Oumarou Ganda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Oumarou Ganda
Born1935
Died1 January Àtụ:Death year and age
Niamey, Niger
NationalityNigerien
CitizenshipNigerien
OccupationFilm director, actor, screenwriter
Years active1958-1980
Notable work
Cabascabo

Oumarou Ganda (1935 - 1 Jenụwarị 1981) bụ onye nduzi Naijiria na onye na-eme ihe nkiri nke nyere aka mee ka Ihe nkiri Afrịka mara mba ụwa n'afọ ndị 1960 na 1970.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A Francis Ganda na Niamey, isi obodo Niger, na 1935 ma ọ bụrụ na ọ bụrụ na onye oriri Djerma. Ọ akwụkwọ akwụkwọ praịmarị ya na Niamey ma mgbe ọ dị afọ iri na isii sonyeere French Far East Expeditionary Corps dị ka onye agha site na 1951 ruo 1955. Mgbe ọ ọrịa afọ n'Eshia n'oge Agha Indochina Mbụ, ọ la n'ihi Niger, ebe ọ na-ama ike ọrụ. Ọ kwagara Côte d'Ivoire wee bụrụ onye na-ebu ụgbọ mmiri n'ọdụ ụgbọ mmiri Abidjan. N'ebe ahụ, ọ zutere onye France na-ahụ maka ụmụ ụmụ na onye na-eme ihe nkiri Jean Rouch. Rouch nwere mmasị na obodo Naijiria na Côte d'Ivoire ma were Ganda n'ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ọnụ ọgụgụ maka nyocha ya gbasara mbata na ọpụpụ.

Ọ bụ Rouch mere ka Ganda mara ihe nkiri. Ganda nwere obere ọrụ na ihe nkiri Rouch nke 1957 Zazouman nke Treichville, na ọrụ ndu na Moi, un Noir (M, onye Negro) na 1958. Afọ ole na ole ka e mesịrị, ọ laghachiri Niamey, ebe ọ banyere na Franco-Nigerien Cultural Center. Na klọb ọdịbendị na ihe nkiri nke Center, ọ zutere ndị na-ahụ maka ọrụ na-enye ọzụzụ na ntụziaka, igwefoto, na ụda, ọ ghọkwara onye na-enyere onye ọrụ aka. Klọb ahụ mepụtara ọtụtụ ihe nkiri, na 1968 ha haziri asọmpi ihe nkiri, nke Ganda dere edemede nke ihe nkiri mbụ ya, Cabascabo, dabere na ahụmịhe ya na Indochina. Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri n'afọ ndị 1970, ọtụtụ n'ime ha nwetara otuto mba ụwa ma bụrụ ụgbọ ala nke nkọwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'ihe bụ otu steeti. Ihe a ma ama ya, Le Wazzou Polygame (1970) meriri FESPACO Film Festival Best Film Award. Na mgbakwunye na ihe nkiri ya dị egwu, Ganda dechara ọtụtụ ihe ngosi ma na-arụ ọrụ na otu n'oge ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi na Jenụwarị 1, 1981.

Posthumous honors[dezie | dezie ebe o si]

N'etiti nsọpụrụ ya mgbe ọ nwụsịrị, nnukwu ebe ọdịnala, arụmọrụ, na ọbá akwụkwọ dị na Niamey, a gụrụ Le Centre Culturel Oumarou GANDA (C.C.O.G) aha ya na 1981, obere oge ka ọ nwụsịrị.

