Ostrya virginiana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ostrya virginiana
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Ostrya
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/OstryaOstrya virginiana
American hophornbeam
A hophornbeam branch with the characteristic hop-resembling fruits[1] in early summer
Scientific classification Edit this classification
Kingdom: Plantae
Clade: Tracheophytes
Clade: Angiosperms
Clade: Eudicots
Clade: Rosids
Order: Fagales
Family: Betulaceae
Genus: Ostrya
Species:
O. virginiana
Binomial name
Ostrya virginiana



Generalized native range
Synonyms[3]
  • Carpinus virginiana Mill.
  • Zugilus virginica Raf.
  • Ostrya italica subsp. virginiana (Mill.) H.J.P.Winkl.
  • Carpinus virginica Münchh.
  • Carpinus triflora Moench
  • Ostrya virginica (Münchh.) Willd.
  • Ostrya americana F.Michx.
  • Ostrya ostrya MacMill.
  • Ostrya baileyi Rose
  • Ostrya guatemalensis (H.J.P.Winkl.) Rose
  • Ostrya mexicana Rose

Ostrya virginiana, American hophornbeam, bụ ụdị Ostrya nke dị n'ebe ọwụwa anyanwụ North America, site na Nova Scotia n'ebe ọdịda anyanwụ ruo n'ebe ndịda Manitoba na n'ebe Ọwụwa Anyanwụ Wyoming, n'ebe ugwu ọwụwa Awụ ruo n'Ebe Ugwu Florida na n'Eshia ọdịda anyanwụ gaa n'ebe a Texas. A na-ewerekwa ndị si Mexico na Central America dị ka otu ụdị, ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị edemede na-ahọrọ ikewapụ ha dị ka ụdị dị iche, Ostrya guatemalensis. Aha ndị ọzọ gụnyere ọwụwa anyanwụ hophornbeam, hardhack (na New England), ironwood, na leverwood.[4]

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Ostrya virginiana (American hophornbeam) bụ obere osisi na-eto eto na 18 m (59 ) ogologo na 20-50 centimeters (8-20 in) obosara ogwe. Akpụkpọ ahụ na-acha nchara nchara ruo na-acha odo odo, na mpempe akwụkwọ dị warara, ebe alaka na alaka ndị na-eto eto dị nro ma na-acha ntụ ntụ, na obere lenticels. Alaka ndị na-eto eto na-adị obere ma nwee nnukwu ntutu; ntutu (trichomes) na-agbadata n'afọ na-esote.

Akwụkwọ ya dị nkọ, 5-13 cm (2-5 in) ogologo na (1+1⁄2-2+1⁄4 in) obosara, nwere eriri, nwere akụkụ abụọ. Elu ya anaghị enwe ntutu, ebe ala ya dị obere ma ọ bụ nke na-adịghị mma (na-enwekarị ntutu).

Okooko osisi ndị a bụ catkins (spikes) nke a na-emepụta na mbido oge opupu ihe ubi n'otu oge ahụ akwụkwọ ọhụrụ na-apụta. Staminate (nwoke) catkins dị (3⁄4-2 in) n'ogologo, ma hazie ya n'ìgwè 1-4. Pistillate (nwaanyị) catkins dị (5⁄16-19⁄32 in) ogologo, nwere 10-30 okooko osisi ọ bụla.[5]

Okooko osisi ndị inyom na-etolite n'ime obere mkpụrụ osisi mm (1⁄8-3⁄16 in) ogologo nke dị akpa akwụkwọ (3⁄8-11⁄16 in). Envelopu na-agbanwe site na-acha ọcha na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ gaa na-acha nchara nchara ka mkpụrụ osisi ahụ na-etolite.

American hophornbeam yiri onye ikwu ya American hornbeam (Carpinus caroliniana), nke a pụrụ ịmata site na ụgbụ ya dị nro na nutlets gbara n'ime oghere, bracts atọ.

Nkewa dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

E nwere ụdị abụọ:

  • Ostrya virginiana subsp. guatemalensis (H.J.P.Winkl.) A.E.Murray - etiti na ndịda Mexico, Guatemala, Honduras, El Salvador
  • Ostrya virginiana subsp. virginiana - ọkara ọwụwa anyanwụ nke United States, ọwụwa Anyanwụ Canada

Ndị bi n'ụsọ oké osimiri Atlantic nwere obere akwụkwọ, mgbe ụfọdụ a na-ekewa ha dị ka O. virginiana var. lasia Fernald.

Ebe obibi na gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

N'ebe ndị dị jụụ na US na Canada, a na-ahụ Ostrya virginiana n'ọhịa dị ala na ala ugwu, ebe ọ bụ osisi na-eto eto.[2]

Na Mexico na Central America, a na-ahụ Ostrya virginiana n'oké ọhịa igwe ojii na akụkụ mmiri nke osisi oak dị n'etiti, osisi pine, na osisi pine n'etiti mita 1200 na 2800 n'elu.

Mkpụrụ osisi na catkins bụ isi nri dị mkpa maka ụfọdụ nnụnụ, ọkachasị ruffed grouse (Bonasa umbellus). Tụkwasị na nke a, nnụnụ, mgbada, na cone na-eri nutlets na buds.[1]

Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

  A na-akụ ya dị ka osisi ịchọ mma ma jiri ya mee ihe mgbe ụfọdụ dị ka osisi okporo ámá.

Osisi ya siri ike ma jiri ya kpọrọ ihe maka ime aka ngwá ọrụ na ogidi.

N'ịbụ osisi siri ike na-agbasa agbasa ma nwee oke oke oke na iguzogide mkpakọ, ọ bụ ihe magburu onwe ya maka iwu ogologo ụta osisi.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Little, Elbert L. (1980). The Audubon Society Field Guide to North American Trees: Eastern Region. New York: Knopf. ISBN 0-394-50760-6. Little, Elbert L. (1980). The Audubon Society Field Guide to North American Trees: Eastern Region. New York: Knopf. p. 374. ISBN 0-394-50760-6.
  2. 2.0 2.1 Stritch, L.; Shaw, K.; Roy , S.; Wilson, B. (2014). "Ostrya virginiana". IUCN Red List of Threatened Species. 2014: e.T194540A2346581. doi:10.2305/IUCN.UK.2014-3.RLTS.T194540A2346581.en. Retrieved 19 November 2021.
  3. Àtụ:WCSP"Ostrya virginiana". World Checklist of Selected Plant Families (WCSP). Royal Botanic Gardens, Kew.
  4. Nelson Sutherland, C.H. (2008). Catálogo de las plantes vasculares de Honduras. Espermatofitas: 1-1576. SERNA/Guaymuras, Tegucigalpa, Honduras.
  5. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named FNA
  •  

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]