Owusu-Ankomah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Owusu Ankomah
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịGhana Dezie
Aha enyereOwusu Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1956 Dezie
Ebe ọmụmụSekondi-Takoradi Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese Dezie
webụsaịtịhttps://www.owusu-ankomah.de/index.html Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaThe Nelson-Atkins Museum of Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Owusu-Ankomah (a mụrụ n'afọ 1956 na Sekondi ) bụ onye na-ese ihe n'Afrịka nke sitere na Ghana.[1] Ọrụ ya na-ekwu maka isiokwu nke njirimara na ahụ, na-eji akara ngosi ya nke Adinkra symbolism. Ọrụ ya "na-emetụtakwa nka nke Renaissance, ederede aka site na ọdịbendị oge ochie dị ka usoro akara adinkra nke ndị Akan nke Ghana, ideograms ndị China, na ọdịbendị ụwa nke oge a. "[1] Owusu-Ankomah bụ onye na-ese ihe, nke a zụrụ azụ site na kọleji Achimota, nke dị nso na Accra, "nke e guzobere na 1936 na 1952 tinye ya na Mahadum Sayensị na Teknụzụ na Kumasi. "[2]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Owusu-Ankomah na 1956 na Sekondi, Ghana. N'agbata afọ 1971 na 1974. Ọ gụrụ akwụkwọ na Ghanatta College of Art na Accra, Ghana.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Malite n'afọ 1979, ọ malitere ọtụtụ njem na Europe, na-akpọtụrụ ndị na-ese ihe na ndị na-ese ihe nkiri na Europe. Kemgbe 1986, Owusu-Ankomah bi n'obodo Bremen na Germany. A makwaara Owusu-Ankomah dị ka onye na-ese ihe na mba ọzọ n'ihi njem ya na Germany.[3]

Usoro Asanteman nke ihe ịrịba ama adinkra na-enye ihe ndị na-eme ugboro ugboro maka nnukwu ihe osise nke onye na-ese ihe. Ọ na-akọwagharị ihe nnọchianya ha n'ihe gbasara nka ihe onyoonyo, ebe ọ na-ejigide ọtụtụ ihe mbụ ha pụtara.[4] Ihe osise Owusu-Ankomah na nso nso a na-ekwu maka sayensị, nkà na ụzụ, metaphysical na eziokwu ime mmụọ na eziokwu.[5] Mgbanwe nke mmadụ, nghọta, enweghị ebe mkpụrụ obi na ọganihu ebighi ebi ya. O kwenyere n'ụzọ siri ike na e nweela mmepeanya ndị ọzọ dị elu n'oge ochie tupu Ijipt bụ ndị ọkachamara na geometry dị nsọ nke ọ na-eji arụ ọrụ ya. Ọ matawo ma gosipụta n'ime ọrụ ya kachasị ọhụrụ ihe ọkụkụ, ụzọ ya isi gbaa akaebe maka eziokwu dị n'okpuru eziokwu ahụ bụ na ọ bụghị naanị anyị nọ na mbara igwe, na a letara anyị ma ka na-eleta anyị. N'agbata afọ 2004 na afọ 2008, ọ zụlitere ụdị ndụ nke onye na-anọghị n'ụlọ, na-atụgharị uche, na-atụgharị uche ma na-eme nnyocha, na-emepụta okwu Microcron. Ọ chọpụtala, dị ka o kwuru ma kwuo, ihe nnọchianya kachasị, ihe nnọchianya nke ihe nnọchianya, ya na echiche ya na nkà ihe ọmụma ya nke ọ na-akpọkwa Microcron.[6]

N'ileba anya n'ụfọdụ n'ime "ihe ndị siri ike ya, nke akụkọ ihe mere eme bụ oji na nke na-acha ọcha, ọ na-eme ka mmekọrịta dị n'etiti ọnụ ọgụgụ na akara ahụ gaa n'ihu. Ọ na-ejikwa ọnụ ọgụgụ abụọ kama otu, na-emepụta mmetụta nke ike na omimi. Mana ụfọdụ eserese ndị na-adịbeghị anya gụnyere na ihe ngosi a (MICROCRON BEGINS) na-egosi mgbanwe dị egwu n'ime agba, mmesi ike na ụda kama akara, na nhazi usoro. Ọrụ ndị a yiri mgbanwe, dị ka à ga-asị na ọ na-enwe mmetụta ya n'ebe iberibe ndị sara mbara, dị ụkọ, ma nwee ike inyocha. Ugbu a ọ dị afọ iri ise, enwere nchịkọta n'echiche ya nke na-achọ ụzọ ọhụrụ na ọrụ ọhụụ ya. Mana mmadụ nwere olileanya na ọ gaghị ahapụ ike akara na ike nke egwu oji na-acha ọcha ya n'azụ. "[7]

E gosiputala Owusu-Ankomah na Germany niile yana mba ụwa na Britain na US, Europe, South Africa, South America na Asia.[8]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Brown (2011). "Recent Acquisitions at Two South African Collections: UNISA and Durban Art Gallery". African Arts 44 (3): 76–83. DOI:10.1162/afar.2011.44.3.76. ISSN 0001-9933. 
  2. Tschumi (2008). Art in the buried treasure of the Ga. Benteli, 46. ISBN 978-3716515204. 
  3. Visonà (2005). "Redefining Twentieth Century African Art the View from the Lagoons of Côte d'Ivoire". African Arts 38 (4): 54–94. DOI:10.1162/afar.2005.38.4.54. ISSN 0001-9933. 
  4. (2004) in Okwui Enwezor: A Fiction of Authenticity: Contemporary Africa Abroad. Contemporary Art Museum St. Louis. ISBN 978-0971219526. 
  5. Owusu-Ankomah. www.owusu-ankomah.de. Retrieved on 2019-03-15.
  6. www.tate.org.uk. Online biography. TATE (17 April 2007). Retrieved on 10 September 2009.
  7. Hynes (2015-06-20). "Owusu-Ankomah Microcron Begins (review)" (in en). Nka: Journal of Contemporary African Art 36 (1): 112–115. DOI:10.1215/10757163-2914383. ISSN 2152-7792. 
  8. www.octobergallery.co.uk. International exhibiting history (22 February 2007). Retrieved on 10 September 2009.

Nchịkọta nkeonwe[dezie | dezie ebe o si]

Prince Olivier Doria d'Angri Michele Faissola (Deutsche Bank), Sammlung Kalkmann - Bodenburg (Germany)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]