Dị ka onye meriri ihe nrite kacha mma na mmemme ihe nkiri FESPACO nke afọ mbụ, mgbe ọ nwụsịrị, FESPACO malitere inye onyinye. ihe nrite ihe nkiri njiri mara Africa akpọrọ Oumarou Ganda Prize.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • Cabascabo (1968, nkeji iri anọ na ise, oji na ọcha, nke e mere kpamkpam n'asụsụ Zarma) Ihe nkiri akụkọ ndụ nke na-ekwu maka ọrụ Ganda na French Expeditionary Corps na Indochina. Otu onye agha na-eto eto hụrụ ka ndị enyi ya nwụrụ n'agha maka ihe na-abụghị ha. [1]Cabascabo gosipụtara na Paris na 1968 ma gosipụta ya na Cannes. [2] meriri diplọma na 6th Moscow International Film Festival, [1] ihe nrite ndị nkatọ mba ụwa na Malaga, na aha nsọpụrụ na Carthage Film Festival.
  • Le Wazzou Polygame (1970, 50 nkeji, 16 mm, agba, asụsụ Zarma) Ihe nkiri nke abụọ nke Ganda na-ekwu maka ịlụ karịa otu nwanyị na ịlụ di na nwunye.  Ihe nkiri ndị a na-akatọ ndị Naijiria na ndị nwere ike n'Afrịka. [3]'etiti onyinye ndị ọzọ, ọ natara nnukwu ihe nrite FESPACO mbụ na 1972. [1]
  • Saịtan (1972, 64 nkeji, 16 mm, agba, asụsụ Zarma) Ihe nkiri ọzọ nke nkatọ ọha na eze nke marabout na-eje ozi dị ka onye na-aga n'etiti nwanyị na-akwa iko na onye ọ hụrụ n'anya bara ọgaranya. 
  • L'Exilé (1980, 90 nkeji, 16mm, agba) Nke akụkọ ọdịnala ndị Afrịka kpaliri. Ojiji nke akụkọ ọdịnala dị ka ihe mkpali bụ otu n'ime onyinye dị mkpa Ganda nyere na Ihe nkiri Afrịka.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Films by Oumarou Ganda presented in Cannes. festival-cannes.com Accessed 2009-03-30.
  2. 6th Moscow International Film Festival (1969). MIFF. Archived from the original on 2013-01-16. Retrieved on 2012-12-21.
  3. The History of FESPACO. BBC World Service, 2003.
  • Ntụle: Oumarou Ganda. Fofo Magazine (Niamey) 28 Machị 2008.
  • Ntụle nke ihe nkiri sinima Naijiria: Oumarou Ganda . Mbara ala Afrịka Guy Hennebelle na Catherine Ruelle, nke sitere n'aka ndị na-eme ihe nkiri nke Africa Noire na Septemba 2008.
  • Lyle Pearson Afọ anọ nke ihe nkiri Afrịka. Film Quarterly, Vol. 26, Nke 3 (Spring, 1973), peeji nke 42-47 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe nkiri na-egosi na mmadụ bụ ndị mmadụ University of Minnesota Press (2003) Ajụjụ ọnụ na Rouch ebe ọtụtụ mkparịta ụka banyere Ganda bụ maka mmekọrịta ya na Rouch na mmalite ọrụ. Ajụjụ ọnụ ya na Rouch ebe ọtụtụ mkparịta ụka banyere Ganda bụ maka mmekọrịta ya na Rouc na ọrụ mbụ ya.
  • Paul Stoller The Cinematic Griot: The Ethnography of Jean Rouch. Mahadum nke Chicago Press (1992)  
  • Paul Stoller Artaud, Rouch, na Cinema nke Obi Ọjọọ. Visual Anthropology Review. Mpịakọta 8 Mbipụta 2, (September 1992) Peeji 50 - 57
  • Nwachukwu Frank Ukadike Ihe nkiri Black African. University of California Press (1994) peeji nke 75-79, 135, passim  
  • Oumarou Ganda Encyclopædia Universalis France, nke e nwetara na 2009-03-30.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Maïzama Issa Oumarou Ganda: onye Naijiria na-eme ihe nkiri: anya site n'ime ya banyere ọha mmadụ na-agbanwe agbanwe. Usoro ọmụmụ na nchọpụta nke 136. Dakar: Enda-Edition, (1991).

Expeditionary Corps dị ka onye agha site na 1951 ruo 1955. Mgbe ọ ọrịa afọ n'Eshia n'oge Agha Indochina