ahụ ka ọ dị
  1. Blench, 2006. The Afro-Asiatic Languages: Classification and Reference List
  2. Güldemann (2018). "Historical linguistics and genealogical language classification in Africa", in Güldemann: The Languages and Linguistics of Africa, The World of Linguistics series. Berlin: De Gruyter Mouton, 58–444. DOI:10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. 
  3. Bender, Lionel M. 1987. "First Steps Toward proto-Omotic." Current Approaches to African Linguistics 3 (1987): 21–36.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọdịdị ọdịdị nke asụsụ Omotic. Munich: LINCOM.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta Omotic. Na The Non-Semitic Languages of Ethiopia, nke M. Lionel Bender dere, peeji nke 299X323. East Lansing, MI: Mahadum Michigan State.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta nke Chadic n'ime Afroasiatic. Onye Mahadum Pers Leiden

Akwụkwọ General Omotic[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Omotic: ezinụlọ asụsụ Afroasiatic ọhụrụ. (University Museum Series, 3.) Carbondale, IL: Mahadum Southern Illinois.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Archaeology, Asụsụ, na Africa gara aga. AltaMira Press
  • Hayward, Richard J., de. 1990. Ọmụmụ Asụsụ Omotic. London: School of Oriental and African Studies.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Omotic: "otu ụzọ n'ụzọ anọ efu" nke asụsụ Afroasiatic. Na Research in Afroasiatic Grammar II: akwụkwọ ndị a họọrọ site na nnọkọ nke ise na asụsụ Afroasiasiatic, Paris 2000, nke Jacqueline Lecarme dere, peeji nke 241 Xi 261. Amsterdam: John Benjamins.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Cushitic na nhazi ya. Anthropos( 864/6):552-561.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Enwere ike ịmegharị Omotic dị ka West Cushitic? Na Gideon Goldenberg, ed., Ethiopian Studies: Proceedings of the 6th International Conference pp. 525X530. Rotterdam: Balkema
  • Zuckermann (2012). Burning Issues in Afro-Asiatic Linguistics. Cambridge Scholars. ISBN 978-1-4438-4070-5. 
  • Is Omotic Afro-Asiatic? nke Rolf Theil dere